Effekttariff.

Vad är egentligen skillnaden mellan effekt och energi?

Skillnaden är lättast att ta med en liknelse och några exempel. Först jämför vi med vatten i en ledning, sedan tittar vi på hur mycket effekt vanliga apparater faktiskt drar.

Som vatten i en ledning

Tänk dig elnätet som en vattenledning till huset. Energiförbrukningen, kWh, motsvarar hur mycket vatten som totalt runnit genom ledningen under en månad. Effekten, kW, motsvarar i stället hur kraftigt du vrider upp kranen just nu.

Duschar hela grannskapet samtidigt, riskerar ledningen att bli hårt belastad, även om den totala vattenmängden för månaden är exakt densamma som om alla hade duschat vid olika tider.

Så fungerar elnätet också. Nätet måste klara den högsta toppen, inte bara snittet, och det är därför en effekttariff prissätter just toppen.

Så mycket effekt drar dina apparater

En elbilsladdare visar tydligt vad effekt betyder i praktiken. En vanlig laddbox för hemmabruk ger 3,7 eller 11 kilowatt beroende på om den är kopplad enfas eller trefas, och en kraftigare trefasinstallation kan nå ända upp till 22 kilowatt.

Det är alltså en enda apparat som ensam kan dra lika mycket effekt som flera andra hushållsapparater tillsammans.

Ett vanligt eluttag i väggen är byggt för att klara ungefär 2,3 kilowatt, eftersom det normalt sitter bakom en säkring på 10 ampere. Det ger en känsla för storleksordningen: en värmepump som går för fullt, en spis med flera plattor igång och en vattenkokare drar alla flera kilowatt när de används.

Startar du dem samtidigt som elbilen laddar, blir effekttoppen snabbt rejäl, även om det bara handlar om en kort stund.

Vem bestämmer om du får en effekttariff?

Det är nätbolaget som styr, inte elhandelsbolaget. Här reder vi ut vem som bestämmer, vilken roll myndigheten Ei har, och varför avgiften kan variera med tid på dygnet och årstid.

Nätbolaget bestämmer, inte elhandelsbolaget

Det är ditt elnätsföretag, alltså det bolag som äger ledningarna där du bor, som avgör om och hur en effekttariff ska se ut. Det är inte samma sak som elhandelsbolaget du köper din el av.

Enkla Elbolaget säljer elen och sätter priset på den, medan elnätsföretaget ansvarar för att elen kommer fram och tar ut en separat nätavgift för det.

Ei granskar hur avgifterna får utformas

Energimarknadsinspektionen, Ei, är den myndighet som granskar hur elnätsföretagen utformar sina avgifter och att de håller sig inom den intäktsram som gäller för varje elnätsföretag.

I dagsläget bestämmer varje elnätsföretag själv om man vill använda en effekttariff, så utformningen skiljer sig mellan olika delar av landet.

Gäller inte alltid dygnet och året runt

Effekttariffen ser sällan likadan ut dygnet runt. Många elnätsföretag delar in avgiften efter tid på dygnet, med en högre kostnad för din effekttopp under dagtid på vardagar när belastningen på elnätet är som störst, och en lägre eller ingen avgift nattetid.

En del elnätsföretag skiljer också på årstid och tar ut en högre effektavgift under vintermånaderna, när kylan gör att många hushåll drar mer el samtidigt, jämfört med sommarhalvåret.

Exakt vilka tider och perioder som gäller för just din effekttariff varierar mellan elnätsföretag, så titta i ditt elnätsavtal eller kontakta ditt elnätsföretag för att se vad som gäller där du bor.

Hur fungerar effekttariff om du har solceller?

Solceller hjälper en del, men inte mot allt. Här går vi igenom varför panelerna inte alltid stoppar effekttopparna, och hur ett batterilager kan jämna ut dem.

Solceller skyddar inte mot alla effekttoppar

Många som undrar hur effekttariff och solceller hänger ihop tror att panelerna löser problemet automatiskt. Solceller sänker din totala förbrukning från nätet under soltimmar, men de hjälper inte alltid mot korta effekttoppar.

Om du laddar elbilen, kör tvätten och startar värmepumpen samtidigt en mörk vinterkväll, ger solcellerna noll skydd mot den toppen eftersom solen inte lyser då.

Batterilager kan jämna ut topparna

Ett batterilager kan göra större skillnad. Det kan lagra egenproducerad el och sedan jämna ut hur mycket du drar från nätet när flera apparater går igång samtidigt, oavsett tid på dygnet.

Funderar du på att komplettera solcellerna kan ett batterilager alltså vara ett bra sätt att kapa även de effekttoppar som solen inte kan skydda dig mot.

Så kan du sänka din effekttopp

Att kapa toppen börjar med att veta var den ligger. Först visar vi hur du ser din egen effekttopp, sedan några konkreta sätt att sprida ut belastningen.

Så ser du din egen effekttopp

Innan du kan sänka din effekttopp är det bra att veta vad den faktiskt ligger på. De flesta elnätsföretag visar din effektförbrukning i sin app eller på webbplatsens kundportal, ofta kallad Mina sidor, där du kan se hur hög din effekt har varit timme för timme under månaden.

Har du en modern elmätare kan du dessutom ofta läsa av den aktuella effekten direkt på mätarens display.

Genom att titta efter vilka dagar och timmar som ger dina högsta värden ser du snabbt vilka vanor som ligger bakom topparna, och kan rikta insatserna dit de gör mest nytta.

Konkreta sätt att sprida ut belastningen

• Sprid ut de tunga apparaterna. Kör inte tvättmaskin, diskmaskin, laddbox och värmepump exakt samtidigt.
• Schemalägg elbilsladdning till natten eller andra tider när du ändå inte använder mycket annan el.
• Använd timer på varmvattenberedaren så att den inte värmer just när du lagar middag och kör tvätt.
• Överväg ett batterilager om du redan har solceller och vill kapa topparna året runt.

Effekttariffens pris beror alltså inte bara på hur mycket el du använder totalt, utan på hur jämnt du sprider ut användningen. Det gör att samma årsförbrukning kan ge olika kostnad beroende på dina vanor.