Utvecklingen mot en cirkulär produktion är helt nödvändig, det är nog de flesta överens om. Inom industrin finns en stor vilja och många initiativ. Men hur och när ska ambitionerna förverkligas, så att våra jeans, tröjor och blusar kan återuppstå i nya produkter i större skala? Vi dök ner i textilbranschen för att söka svar på frågan.
Forskare över hela världen bidrar löpande med ny kunskap kring textilåtervinning och framsteg görs i branschen, men ännu väntar vi på det stora genombrottet. En av de största utmaningarna handlar om att det inte finns något klassificeringssystem för vad textilier innehåller. Dessutom sker en stor del av sorteringen manuellt, vilket är väldigt tidskrävande.
– Det är svårt att få tag på och hantera textil för att återvinna. Dels finns inte de mängder som industrin skulle behöva, dels köper de så att säga grisen i säcken. För att vara säker på att få jämn och stabil kvalitet behöver man veta exakt vilka typer av textilier plaggen innehåller, vilka färger och infärgningssystem som har använts med mera. Någon sådan information finns inte tillgänglig idag, säger Mårten Alkhagen, senior forskare på forskningsinstitutet Rise.
Rise står i startgroparna för ett nytt projekt med målet att ta fram ett klassificeringssystem och hitta konkreta vägar för återvinning. Projektet drivs tillsammans med ett antal kollegor samt bland annat textilproducenter och ett klädvarumärke. Projektet pågår i fyra år och resultatet kan förhoppningsvis bidra till att pågående satsningar kan skala upp sina verksamheter.
Här händer det redan!
Möjligheterna är många när det gäller att återvinna textil och det pågår redan en rad olika initiativ, både i Sverige och övriga världen:
Först i världen. I sommar startades världens största kemiska textilåtervinning i före detta pappersbruket Ortviken i Sundsvall. Företaget Renewcell använder en återvinningsteknik som löser upp använd bomull och andra cellulosafibrer från uttjänta jeans och produktionsrester. Det blir till en så kallad dissolvingmassa som textilindustrin kan använda för att göra viskos, lyocell, modal, acetat samt andra typer av konstgjorda cellulosafibrer. Den enda skillnaden är att den framställs av textilavfall i stället för trä.
Riv upp och spinn nytt. Mekanisk återvinning innebär att textil rivs upp och återspinns till garn. Det är en resurseffektiv metod och vanlig för denim. Företaget Pure Waste i Finland skapar nya plagg på detta sätt genom att ta till vara spill från klädfabriker.
Separera bomull och polyester. Ett av de stora hindren för att återvinna textilier är att material ofta mixas i tillverkningen. Skogsägarföreningen Södra har tillsammans med forskare tagit fram en ny teknik där blandningen av bomull och polyester separeras. Den rena bomullsfibern blandas med träfibrer och kan sedan kan användas för att ta fram nya textilier.
Gammal blir ung på nytt. Det kanske mest effektiva sättet att återvinna kläder är redesign, helt enkelt att göra nya moderiktiga plagg av gamla kläder. Inom detta område har Textilhögskolan i Borås bedrivit ett intressant arbete som kallas Re:Textile, bland annat tillsammans med Lindex.
PET-flaskor blir skor eller modeplagg. Vid smältspinning smälts återvunnen plast (eller textil) ner och omvandlas till långa trådar eller konstfibrer. De kan sedan användas för att tillverka polyester. Adidas och HM är exempel på företag som använder denna metod.
Fun fact – not so fun
Vi köper alltmer kläder och annan textil – cirka 14 kilo per person och år, varav endast drygt 3,8 kilo lämnas in för återanvändning och återvinning.
I Sverige kastas totalt ungefär 200 ton textil per dag i restavfallet, fast egentligen skulle mer än hälften kunna återanvändas. Resten är i sämre skick, men skulle i hög grad kunna materialåtervinnas.
