Alla experter är eniga, och de allvarliga tongångarna i media bara ökar – inför vintern blir elen dyrare. I vissa fall väldigt mycket dyrare. Men vad beror prisökningen på, och när kan situationen bli normal igen? Vi pratade med Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen. Han menar att det är en komplex situation som orsakar prisökningen, men att det ändå finns vissa saker vi tillsammans kan göra för att driva ner priserna.
Dagens elsituation är ungefär som en riktigt eländig vabbruari. Ni vet, den ökända februarimånaden när kräksjuka, influensa och mängder av småförkylningar staplas på varandra. Fast i stället för virus och bakterier orsakas den här smittan av storpolitik, EU-beslut och väderfenomen.
Höga elpriser i Europa till följd av kriget i Ukraina smittar av sig på den svenska elmarknaden. När Tyskland dessutom behöver använda mer el till följd av dyrare rysk gas, som bitvis sinar eller helt stängs av – ja, då skapas ett ännu högre tryck på vår gemensamma, europeiska elmarknad. Som om detta inte vore nog spelar också en rad andra faktorer in. Situationen är minst sagt ovanlig, och ganska svår att greppa. Magnus Thorstensson hjälper oss att reda ut hur det hänger ihop.
– Den ryska inmarschen i Ukraina är den akuta orsaken till höga elpriser på kontinenten. Sen kan man med fog säga att den tyska energipolitiken kopplat till reformen av EU:s utsläppshandelssystem har krattat manegen för utvecklingen, då Europa blivit mycket beroende av den ryska gasen i sin ambition att minska elproduktionen från kolkraft.
Då kan elpriset sjunka
– Eftersom Sverige och Norden är sammankopplat med kontinenten så har de kontinentala priserna därefter smittat av sig på elpriserna i Norden. För svenskt vidkommande har smittan förvärrats av nedläggningen av planerbar elproduktion i södra Sverige, vilket dels skapat ett underskott i sig, dels försämrat överföringsmöjligheterna från norra Sverige.
Problem i kraftverket Ringhals och låga vattennivåer i de norska vattenmagasinen bidrar till ytterligare virus i elmarknaden.
– Den uppskjutna återstarten av Ringhals 4 kommer olyckligt då det sammanfaller med revisionen i Forsmark 1, vilket minskar den tillgängliga elproduktionen. Ovanpå detta är de norska magasinsnivåerna låga, vilket skapar ytterligare ett tryck uppåt på elpriserna. Men så länge kriget pågår i Ukraina kommer situationen att bestå. Sen beror det på hur den ryska politiken utvecklas efter ett krigsslut.
En ljusglimt är ändå att den stängda reaktorn i Ringhals planeras att vara i bruk igen sista januari. Förhoppningen är också att de norska vattenmagasinen fylls på av regn under hösten – så att vattenkraften i vårt närmaste grannland kan säkras och medverka till att priserna på den gemensamma elmarknaden sänks. Samtidigt lovar den svenska regeringen ytterligare stödpengar till utsatta elkunder.
Alla kan hjälpas åt
Dessutom finns det saker vi själva kan göra, de klassiska knepen som att sänka temperaturen inomhus, eller att täta värmeläckande fönster och dörrar är fortfarande effektiva sätt att dra ner på elförbrukningen. Genom att spara el nyttjar vi också vår konsumentkraft. Om vi gemensamt kan sänka elförbrukningen så minskar också efterfrågan – och därmed en del av det höga trycket på elmarknaden. Priserna sjunker något – vilket kommer alla konsumenter till del.
– Man bör som konsument försöka ta kontroll över sin elanvändning genom att tänka på vad man använder elen till och när. Sedan beror det på vilket elavtal man har. Oavsett avtal så sänker en minskad förbrukning den egna elräkningen direkt, och indirekt kan det bidra till att spotpriset på el minskar om tillräckligt många gör en ansträngning, säger Magnus Thorstensson.
