Få branscher belastar miljön så mycket som textil- och modeindustrin. Samtidigt görs en hel del för att tillverkningen ska bli mindre resursintensiv – och återanvändning och återvinning blir allt vanligare bland både konsumenter och producenter. Det välkomnar vi på Enkla Elbolaget.
Klädindustrins komplexa värdekedja är en stor bov kopplad till klimatkrisen. Från produktion och konsumtion till avfallshantering. Störst påverkan sker i produktionsledet som kräver råvaror, vatten, energi och kemikalier – och orsakar utsläpp till både luft, mark och vatten.
Enligt FN:s handelsorgan Unctad (United Nations Conference on Trade and Development) släpper klädindustrin ut mer växthusgaser än flyget och sjöfarten ihop. Med FN:s globala klimatmål i åtanke är det en bransch som behöver ställa om radikalt för att minska sin miljöbelastning. Men lösningen ligger också i konsumenternas betéende.
Så vad är det som behöver göras? Främst handlar det om behandlingsprocesserna och att göra dem mindre resurskrävande. En omställning till förnyelsebara energikällor är en annan. Ett exempel på initiativ som tagits är Swedish Textile Water Initiative, en plattform för kunskapsutbyte där man samarbetar med svenska textilföretag för att minska vattenförbrukningen i produktionskedjorna. Tillsammans med medlemsföretagen har de tagit fram gemensamma riktlinjer för en hållbar vattenanvändning, som företagen har använt i dialog med sina leverantörer, inte minst i Bangladesh, Kina, Etiopien, Indien och Turkiet. Nätverket konstaterar själva att de har ”hjälpt dem med utbildning och genomförande av metoder för hållbar vattenanvändning, tekniskt stöd och datainsamling.”
Vi ser också att enskilda modekedjor tar små trevande steg mot en mer hållbar produktion. En av dem har exempelvis tagit fram en vattenstrategi i samarbete med WWF. Tillsammans analyserar de företagets risker kopplade till vattenanvändning i värdekedjan – och sätter upp mål och åtgärdsplan för vattenarbetet. En annan kedja har också satt flera mål för att minska mängden vatten som används i produktionsprocessen. Ett är att man senast 2022 ska återanvända minst 15% av avfallsvattnet i produktionsprocessen.
Om vi går till konsumenterna har vi det senaste decenniet sett en stor ökning av intresset för vintage och second-hand. En miljömedveten och hållbar konsumtion har för många blivit en självklarhet – kanske ännu mer bland de yngre generationerna. I kölvattnet av detta behov har det också seglat upp flera nya affärsmodeller, där konsumenten kan hyra, dela eller leasa begagnade kläder. ”Remake” har också blivit alltmer populärt, där man uppgraderar och återvinner materialet i begagnad textil. På Naturvårdsverkets hemsida konstateras att förlängd livslängd på redan tillverkade textilprodukter är helt avgörande för en minskad miljöpåverkan: ”Genom att fördubbla livslängden på ett plagg minskar en klimatpåverkan och vattenanvändning med nästan 50 procent.”
Konsumentundersökningar fastställer mycket riktigt att konsumenter har en positiv attityd till en mer hållbar textilkonsumtion och att de bedömer hållbarhet som viktigare än modeaspekter. Samtidigt konstateras också att faktorer som pris, utseende och passform tar över vid köptillfället.
