Fler elbilar på vägarna och flera energikrävande industriprojekt – de närmaste åren ska samhället elektrifieras på bred front. Men kommer energin att räcka till? I vår miniserie har vi kommit fram till Energikoll del 2: om förändringar i framtidens energilandskap.
Svenska elpriset var rekordhögt i början av hösten, och även på andra håll i Europa drar det iväg. Dagens Nyheter skrev den 6 oktober om brittiska elpriser på 20-30 kronor per kWh, samtidigt som det svenska låg på mellan 1,50 och 2 kronor. Som elkonsument är det lätt att fråga sig hur samhället ska kunna bli mer elektrifierat med de förutsättningarna.
– Vi kommer använda mer el och infrastrukturen byggs ut redan idag. Men det är en stor förändring och inte säkert att alla delprojekt går i samma takt hela tiden. Det kan bli trånga sektioner och lokal effektbrist som vi behöver lösa med olika medel – till exempel automatiska system och styrinsatser, säger Stefan Sedin som är elnätschef på Jämtkraft.
Norr ”exporterar” till söder
Som ansvarig för elnätet hos en av Sveriges stora leverantörer av förnybar el sitter Stefan Sedin mitt i smeten. Att han dessutom är vice ordförande för EU-kommissionens nya expertorganisation för samarbete mellan europeiska elbolag, ger en bred utblick över energibranschen.
– Just nu producerar Sverige mer än tillräckligt med energi för svenska behov. Men vi har två utmaningar; dels flaskhalsar där överföringskapaciteten inte räcker till för den större mängden energi, dels effektbrist som uppstår när efterfrågan blir för stor vid en specifik tidpunkt, säger Stefan Sedin.
Det här märks bland annat i prisskillnader mellan Sveriges fyra elprisområden, med lägre priser i norr där mycket av kraftproduktionen sker. Dalakrafts affärsutvecklare Anki Gustafsson, som intervjuades i Energikoll del 1, berättar att norra Sverige (elprisområdena SE1 och SE2) idag ”exporterar” 50 TWh till södra Sverige (SE3 och SE4).
– Dalarna tillhör SE3 och importerar redan idag 40 procent av sitt elbehov, säger Anki Gustafsson.
Det finns en oro för att elproduktionen i norr snart går åt på ”hemmaplan” när nya energikrävande industrier – batteritillverkaren Northvolt och fossilfri ståltillverkning inom Hybrit – drar igång. Hur blir det då för andra delar av landet?
Stabil el i uttaget – nu och framåt
Stefan Sedin berättar att branschen arbetar på alla nivåer för att lösa utmaningarna, både genom att bygga ut ny produktion och ny infrastruktur. Det sistnämnda handlar dels om att förstärka stamnäten som för över el mellan olika delar av landet – ungefär som kroppspulsådern fungerar i kroppen. Och dels om att bygga ut region- och lokalnät, alltså de delar som leder elen från stamnätet ut mot de finmaskigare delarna av nätet och slutanvändarna.
– Men att bygga elnät är omfattande projekt som kräver tillstånd, bland annat från markägare, så det är tidskrävande.
Efter 70-80 år av hög stabilitet i elnäten är vi vana vid att lampan lyser när vi trycker på strömbrytaren. Idag rör vi oss mot större andel energikällor som bara producerar vid vissa förhållanden. Kan vi rentav hamna i ett läge med akut elbrist? Nej, så långt vill inte Stefan Sedin sträcka sig. Det finns tekniska och systemmässiga lösningar som kan ge balans mellan produktion och användning.
– Ett område som man tittar på är olika sätt att lagra energi. Här är batteriteknik på stark frammarsch och man arbetar även med andra lagringsmedia, som pumpkraftverk och vätgas.
AI styr din framtida värmepump
Det pågår också utveckling av nya intelligenta system som känner av energibehov och som tillfälligt kan stänga av energitillförsel i delar där det inte märks. Ett exempel är utvecklingsprojektet med smarta värmepumpar i Sala-Heby, som vi berättade om i Energikoll del 1. Det centrala i den här typen av lösningar är att det inte är det enskilda hushållet som styr, utan det görs med automatiserade system så att det påverkar så lite som möjligt.
Det kan låta som att allt ser ljust ut, men elnätschefen skickar med en brasklapp.
– Lösningarna finns, men det betyder inte att det blir enkelt. Vårt energisystem kräver investeringar och det är långa projekt och tillståndsprocesser. Men rent konkret: Lampan kommer fortfarande att lysa, även om det blir betydligt mer intelligenta system bakom, säger Stefan Sedin.
Stabil el – olika lösningar i framtidens elnät
1) Intelligenta system. Nya automatiserade styrinsatser gör det möjligt att känna av energibehov och tillfälligt stänga av delar av energianvändningen där det inte märks.
2) Batteriteknik. Snart kommer vi att kunna använda fordonsbatterier – från elbilen, exempelvis – för att punktvis stärka upp energitillförseln till både hushåll och elnät. Vi får även se andra typer av batterilösningar; nyligen berättade exempelvis medierna om Varbergs kommunala energibolag som investerar i ett enormt batterilager för större flexibilitet och stabilitet i eltillförseln.
3) Andra typer av lagringsmedier. Här märks bland annat vätgas och pumpkraftverk, som pumpar upp vatten till lagringsmagasin som kan skapa vattenkraft vid behov.
4) Nya specialiserade avtal. Vissa företag kan ha speciella avtal med Svenska Kraftnät, som innebär att de går med på att dra ner på produktionen under specifika förutsättningar – exempelvis mycket kalla vinterdagar när energianvändningen är på topp
En del av något större
Enkla Elbolaget är en del av Dalakraft och tillsammans med Jämtkraft och Scandem bildar vi Sveriges sjätte största elkoncern. Som koncern har vi kraft och möjlighet att ge våra kunder riktigt mycket värde och förenkla livet för dig som ansvarstagande elkund, till exempel genom smarta laddningslösningar för din elbil och solceller till din fastighet.
