
Det blir enklare för dig som ansvarar och mer förmånligt för de boende. Med gemensam mätning slipper varje hushåll egna nätavgifter och fakturor.
Enklare för alla, helt enkelt!
I stället för att varje hushåll har sitt eget elavtal samlas all el i ett enda gemensamt elavtal för hela fastigheten. Föreningen eller fastighetsägaren står som kund för elavtalet, och elförbrukningen fördelas mellan de boende, oftast med hjälp av undermätare. Kostnaden tas sedan ut via hyran eller avgiften.
För de boende innebär det färre fasta avgifter och en lägre kostnad totalt, eftersom varje hushåll slipper egna nätavgifter. Den här lösningen, ibland kallad gemensamhetsmätning eller kollektivt elavtal, passar perfekt för bostadsrättsföreningar, hyresfastigheter och flerbostadshus som vill minska administrationen och få bättre koll på elkostnaderna.
Kontakta oss så hjälper vi er att hitta den bästa lösningen för just er fastighet.
För att allt ska flyta på behövs en huvudmätare och undermätare för varje hushåll eller lokal.
Nätbolaget står för elnätet och läser av huvudmätaren, alltså den som visar fastighetens totala elförbrukning. De siffrorna skickas automatiskt till oss på Enkla Elbolaget, som ser till att ni har rätt elavtal och skickar fakturan till föreningen eller fastighetsägaren. Undermätarna visar hur mycket el varje hushåll eller lokal använder. De värdena används sedan av föreningen för att fördela kostnaden rättvist mellan de boende.
Ni behöver alltså inte räkna ut fastighetens totala el själva eftersom det sköts via nätbolaget. Det ni gör är att läsa av undermätarna, antingen själva eller via ett företag som erbjuder mättjänster. På så sätt kan ni enkelt dela upp elkostnaden mellan de boende.
Ni behöver alltså inte räkna ut fastighetens totala förbrukning själva – den informationen kommer från nätbolaget. Men ni ansvarar för att läsa av undermätarna, antingen själva eller via ett företag som erbjuder mättjänster, för att kunna dela upp elkostnaden på rätt sätt.
Elfonden Relaxa för företag gör det enkelt att ha el till fastigheten utan att behöva följa elmarknaden själv.
Ni blir en del av vår gemensamma elfond, där elen köps in tillsammans med andra kunder för att skapa stabilitet och uppnå ett så bra elpris som möjligt över tid. Våra förvaltare följer elmarknaden noga och gör inköp till fonden utifrån analyser för att jämna ut elmarknadens svängningar. All el är förstås 100 % förnybar.

Vill du veta mer om hur ett gemensamt elavtal kan fungera för er bostadsrättsförening eller fastighet?
Kontakta oss så berättar vi mer – eller tar fram ett erbjudande som passar just er.
Gemensam el innebär att bostadsrättsföreningen samlar elen i ett gemensamt elavtal för fastigheten. Föreningen står som kund och får en samlad elfaktura, medan varje hushålls förbrukning vanligtvis mäts med undermätare och fördelas i efterhand. För de boende betyder det färre fakturor och att elen hanteras via föreningen.
Många föreningar väljer gemensam el för att förenkla vardagen: mindre administration, bättre överblick och ofta färre fasta avgifter för de boende när elen samlas i en gemensam lösning.
Upplägget bygger normalt på en gemensam mätpunkt (huvudmätare) för fastigheten som nätbolaget använder. För att kunna fördela elanvändningen per lägenhet eller lokal används sedan IMD (individuell mätning och debitering), vilket innebär att föreningen har undermätare som mäter förbrukningen separat för varje hushåll. Då kan elkostnaden debiteras och fördelas rättvist utifrån faktisk förbrukning.
Nätbolaget hanterar mätningen för fastighetens gemensamma mätpunkt. Föreningen ansvarar sedan för att samla in/hantera värden från undermätningen (själva eller via en mättjänst) och för att debitera respektive hushåll enligt föreningens modell.
Nej, vanligtvis inte. I en gemensam ellösning ersätter föreningens elavtal de individuella elavtalen för hushållen i huset och kostnaden hanteras via föreningen.
Ja. att det behöver planeras ordentligt. En viktig del är att föreningen har rätt förutsättningar för debitering, och att det är tydligt hur elen ska ingå i avgiftsunderlaget (t.ex. via stadgarna/avgiftsberäkningen). Det är också bra att tidigt bestämma hur mätning och debitering ska skötas i praktiken.
Nej, inte om föreningen använder IMD. Då mäts elförbrukningen per lägenhet med undermätare, och elkostnaden fördelas utifrån faktisk förbrukning. Om föreningen däremot fördelar kostnaden med en schablon (t.ex. per kvadratmeter eller lika per hushåll) kan det upplevas som mindre rättvist.