November till januari är årets blåsigaste månader. Det är under denna period Gudrun, Hilde, Ivar och andra namnkunniga stormar ställt till det med nedblåsta träd och strömavbrott. Vad gör ditt elnätsbolag när höststormen drar in – och vad kan du göra själv?
Hösten är stormarnas tid. Med pågående klimatförändringar är det lätt att börja söka tecken i skyn; kan det rentav ha blivit fler stormar och ihållande blåsiga perioder? Enligt klimatolog Sverker Hellström på SMHI i Norrköping är det inte så:
– Det är stora variationer i vädret från år till år, så vi kan inte säga att det trendmässigt blivit blåsigare, säger Sverker Hellström.
November och december, och i viss mån också januari, hör hur som helst till årets blåsigaste.
– Tittar man på statistiken så är det de mest ovädersdrabbade månaderna. Det är då vi fått stormarna som drabbat hårdast, som Gudrun, Hilde och Ivar, säger Pär Erik Petrusson som är driftschef på Jämtkrafts nätbolag.
Som ansvarig för att elektriciteten når ut till mottagarna följer han väderleksprognoser kontinuerligt. När SMHI varnar för storm går organisationen upp i beredskap. Och inte bara serviceteknikerna utan även driftcentraler och kundtjänst.
– Vid riktigt kraftiga vindar, klass 2 eller 3, går hela samhället upp i beredskap, alltså även medier, kommuner och länsstyrelser, säger Pär Erik.
Mer än nergrävda elkablar
Mycket av jobbet med att stormsäkra elnätet görs dock på förhand, berättar driftschefen. En kombination av åtgärder som inte bara handlar om att gräva ner kablar.
– Att gräva ner är inte alltid tekniskt lämpligt. Det kan vara minst lika effektivt att isolera luftledningar som går fram genom skogslandskap.
Skogligt underhåll, som att rensa ledningsgator från sämre träd, är en annan förebyggande åtgärd. Och att kontinuerligt underhålla skicket på kablar och elcentraler.
– Elektricitet har en fantastisk egenskap att vilja bryta sig fri; den hittar de svagaste punkterna. I vårt förebyggande arbete ingår att systematiskt mäta, göra okulära besiktningar och åtgärda där det behövs.
Batterier, radio och stängd frys
Om stormen ändå kommer står Pär Erik Petrusson och hans arbetslag redo. Blir det riktigt stora störningar, där hela regioner slås ut, samverkar nätbolag i olika delar av landet för att avhjälpa strömavbrott.
Om det är något enskilt råd driftschefen vill ge elkonsumenter, så är det att ha laddade batterier och en radio för att kunna ta del av samhällsinformation. En laddad powerbank (reservbatteri) till mobiltelefonen är också bra.
– Information är A och O. Många mobilstationer har reservaggregat för att fungera även när strömmen går ner, så det går fortsatt att läsa på internet och i sociala kanaler för att få information.
Hans erfarenhet är att många oroar sig i onödan för att innehållet i frysen ska förstöras, eller att vattenledningar ska frysa.
– Frysen är isolerad, så den klarar sig längre än man tror. Låt bli att öppna dörren bara! Frusna vattenledningar är lite mer beroende på hur huset är beskaffat, men under mina 30 år i branschen har jag bara hört om något enstaka fall – kyleffekten är så pass långsam.
Stormen kommer – det här är bra att ha hemma:
- Ficklampa och extrabatterier
- Stearin-/värmeljus* och tändstickor/tändare
- En batteridriven radio för att få info via Sveriges Radio P4
- Extra laddningsbatteri (powerbank) till mobiltelefonen
- Campingkök* eller matvaror som inte behöver tillagas eller förvaras i kylskåp.
- Våtservetter att tvätta dig med om vattenförsörjningen slutar fungera samt soppåsar att trä över toaletten om det inte går att spola
- Några PET-flaskor med fruset vatten i frysen, eller dunkar med vatten i ett förråd.
- Sovsäck och filtar
- Reservkamin och bränsle*
Källor: Energimyndigheten.se, krisinformation.se, dinsakerhet.se
* Var noga med tillförsel av friskluft om du eldar inomhus, till exempel genom att ha ett fönster på glänt.