De allra flesta elbolag har tjänster som hjälper dig att följa din elförbrukning. Ofta hittar du som inloggad kund, detaljerad information via bolagens webbsidor eller egna appar. Ett annat sätt att hålla koll är att regelbundet läsa av elmätaren för att se exakt hur mycket el du använder över tid – mer “old school” men väldigt tydligt.
Eftersom det är så många olika faktorer som spelar in, är det svårt att ange en specifik siffra. Vilken sorts bostad har du? Hur många personer finns i hushållet? Vilka apparater används och hur mycket? Vilket klimat är det i din del av landet? Allt det här, och mer ändå påverkar förbrukningen.
Ett sätt att få reda på hur mycket el du förbrukar på ett dygn är att titta på antalet kilowattimmar (kWh) som använts under en månad, alternativt några månader, och sedan dela det med 30. Ett större hushåll med en genomsnittlig förbrukning på 1000 kWh per månad skulle då få en dygnsförbrukning på ungefär 33–34 kWh per dag (1000 kWh/30 dagar ≈ 33.33 kWh per dag).
Men kom ihåg att det här är bara ett exempel. Ditt hushålls förbrukning kan se helt annorlunda ut. Om du vill ha kontinuerlig koll på din elförbrukning är det en bra idé att installera en energimätare.
Hur långt räcker 50 kilowattimmar (kWh) i ett hushåll? Det beror både på hur de används och hur effektiva apparaterna är. Här är några exempel:
Belysning: En LED-lampa förbrukar ungefär 10 watt per timme. Det betyder att 50 kWh räcker till att hålla lampan lysande i ungefär 5000 timmar. Det är ungefär 208 dygn eller sju månader.
Hushållsapparater: Energiförbrukningen varierar enormt mycket här – det finns ju väldigt många olika apparater! Men som ett exempel kan en tvättmaskin förbruka ungefär 1,5 kWh per tvätt och 50 kWh räcker då till att köra ca 33 stycken tvättar.
Kyl och frys: En genomsnittlig kyl/frys kan förbruka mellan 50 och 100 kWh per månad. Så 50 kWh täcker ungefär 50 till 25% av elförbrukningen.
Elbilar: Batterikapacitet och hur snabbt bilen laddas spelar in när vi räknar ut hur mycket energi som går åt för att ladda en elbil. 50 kWh skulle räcka till att ladda en elbil med en räckvidd på 320 kilometer till full kapacitet ungefär två gånger.
Där fick du några exempel på hur mycket “kräm” du kan få för 50 kWh.
Det är många saker som påverkar din elförbrukning. För att sänka den kan du t ex:
Det finns några sorters apparater som är välkända som hemmets energitjuvar. Men vilka som förbrukar mest, just hemma hos dig, beror faktiskt också mycket på hur de används och på deras energiklassning. Om vi generaliserar är det här hemmets största energiförbrukare:
Uppvärmning och nedkylning: värmesystem och luftkonditionering står ofta för en stor del av ett hushålls energianvändning. Särskilt om du bor på en plats med stor variation på temperaturen utomhus.
Varmvattenberedaren: mycket energi kan gå åt för att värma det vatten som behövs när du ska duscha, bada, diska och tvätta.
Kylskåp och frys: Det här är apparater som behöver vara igång dygnet runt och därför genererar de också en rejäl energiförbrukning i det långa loppet.
Tvättmaskinen och torktumlaren: om de används ofta och länge kan de vara storförbrukare av electricitet och ju äldre de är, desto mer el drar de.
Det finns lokala bestämmelser när det gäller installation och underhåll av elmätare så vi kan inte svara blankt nej här, men rekommenderar det inte. Det är sällan tillåtet att byta elmätare själv eftersom bestämmelserna kräver professionell expertis och tillstånd från myndigheterna eller elnätsföretagen.
Att försöka göra bytet utan rätt utbildning eller tillstånd kan vara farligt och leda till både skador och juridiska problem. Det är alltså säkrast att kontakta ditt elnätsföretag eller en erfaren elektriker om du har frågor eller problem som rör din elmätare.
Moderna elmätare kan ofta mäta förbrukningen per timme. För att avgöra om din elmätare kan mäta förbrukningen per timme kan du utföra följande steg:
Ja, om du idag har en mätare som inte kan mäta elförbrukning per timme så behöver du byta till en som klarar av den typen av mätning. Det är ditt nätbolag som ansvarar för din elmätare så hör av dig till dem om du vill börja med timpris.
Läs mer om hur säkringar och elmätare fungerar i Energifakta - El.
Här är det två system som sticker ut lite extra: eluppvärmningssystem och värmepumpar. Att de här systemen som regel drar mest el beror på att de omvandlar elektricitet till värme och det kan vara energikrävande, särskilt när de används länge eller i stora utrymmen.
Men det finns också andra system, t ex. eldrivna varmvattenberedare och värmeelement i luftkonditionering, som plussar på en hel del till elförbrukningen. Här kan du tjäna väldigt mycket på att välja energieffektiva alternativ och tänka till kring hur du kan minska förbrukningen så att du slipper elräkningar med “jag-tror-jag-svimmar-summor”.
Hur många kWh som krävs för att värma upp ett hus beror förstås på faktorer som storlek på huset, isolering, klimatförhållanden, val av värmesystem och vilken inomhustemperatur som ställs in. Fast det finns en metod för dig som vill beräkna årsförbrukningen av el för ett hus uppvärmning:
1. Bestäm elförbrukningen för husets uppvärmningssystem.
Först behöver du ta reda på effekten (W) för det valda uppvärmningssystemet och hur länge det är i drift varje dag. Sedan kan du beräkna den dagliga elförbrukningen i kWh genom att multiplicera effekten med antalet timmar som systemet är i drift per dag – dela resultatet med 1000 för att konvertera till kWh.
2. Beräkna den årliga elförbrukningen.
När du har fått fram den dagliga elförbrukningen kan du multiplicera den med det antal dagar per år som värmesystemet är igång för att få en uppskattning av den årliga elförbrukningen för uppvärmning.
Ett uppvärmningssystem med en effekt på 2000 watt (2 kW) som är i drift i genomsnitt 6 timmar per dag under uppvärmningssäsongen.
Elförbrukning per dag = Effekt (kW) x Tid (timmar) = 2 kW x 6 h = 12 kWh
Om uppvärmningssäsongen varar i 180 dagar:
Årlig elförbrukning för uppvärmning = Elförbrukning per dag x Antal dagar = 12 kWh/dag x 180 dagar = 2160 kWh/år
Detta är bara ett exempel och den faktiska elförbrukningen beror på många olika faktorer. För att få fram en mer exakt uppskattning behöver du göra en detaljerad analys och ha tillgång till information om det aktuella huset och uppvärmningssystemet.
Kostnaden för att värma upp ett hus på 100 m2 varierar och beror på flera olika faktorer – värmesystemet, energipriser, isolering, klimatförhållanden och användarbeteenden. Här ger vi dig några exempel på vad det kostar att värma upp 100 m2 med olika värmesystem:
Eluppvärmning: Att värma upp ett hus med el kan kosta en hel del. Särskilt i perioder då elpriserna är höga förstås. En grov uppskattning av årskostnaden är 10 000 SEK–20 000 SEK eller till och med mer än så. Mycket beror på hur effektivt värmesystemet är och vilken inomhustemperatur som väljs.
Värmepump: En luft/vatten-värmepump är ofta ett energieffektivt alternativ till ren eluppvärmning. Kostnaden för att driva en värmepump beror på saker som energieffektivitet, installeringskostnader och energipriser. En uppskattning av den årliga kostnaden för uppvärmning med värmepump är 5 000 SEK–15 000 SEK.
Fjärrvärme: Ett hus som är anslutet till det lokala fjärrvärmenätet får en stabil uppvärmningskostnad som är mindre känslig för energimarknadens svängningar. Kostnaden påverkas av den lokala leverantörens prissättning och av hur mycket el som förbrukas. I det här exemplet ligger årskostnaden på mellan 10 000 SEK och 20 000 SEK.
Pelletskamin: Årskostnaden för uppvärmning med pelletskamin är ofta något lägre än för ren eluppvärmning. Här påverkar förstås priserna på, och förbrukningen av, pellets kostnaden men den ligger på uppskattningsvis 8 000 SEK–15 000 SEK.
Kom ihåg! De här exemplen för uppvärmning av ett hus på 100 m2 är bara uppskattningar. De faktiska kostnaderna för olika uppvärmningssystem beror på en lång rad faktorer.
I vår avtalsguide hjälper vi dig till ett elavtal som passar just dig och din förbrukning.
En ugn drar generellt mer el än en mikrovågsugn – cirka 2–3 kWh per timme jämfört med cirka 1 kWh för mikrovågsugnen.
En timmes teve-titt kostar cirka 25 öre i genomsnitt. En TV i standby-läge drar vanligtvis ungefär 1–5 watt per timme, alltså 0,01–0,05 kWh.
Kostnaden påverkas av flera saker. Till exempel vad det är för sorts lampa, wattstyrka och ditt lokala elpris per kWh. En vanlig glödlampa på 60 watt som är tänd under ett dygn förbrukar cirka 1,44 kWh (60 watt * 24 timmar/1000).
Med ett elpris på 1 SEK per kWh kostar det cirka 1,44 SEK att ha lampan tänd under ett dygn Men om du istället tänder en energisnål LED-lampa på 10 watt sjunker förbrukningen till cirka 0,24 kWh och det kostar dig bara cirka 0,24 SEK för ett dygn
Kom ihåg! Det här är ungefärliga siffror, en rad olika faktorer påverkar förbrukningen och hur mycket du får betala för din el.
Ett kylskåp förbrukar vanligtvis cirka 1–2 kWh per dag = 30–60 kWh per månad. En spis kan dra mellan 1,5 och 3 kWh per timme beroende på inställning och användning. När man mäter förbrukningen under en månad drar kylskåpet ofta mer el än spisen. Det beror på att spisen visserligen har högre effekt när den används, men eftersom ett kylskåp alltid är på så drar det nästan alltid mer.
En tvättmaskin använder vanligtvis mellan 0,5 till 2,5 kWh (kilowattimmar) per tvätt, beroende på maskinens storlek, effektivitet och val av program. Elkostnaden varierar med maskinens energieffektivitet, elpriset och hur ofta den används. Men en uppskattning är att en tvätt kostar 1–2 SEK.
När du använder en dator drar den vanligtvis mer ström än en TV gör. Men i standby-läge kan det vara tvärtom. Här spelar energieffektiviteten i apparaten in.
En luftvärmepump kan dra mellan 1,5–5 kWh per timme beroende på storlek och effektivitet. En varmvattenberedare förbrukar cirka 2–4 kWh per dygn.