Från 2025 kommer en ny satellit att mäta världens länders utsläppsdata från rymden. Aktuell forskning från Lunds universitet visar att den nya tekniken kan möjliggöra en oberoende standard för att beräkna utsläpp för världens alla länder – som kan effektivisera bedömningen av koldioxidreducerande åtgärder.
Att världens länder är överens om att minska utsläppen av växthusgaser råder det ingen tvekan om. Det slogs fast i Parisavtalet, som trädde i kraft 2016, och än skarpare i det dokument som fastslogs vid klimattoppmötet COP26 som hölls mellan 31 oktober och 12 november 2021 – där avvecklingen av kol och fossila bränslen nämns för första gången.
För att kunna granska världens samlade utsläpp och bedöma hur de mest effektivt ska minskas behöver de registreras. I dagsläget rapporterar enskilda stater in sina respektive koldioxidutsläpp till FN:s klimatkonvention UNFCCC baserat på aktivitetsdata om energianvändning. Dock varierar de olika ländernas utsläppsuppskattningar mycket beroende på bland annat olika förutsättningar och datakvalitet – vilket förstås påverkar resultaten.
Ny teknik möjliggör global standard
Det projekt som forskare vid bland annat Lunds universitet bedrivit under två år har resulterat i den modell som kan beräkna enskilda länders koldioxidutsläpp från oberoende rymdobservationer via en ny satellit, som kommer att mäta utsläpp med större noggrannhet än tidigare satelliter.
– Vad vi vet är det här den första studien som visar att det är möjligt att verifiera utsläppsdata på nationell skala med global satellitövervakning, säger Marko Scholze, naturgeografiforskare vid Lunds universitet i en artikel på universitetets hemsida.
Det här innebär att det finns förutsättningar för en global standard för att beräkna världens länders utsläpp. Dessutom hoppas forskargruppen på att med den nya tekniken kunna skilja på olika typer av utsläpp – mänskligt orsakade fossila utsläpp respektive naturliga utsläpp och upptag från växters fotosyntes.
Storsatsning på satellitmätning
Den nya satelliten har utvecklats inom ramen för EU:s jordövervakningsprogram Copernicus. Den beräknas kunna mäta med en minimal felmarginal, vilket kommer att generera mer pålitliga data.
– Det känns riktigt bra att vi har ett system som kommer att kunna bidra med oberoende information om ländernas koldioxidutsläpp. Vi hoppas att det blir en viktig pusselbit för att följa upp ländernas åtaganden i Parisavtalet, säger Marko Scholze till Forskning & Framsteg.
År 2025 skickas flera av de nya CO2M-satelliter upp i rymden för några första testmånader – för att därefter kunna börja leverera användbara data. Vi på Enkla Elbolaget följer utvecklingen med stort intresse!
