Solpaneler i fönster, på väggar och tak – en teknisk dröm som borde kunna lösa vårt energibehov. Det är mer angeläget än någonsin, men hur ser verkligheten ut egentligen? Vi tar en titt på byggmaterial med inbyggda solceller.
Sveriges produktion av solkraft ökade med över 75 procent under 2022 enligt branschföreningen Svensk Solenergis årliga sammanställning. För de flesta privatpersoner handlar det om ”vanliga” kiselbaserade solpaneler som monteras ovanpå ett tak.
Men byggnadsintegrerad solenergi, där solpanelen blir en del av husets ytskikt, blir allt vanligare. Åtminstone i tak.
Takpannor med kraft
Svenska Soltech Energy har tagit fram en platt takpanna med inbyggd tunnfilmssolcell. Produkten heter Shingel, liknar vanliga betongpannor och läggs tillsammans med Benders takpanna Carisma. Här kan du läsa vår intervju med Soltechs innovationschef från ifjol.
En annan lösning kommer från företaget Midsummer med tillverkning i Järfälla utanför Stockholm. Deras tunnfilmssolcell Wave passar kupiga betongpannor som exempelvis Palema från Benders och Ekeby från S:t Eriks. Wave kan eftermonteras på befintligt tak eller installeras vid komplett takbyte. Midsummer har också en produkt för falsade plåttak.
– Midsummer och Soltech är två av de stora leverantörerna av solcellstak. Utöver dem finns även bland andra Sunroof, Roofit Solar, Lindab Solarroof och Solarstone, berättar Sara Hemming på Hemsol, en onlinetjänst som förmedlar kontakten mellan personer som vill installera solceller och lokala installationsföretag.
Solcellstakpannor ger ett snyggt tak där det knappt syns att du har solceller på taket, och där panelerna kan täcka i stort sett hela taket. Men lösningen är dyrare än vanliga solceller, samtidigt som effektiviteten är lägre. Enligt Hemsols beräkningar från början av 2023 ligger priset på 3 000-10 000 kronor per kvadratmeter efter avdrag (se länk nedan).
Fönsterglas med solceller
Tekniska visioner stannar dock inte vid tak – fönsterglas med inbyggda solceller har länge varit en förhoppning. När vi kan köpa sådana i bygghandeln är dock en öppen fråga. Det forskas på tekniker för helt genomskinliga solpaneler, men än så länge är det en avvägning mellan transparens och effektivitet.
– Mig veterligen finns det ingen bra kommersiell produkt, säger Peter Kovacs som är forskningsingenjör inom solenergi på statliga ri.se.
En annan fråga är kanske vad vi menar med fönster? Det finns halvtransparenta glaspaneler med integrerade solceller – som de kiselsolceller som laminerats mellan två vanliga glas som Peter Kovacs har i sitt växthus. En annan variant är de glasfasader som blir allt vanligare på kommersiella fastigheter – parkeringshus, kontor och liknande. Strandkajen i Örnsköldsvik, exempelvis, har en blandning av svarta 85-wattspaneler och semitransparenta 40-wattspaneler från Soltech.
På privatvillor och småhus är den typen av solfasader inte så vanliga – än så länge, ska sägas. Midsummers kommunikationschef Peter Karaszi har en förklaring:
– Inte många paneler sätts på villafasader därför att det inte är tillräckligt effektivt på grund av skuggning, dålig infallsvinkel med mera. Har man en fasad så har man nästan alltid även ett mycket bättre tak. Jag skulle säga att detsamma gäller fönster, åtminstone på privatbostäder är taken mycket större än fönstren och vinkeln mer fördelaktig, menar Peter Karaszi.
FAKTA BIPV
Byggnadsintegrerade solceller ersätter konventionella byggmaterial i delar av byggnadsskalet. Kallas ibland för BIPV, efter engelskans building integrated photo voltaics.
Läs mer om de svenska solcellstaken på företagens hemsidor: Soltech och Midsummer. Sidan Hemsol samlar övergripande fakta om solcellstak.
