Växelström.

Vad är växelström?

Två saker gör växelström till just växelström: hur den rör sig och vågformen den ritar upp. Vi tar dem i tur och ordning.

Så rör sig strömmen

All elektrisk ström är egentligen elektroner som rör sig genom en ledare. Skillnaden mellan de två strömtyperna handlar om hur de rör sig.

Likström, DC, flödar hela tiden åt samma håll, ungefär som vatten i en å. Växelström däremot ändrar riktning om och om igen i ett jämnt mönster, som en pendel som svänger fram och tillbaka.

Sinuskurvan och periodens längd

Ritar man upp hur strömstyrkan förändras över tid i en växelström får man en böljande vågform, en sinuskurva.

Den stiger till ett toppvärde, sjunker ner genom noll, når ett bottenvärde och stiger sedan igen. Varje sådan hel omgång kallas en period eller en cykel.

Hur fungerar växelström i det svenska elnätet?

Det svenska nätet vilar på två fasta värden, 50 Hz och 230 volt. Här går vi igenom vad de betyder och hur frekvensen hålls stabil.

Frekvensen 50 Hz och spänningen 230 volt

I Sverige och övriga Norden är elnätet byggt kring en frekvens på 50 Hz. Det betyder att strömmen hinner göra 50 hela cykler varje sekund, och inom varje sådan cykel byter den riktning två gånger.

Frekvensen uppstår naturligt i generatorerna på kraftverken, som roterar och därmed alstrar en ström som växlar i takt med rotationen.

Även spänningen i elnätet är standardiserad. Enligt Elsäkerhetsverket är den nominella spänningen i ett vanligt svenskt vägguttag 230 volt, en nivå som gäller i hela landet och som all elektrisk utrustning som säljs i Sverige ska vara byggd för att klara.

Så håller Svenska kraftnät frekvensen stabil

Svenska kraftnät ansvarar för att hålla den här frekvensen stabil i hela landet. Enligt myndigheten måste frekvensen hela tiden hållas inom snäva gränser för att elöverföringssystemet ska fungera som det ska.

När elproduktionen och elförbrukningen är i balans ligger frekvensen still på 50 Hz. Uppstår en obalans, till exempel om ett stort kraftverk faller bort, rör sig frekvensen och behöver regleras tillbaka genom automatiska system som justerar produktion eller förbrukning inom loppet av sekunder.

Vad är skillnaden mellan växelström och likström?

De två strömtyperna skiljer sig på några viktiga punkter, och du möter båda hemma. Vi jämför dem och tittar på var likströmmen dyker upp i vardagen.

Så skiljer de sig åt

Båda strömtyperna gör samma jobb, de för fram elektrisk energi, men på olika sätt och med olika styrkor:

• Växelström (AC) - byter riktning periodiskt. Går enkelt att transformera upp och ner i spänning, vilket gör den effektiv att skicka långa sträckor genom elnätet med små förluster.
• Likström (DC) - flödar konstant åt samma håll. Används i batterier, i solpaneler och inuti de flesta elektroniska prylar, där den bland annat styr processorer och skärmar.

Solceller, batterier och växelriktare i vardagen

En vardaglig koppling mellan de två: solceller på taket producerar likström, men elnätet är byggt för växelström.

Därför sitter det en växelriktare mellan panelerna och elnätet, en apparat som gör om likströmmen till växelström innan den kan användas i huset eller matas ut på nätet.

Har du dessutom ett batterilager kopplat till solcellerna är det samma växelriktare som sköter omvandlingen, oavsett om strömmen ska laddas i batteriet, användas i huset eller matas ut på nätet.

Vad betyder symbolen för växelström?

På apparater, laddare och kopplingsscheman markeras strömtypen ofta med en liten symbol i stället för ord. Växelström symboliseras av en vågig linje, en liten sinuskurva som ser ut ungefär som ett stiliserat ~. Symbolen speglar vågformen som strömmen har.

Likström visas i stället som en rak linje, ibland med en streckad linje under, eftersom den flödar jämnt och utan svängningar.

Ser du bokstäverna AC respektive DC intill uttaget på en laddare betyder de samma sak som symbolerna: alternating current och direct current.