Klädindustrin släpper ut mer växthusgaser än flyget och sjöfarten tillsammans, enligt FN-organet Unctad.
Samtidigt växer klimatmedvetandet hos allt fler konsumenter.
Slit-och-släng är på väg ut, återbruk på väg in. Och klädjättarna hakar på för att överleva.
Kalla fakta är att vi svenskar i genomsnitt köper 13 kilo kläder och slänger åtta kilo kläder under ett år. Det ändras dock snabbt.
Billiga kläder, tack vare massproduktion och billig arbetskraft, fungerar inte längre som en effektiv köpsignal. Och ekologiskt odlad bomull är en klen tröst om energin vid tillverkningen kommer från kolkraft. För att ta fram ett kilo bomullstyg krävs det dessutom cirka 10 000 liter vatten – och bomull odlas ofta i länder med vattenbrist.
Sandra Roos, forskare på Swerea IVF, har kartlagt klädernas klimatpåverkan från vaggan till graven. Den allra största delen av klimatpåverkan från kläderna, 70 procent, kommer från tillverkningen. Och hon dödar samtidigt myten om att hög tvättemperatur har en stor klimatpåverkan. Tvärtom. Om man tvättar i 30 grader, och det inte blir lika rent som i 60 grader, får man tvätta oftare i stället.
Klädjättarna anpassar sig
Allt fler svenskar vänder ryggen till billiga slit-och-släng-kläder. Begagnade kläder blir allt mer intressant. Begagnatsajten Tradera, med ett växande utbud av kläder, har fem miljoner besökare i veckan. Och allt fler fyndar kläder på loppisar som Myrorna.
För att ha en framtid måste klädjättarna byta strategi.
- MQ presenterade strax före jul ett helt nytt koncept för att få lönsamhet igen. Klädkedjan byter namn till Marqet och ändrar profil. Bland annat ska second handbutiken Myrorna flytta in i butikslokalerna och i butikerna kan man även lämna tillbaka gamla kläder för återbruk.
- H&M har sedan 2012 tagit emot gamla kläder och belönat kunden med en rabattkupong för inköp av nya kläder. I november öppnade man även den första butiken med möjlighet att hyra utvalda plagg.
- Gina Tricot har tagit det konceptet ett steg längre. I samarbete med skokedjan Scorett kan man hyra både kläder och matchande skor i en handfull butiker.
Köpfri period
Kanske kan det motverka en allt starkare trend, fenomenet köpstopp. Åsa Callmer vid KTH har forskat kring köpstopp och kommit fram till att det har varaktig effekt.
– Alla personerna i min forskning, oavsett var de befann sig i sin köpfria period, var tydliga med att de inte ville gå tillbaka till sina tidigare konsumtionsvanor. De tyckte att det var en positiv upplevelse och mådde bra av det. Det upplevs som befriande att ställa sig utanför det som konsumtionssamhället förväntar sig, säger hon till ekocentrum.se
