Rymden är fascinerande – på så många sätt. Ta det här med solstormar till exempel. Vad är det som händer egentligen? Och hur kan det påverka oss här nere på jorden? I FN:s nya rymdavtal är rymdvädret ett prioriterat område.
FN:s rymdavtal kom till 1967 och omfattar 90 nationer, däribland Sverige. Enligt avtalet ska utforskningen av yttre rymden ske ”för hela mänskligheten”. Många menar att vi har avtalet att tacka för att det råder fred i rymden. Inga supermakter har gjort anspråk på månen eller sprängt atombomber i rymden. Men det finns luckor i avtalet. En av dem är rymdvädret – ett prioriterat område när avtalet uppgraderas 2018.
Hotet från solen
Rymdvädret handlar om hur solens aktiviteter påverkar oss på jorden. En så kallad solstorm uppstår när aktiviteten på solen blir så kraftig att partiklar bildar elektromagnetiska fält som kastas mot jorden i hög hastighet. Stora solstormar kan slå ut delar av det högteknologiska samhället.
Allt fler saker på jorden förlitar sig på tekniska lösningar i rymden. I takt med att tekniken i satelliter blir mer avancerad blir den också mer sårbar för effekter av rymdväder, till exempel solstormar.
I extrema fall kan solstormar orsaka störningar i elförsörjning och elektroniska kommunikationer, och leda till problem för tåg- och flygtrafik. Exempelvis drabbades Malmö år 2003 av ett stort strömavbrott som berodde på en solstorm.
Som SMHI – fast i rymden
Hur kan vi skydda oss då? Enligt den svenska forskaren Hermann Opgenoorth, professor vid Institutet för rymdfysik, har vi fortfarande för lite kunskap om vad som händer på vägen till jorden. Dagens varningssystem låter oss veta vad som är på gång först en halvtimme innan solstormen når oss.
– Även om vi inte kan skydda oss mot utbrotten så kan vi skapa bättre motståndskraft med hjälp av varningssystem som kan förbereda oss på konsekvenserna och kanske mildra dem, menar Hermann Opgenoorth, som prisades för sin forskning kring rymdväder under rymdväderveckan i Belgien i november 2018.
Tidigare i år träffades forskare och beslutsfattare i Wien för att fira det 50-åriga rymdavtalet och diskutera dess framtida roll. Hermann Opgenoorth menar att regelverket fungerar bra när det gäller utforskandet av rymden och att vi måste samarbeta på ett liknande sätt kring rymdvädret.
– Vi har ett globalt problem, nu måste vi börja jobba tillsammans. Det är viktigt att vi slutar konkurrera om observationspunkter och i stället bygger upp en flotta av satelliter som bevakar solen åt världen, säger han.
Ett nytt rymdavtal kan leda fram till en global tjänst som kan hjälpa oss att göra prognoser av rymdvädret. Men det kommer inte att ske över en natt.
– Rymdväderforskningen, och prognoserna grundade på den, är idag jämförbar med meteorologin för 50 år sedan. Men det går framåt nu när behoven av moderna teknologiska system har uppmärksammats bättre, avslutar Hermann Opgenoorth.
