Som många trafiksektorer arbetar svensk flygindustri mot målet att nå fossilfrihet till 2030. Dock är stöd, forskning och initiativ inte lika utbredda som för andra trafikslag. På uppdrag av regeringen föreslår nu Trafikverket åtgärder för att sätta fart på elflygets utveckling.
Den 15 juni släppte Trafikverket rapporten ”Vi ser himlen runt hörnet”, som analyserar hur stödet till forskning och innovation på elflygsområdet kan utvecklas, samordnas och organiseras. Allt med syftet att skynda på utvecklingen av elflyg i Sverige – som en del i att minska utsläppen av inrikes transporter till 2030, och i förlängningen uppnå nettonollutsläpp för hela samhället till år 2045.
Pågående teknikutveckling
Svensk flygindustri arbetar redan med att utveckla helt eller delvis eldrivna flygplan, men större forskningsprojekt och tekniskt inriktade projekt saknas än. Den pågående europeiska teknikutvecklingen berör i nuläget olika tekniklösningar med olika potential ”sett till framtida luftfarkosters storlek (mätt i antal säten), räckvidd och förväntad tidshorisont för marknadsintroduktionen av nya flygplanstyper.”
Till år 2035 förväntas bland annat följande flygplanstyper att kunna introduceras på marknaden:
- Batteridrivna flyg, 100 säten (kort flygdistans)
- Hybridelektiskt flyg, 70 säten (kort flygdistans)
- Hybridelektriskt flyg med vätgas, 200 säten (mellanlång flygdistans)
- Blended wing body* med vätgas, 140 säten (mellanlång flygdistans)
Men redan till 2025 förväntas vi kunna se batteridrivna flygplan med 9 till 19 säten, med kort eller mycket kort flygdistans, på marknaden – och faktum är att en del prototyper redan tagits i drift. I en tidigare artikel har vi skrivit om elflyg i spännande utvecklingsfas, den kan du läsa här.
*Blended wing body är formmässigt en kombination mellan ett konventionellt flygplan och en flygande vinge.
Behov av utökat statligt stöd
Under 2021 och 2022 har svenska statliga bidrag för forskning på elflygsområdet legat på 40 miljoner kronor per år – vilket enligt Trafikverket är betydligt högre än tidigare år. Regeringens strävan efter ökade forsknings- och innovationsinsatser i sig är också bevis på att frågan anses viktig. Nu bedömer Trafikverket att en utökning på minst 15 miljoner kronor per år är nödvändig ”för att finansiera ett eller några demonstrationsprojekt per år, samt säkerställa medfinansieringen från näringslivsaktörer.”
Utöver utökade statliga medel föreslår Trafikverket att stärka samverkan mellan myndigheterna vad gäller finansiering av forskning och innovation samt omvärldsbevakning och framtida behov. Vidare förespråkar de att införa en så kallad triple helix-plattform för elflyg, dvs. ett samarbete mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. Det för att skapa nya kontaktytor och för att ”hjälpa regionala aktörer och små och medelstora företag att delta i innovationsarbetet i större omfattning”. Slutligen trycker Trafikverket på att man bör stärka svenskt deltagande i internationella forsknings- och innovationsprogram, vilket efterfrågas av aktörer i branschen.
Läs Trafikverkets rapport i sin helhet här.
De klimatpolitiska målen för minskade utsläpp av växthusgaser i Sverige består av följande fem etappmål:
- 40 % lägre utsläpp till år 2020 (jämfört med år 1990)
- 63 % lägre utsläpp till år 2030 (jämfört med år 1990)
- 70 % lägre utsläpp från inrikes transporter till år 2030 (jämfört med år 2010)
- 75 % lägre utsläpp till år 2040 (jämfört med år 1990)
- 85 % lägre utsläpp (jämfört med år 1990) / nettonollutsläpp till år 2045
Läs mer om utsläppsmålen här.
