Min el
Meny

Aktuellt på elmarknaden

Här kan du som vill fördjupa dig och följa vad som påverkar elpriset i Sverige, månad för månad.

Maj 2023

Europas gaslager är rekordfulla för säsongen och de nordiska vattenkraftsmagasinen är nära normalnivå. Dock innebär den ovissa försörjningssituationen att energi- och elpriserna är flera gånger så höga som snittpriserna mellan 2009 och 2019.

Energikonsumtionen i Norden sjunker med ökande utomhustemperatur och väntas minska till följd av ett allt lägre uppvärmningsbehov under sommarmånaderna. Trots en lägre konsumtion ligger prisnivåerna kvar på en högre nivå än samma period innan energikrisen.

De högre priserna på elmarknaderna har lett till att mer kapital investeras i fossilfri kraftproduktion i Europa. I Sverige installerades 23 200 solcellsanläggningar under årets första kvartal, en ökning om 160 procent från 2022. Även den havsbaserade vindkraften väntas växa kommande år. Nio länder har tillsammans kommunicerat en målsättning om 120 GW vindkraft i Nordsjön till 2030, något som kan förse motsvarande 12 miljoner hushåll med el.  För Hitachi, med bas bland annat i Ludvika, har utvecklingen inneburit ett tecknande av kontrakt för kraftelektronik till havsbaserad vindkraft i Nordsjön till ett värde av 147 miljarder kronor.

Kärnkraften i Norden är nu fullt tillgänglig. Finlands nya reaktor Olkiluoto 3 (1 600 MW) producerar sedan 15 april i full kommersiell drift. I Frankrike är omkring 55 procent av den totala installerade effekten om 62 GW kärnkraft i drift vilket är lägre än perioden 2017 till 2021. Kärnkraften väntas inte vara fullt återställd heller nästa vinter.

Den gångna vintern med milt väder i Europa, ökad energiproduktion och lägre elpriser över lag har också minskat elprisområdesskillnaderna i Sverige som nu är betydligt lägre än förra året. Priserna på spotmarknaden Nord Pool i grafen nedan är elpriset innan energiskatt, profilkostnader och moms.

Trots ett lugnare läge än 2022 är dock Europas energiförsörjning fortfarande ansträngd. Gasimporten från Ryssland utgjorde innan konflikten 40 procent av EU:s totala import, en andel som har fallit till 14 procent. Och mindre tillgång på gas ger högre priser på gas vilket ökar kostnaden för både kraftproduktion och uppvärmning. I Europa är ungefär 40 procent av hushållen kopplade till gasnätet, men för oss i Sverige är det främst genom elpriset som vi märker av energikrisen.

 

Två elprisstöd till hushåll och ett till företag

De flesta hushåll i de två sydliga elprisområdena SE3 Stockholm och SE4 Malmö ska vid det här laget ha fått det första elprisstödet utbetalat. Stödet baserades på konsumenternas elförbrukning perioden 1 oktober 2021 till 30 september 2022 och uppgick i SE3 och SE4 till 50 respektive 79 öre/kWh.

Svenska kraftnät arbetar vidare på det andra elprisstödet, som förutom södra Sverige också inkluderar de två nordliga elprisområdena SE1 Luleå och SE2 Sundsvall. Regeringen har meddelat att utbetalningarna ska utföras av Försäkringskassan i slutet av maj och början av juni. Stödet uppgår till 80 procent av förbrukningen perioden november till december 2022 och bör i SE1 och SE2 uppgå till 90 öre/kWh och i SE3 och SE4 till 126 respektive 129 öre/kWh.

Svenska Kraftnät har utformat ett förslag på elprisstöd till företag i södra Sverige, baserat på perioden oktober 2021 till september 2022. Enligt förslaget kan stödet sökas från 30 maj i år och uppgå till 50 öre/kWh i SE3 och 79 öre/kWh i SE4.

 

Vädret

April bjöd på ett högtrycksbetonat och torrt väder i stora delar av landet. För riket som helhet var temperaturen i april något under säsongssnittet. Det var dock stor skillnad på olika platser, i början av månaden uppmättes -25 °C i Lappland och ett par veckor senare var det metereologisk sommar i Göteborg.

I södra och östra delen av landet var det nederbördsfattigt i stort sett över hela månaden med ner emot en fjärdedel av den säsongsnormala mängden. I fjällkedjorna var nederbörden nära säsongssnittet. Nederbörden i fjällkedjorna är viktigt för tillrinningen till vattenkraftverken som under april var omkring 120 GWh per dag mot det historiska snittet om 135 GWh per dag. Vindmässigt blåste det strax under säsongssnittet i nästan hela landet.

Vattenkraftsproduktionen minskade under månaden. Den hydrologiska balansen, som är måttet på energiinnehåll i grundvatten, magasin och snö, förbättrades därför från ett underskott på 5 TWh till att vara i balans. Över lag har vattenkraftsproducenterna god kontroll över magasinsnivåerna och kan planera produktionen efter när konsumtionen och elpriserna är som högst.

Maj har börjat kallt i Norden vilket kommer att försena vårfloden med cirka två veckor. För övrigt verkar prisfallen ha stannat av, vilket gör att elpriserna inte spås förändras särskilt mycket i maj.

 

Spotpriset och elprisområden

Elprisfallet på spotmarknaden Nord Pool har stannat upp. Även om priserna inte är lika höga som förra året är de betydligt över historiska snittpriser. Anledningen till det förhöjda kostnadsläget är den pågående energikrisen som ger stöd åt priserna på gas, kol och el i hela Europa.

Som högst i Sverige var dagsnittpriset i SE4 Malmö femte april på 144 öre/kWh. Lägst var dagssnittet den 13 april i SE1 Luleå, SE2 Sundsvall och SE3 Stockholm på respektive 22 öre/kWh. Priserna påverkas av temperatur, konsumtion och produktion, men är generellt högre än tidigare år.  För elkonsumenter tillkommer överföringsavgift, energiskatt, moms och profilkostnader.

 

Terminspriserna

De europeiska terminspriserna på el har mer än halverats sedan pristoppen i augusti 2022. Huvudorsakerna är milt väder, konsumtionsminskningar och kompletterande energiimport från andra länder än Ryssland.

Historik

April 2023

Mars blev en kall och blött månad i Norden. Energikonsumtionen steg i vinterkylan men då det kalla vädret inte nådde Europa blev priseffekten låg. Vintern i Europa har varit den näst mildaste sedan mätningarna började. Dock är försörjningssituationen fortsatt oviss vilket märks på att energi- och elpriserna ligger på nivåer som är flera gånger så höga som snittpriserna 2009 – 2019.

För Sverige var mars den kallaste marsmånaden sedan 2018. Men eftersom kylan inte rådde på det milda vädret nere i Europa blev det ingen ny prisrusning på energi. Kylan förvärrade alltså inte energikrisen där den är som svårast. Att vintern har varit mild märks på att Europas gaslager fortfarande är mer än halvfulla vilket kan jämföras med det historiska snittet på 33 procents fyllnadsgrad vid den här tiden på året.

Europas energiförsörjning är fortfarande ansträngd. Gasimporten från Ryssland utgjorde innan konflikten 40 procent av EU:s totala import, en andel som har fallit till 14 procent. Och mindre tillgång på gas ger högre priser på gas vilket ökar kostnaden för både kraftproduktion och uppvärmning. I Europa är ungefär 40 procent av hushållen kopplade till gasnätet men för oss i Sverige är det främst genom elpriset som vi märker av energikrisen.

Kärnkraften i Norden är nu fullt tillgänglig. Ringhals 4 (1000) startade i början av april och Finlands nya reaktor Olkiluoto 3 (1 600 MW) producerar närvarande för fullt, även om den inte ännu är i kommersiell drift. I Frankrike är tillgängligheten oförändrat 69 procent, men det är 18 370 MW mer kärnkraftsproduktion än på botten i augusti.

En lätthanterlig vinter med milt väder i Europa, ökad energiproduktion och lägre elpriser överlag har också minskat elprisområdesskillnaderna i Sverige som nu är betydligt lägre än förra året.

 

Europas gasmarknad

Förlusten av Europas största gasleverantör Ryssland är själva kärnan i den pågående energikrisen. Eftersom relationen med Ryssland inte har blivit bättre så består också osäkerheten i energitillgången. Särskilt inför nästa vinter. Även det i år var kallt i Norden i mars fortsatte mildvädret i Europa och det finns fortfarande 627 TWh gas kvar i Europas gaslager, vilket motsvarande en fyllnadsnivå på 56 procent. Det är långt över snittnivån 33 procent vid den här tiden på året 2017–2022.

Situationen på gasmarknaden med välfyllda gaslager, låg värmelast och goda inflöden av importerad flytande gas väger på gaspriserna. Sedan den absoluta toppen i augusti har spotpriset på gas fallit med 87 procent till strax under 50 €/MWh. Men trots prisfallet det är fortfarande någonstans mellan dubbelt och sex gånger så högt som snittpriset på gas 2014 – 2019. Hur snabbt Europa kan minska sitt beroende av rysk gas inför kommande vintrar och hur mycket gas som kan importeras i flytande form förblir de största osäkerheterna för gaspriset framåt. Och det påverkar också elpriserna i Sverige.

 

Spotpriset och elprisområden

Trots det kylslagna vädret i Norden har elpriserna på spotmarknaden Nord Pool fortsatt att falla, mycket tack vare att det milda vädret i Europa pressar priserna på gas, kol och el. Som högst var dagsnittpriset i Sverige den sjätte mars i SE4 på 168 öre/kWh. Lägst var dagssnittet den andra mars i SE1 och SE2 på 24 öre/kWh respektive. Priserna fluktuerar mycket beroende på temperatur, konsumtion och produktion men är i regel som högst under vardagar dagtid och som lägst under nätter och helger

 

Terminspriserna

De europeiska terminspriserna på el har mer än halverats sedan pristoppen i augusti 2022. Huvudorsakerna är milt väder, konsumtionsminskningar och kompletterande energiimport från andra länder än Ryssland. Just nu ligger terminspriset för leverans nästa månad i Tyskland och Frankrike på motsvarande 134 respektive 140 öre/kWh. Men Europas framtida energiförsörjning är fortfarande oviss och terminspriserna för leverans helåret 2024 i Tyskland och Frankrike handlas på betydligt högre nivåer på motsvarande 179 öre/kWh respektive 257 öre/kWh. Att priset är högst i Frankrike beror på till stor del på den franska kärnkraftens kräftgång.

Elpriserna i Norden är lägre än elpriserna på kontinenten. För leverans i maj handlas terminspriserna i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall på motsvarande 48 öre/kWh och helår 2024 på 47 öre/kWh. Leverans i maj i SE3 Stockholm och SE4 Malmö ligger på motsvarande 67 respektive 82 öre/kWh och helår 2024 något högre på 73 respektive 91 öre/kWh.

Mars 2023

Det milda vädret fortsatte in i februari. Det minskar efterfrågan på energi för uppvärmning, vilket är goda nyheter för Europas energisystem, som inte har hunnit ersatta de ryska energivolymerna ännu. Försörjningssituationen framåt är därför oviss och trots det milda vädret ligger energi- och elpriserna fortsatt på förhöjda nivåer.

Februari var mycket milt i Sverige med 2,3 grader Celcius över säsongssnittet. Det milda vädret lindrar energikrisen eftersom avsaknaden av kallt väder gör att mindre el, gas och kol har behövts för uppvärmning. I Europa märks avsaknaden av kylslaget väder i att gaslagren fortfarande mer än halvfulla, jämfört med det historiska snittet 40 procents fyllnadsgrad vid den här tiden på året. I Norden har vattenkraftverken kunnat spara i magasinen och den hydrologiska balansen ligger strax under säsongssnittet.

För kommande år är dock situationen fortsatt ansträngd. Den minskade importen av gas från Ryssland har gjort att leveranssäkerheten på gas minskat kraftigt. Ungefär 40 procent av Europas hushåll är kopplade till gasnätet. Men för oss i Sverige är det främst genom elpriset som det märks, eftersom gaskraftverk en viktig del av elproduktionen i Europa.

I Norden var kärnkraftstillgängligheten 76 procent. I Sverige förlängdes återstarten av Ringhals 4 (1 000 MW) till i slutet av mars. I Finland väntas nu den nya reaktorn Olkiluoto 3 (1 600 MW) i kommersiell drift 17 april. I Frankrike har kärnkraften återhämtat sig till 69 procent tillgänglighet, vilket innebär 18 370 MW mer kärnkraftsproduktion än botten i augusti.

En lätthanterlig vinter, ökad energiproduktion och lägre elpriser förbättrar utjämningen mellan elprisområdena, som trots att de steg något i februari var betydligt mindre än förra vintern. Priserna på spotmarknaden Nord Pool är elpriset innan energiskatt, moms och profilkostnader.

 

Europas gasmarknad

Förlusten av Europas största gasleverantör Ryssland är själva kärnan i den pågående energikrisen och eftersom relationen med Ryssland inte blivit bättre så består också osäkerheten i energitillgången och det varnas redan för nya energipristoppar nästa vinter. Prisfallet under hösten och vintern beror till stor del på det milda vintervädret – i vinter har bara 4 av 21 veckor varit kallare än säsongssnittet i Norden. Vädret har också varit milt i Europa och gaslagren är därför fortfarande fyllda till 62 procent, långt över fyllnadsnivån på 29 procent vid den här tiden 2022. Det märkts också på gaspriset som fallit rejält till 48 euro/MWh sedan pristoppen på över 330 euro/MWh i augusti 2022.

Situationen på gasmarknaden med välfyllda lager, goda inflöden av importerad flytande gas och låg gasefterfrågan innebär lägre gaspriser. Men samtidigt är prisläget fortfarande mellan dubbelt och sju gånger så högt som det historiska prissnittet på gas. Hur snabbt Europa kan minska beroendet av rysk gas inför kommande vintrar fortsätter att vara de största osäkerheterna framåt, för både gas- och elpriserna.

 

Två elprisstöd till hushåll och ett till företag

Elprisstödet till hushåll i de två sydliga elprisområdena SE3 Stockholm och SE4 Malmö har börjat betalas. Stödet baseras på den elförbrukning som konsumenten haft under perioden 1 oktober 2021 till 30 september 2022 och uppgår till 50 öre/kWh i SE3 och 79 öre/kWh i SE4. För hushåll kommer ingen ansökan att krävas.

Svenska kraftnät har också fått i uppgift av regeringen att arbeta fram ett till elprisstöd som förutom södra Sverige också inkluderar de två nordliga elprisområdena SE1 Luleå och SE2 Sundsvall. Stödet baseras på elförbrukningen under november och december 2022. Något datum för utbetalning är fortfarande inte känt och förslaget ligger nu på remiss hos Energimarknadsinspektionen. Stödet föreslås uppgå till 80 procent av förbrukningen och ligger på 90 öre/kWh i SE1 och SE2, 126 öre/kWh i SE3 och 129 öre/kWh i SE4.

Svenska Kraftnät har utformat ett förslag på elprisstöd till företag inom SE3 och SE4 under perioden 1 oktober 2021 till 30 september 2022. Enligt det förslag som nu ligger ska detta stöd kunna sökas från 30 maj 2023 och uppgår till 50 öre/kWh respektive 79 öre/kWh i SE3 och SE4. Ett takbelopp om 20 miljoner kronor kan fås i stöd, detta för att följa EU:s statsstödsregler.

 

Spotpriset och elprisområden

Det milda vädret och prisfallet på gas har resulterat i betydligt lägre spotpriser också på el. Som högst var dagspriserna på spotmarknaden den 7 februari, då SE4 snittade strax över 180 öre/kWh. Som lägst var elpriserna den 9 januari när hela Sverige snittade på 20 öre/kWh. De stora dygnsfluktuationer som setts inom alla elprisområden under december har minskat kraftigt i de nordliga elprisområdena SE1 och SE2 medan det fortfarande ofta är stora skillnader inom dygnet i SE3 och SE4, där dagtid oftast är dyrare.

Allt som allt snittade månaden i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall på 52 öre/kWh, SE3 Stockholm på 82 öre/kWh och SE4 Malmö på 102 öre/kWh. Till det tillkommer överföringsavgift, energiskatt, moms och profilkostnader.

 

Terminspriserna

Terminspriserna på el i Europa har fallit mer än 80 procent sedan pristoppen i augusti 2022. Det beror på milt väder, konsumtionsminskningar och kompletterande energiimport som ersatt energin från Ryssland. Hösten och det första vinterkvartalet har alltså varit lättare än vi vågat hoppas på. April handlas för 131 öre/kWh i Tyskland och 142 öre/kWh i Frankrike. Men Europas framtida energiförsörjning är fortfarande oviss, helåret 2024 handlas för 165 öre/kWh i Tyskland och 188 öre/kWh i Frankrike.

Februari 2023

Mildvädret återvände i januari och priserna föll kraftigt. Varmare väder betyder mindre efterfrågan på energi för uppvärmning. Samtidigt är de uteblivna gasleveranserna från Ryssland ett stort problem i Europa och de generella prisnivåerna på energi är fortfarande förhöjda jämfört med tidigare år.

Januari blev mild, blöt och blåsig i Sverige, vilket resulterade i mindre energiåtgång samtidigt som blåsten och nederbörden ökade kraftproduktionen i vind- och vattenkraftverk. Eftersom situationen var ungefär likadan i hela Europa lindrades energikrisen betydligt och elpriserna föll.

I Norden var kärnkraftstillgängligheten 74 procent i december. I Sverige förlängdes återstarten av Ringhals 4 med sina 1 000 MW till i slutet av mars. I Finland har den nya reaktorn Olkiluoto 3 på 1 600 MW ännu inte tagits i kommersiell drift, vilket beräknas ske i mitten av februari.

 

Europas gasmarknad

Förlusten av Europas största gasleverantör Ryssland är själva kärnan i den pågående energikrisen, och osäkerheten i energitillgången resulterar tidvis i mycket höga energipriser. Prisfallet under hösten och vintern beror till stor del på det milda vintervädret och gaslagren är fortfarande fyllda till 72 procent, långt över fyllnadsnivån förra året. Gaspriset har fallit rejält; till 57 euro/MWh sedan pristoppen på över 300 euro/MWh i augusti 2022. Samtidigt är prisläget fortfarande mellan dubbelt och sju gånger så högt som det historiska prissnittet på gas, vilket visar att energikrisen är långt ifrån överstökad. Hur stora gasuttag som behöver göras under senvintern och hur snabbt Europa kan minska beroendet av rysk gas inför kommande vintrar fortsätter att vara de största osäkerheterna framåt.

 

Inget pristak på kraftproduktion förrän 1 mars

Sveriges regering har bestämt att delar av den EU-förordning som rör åtgärder på energimarknaderna ska gälla i Sverige först 1 mars, mot 1 december 2022 i Europa. Regeringen bedömer att förordningen behöver kompletteras med nationell lagstiftning. En av åtgärderna som väntar är ett pristak för elproducenter med låga produktionskostnader. De intäkter som regeringen får från mellanskillnaden av pristaket och elpriset ska användas till stöd åt de konsumenter som drabbas värst av de energikrisen. Pristaket ska gälla till 30 juni 2023.

 

Vädret

Januari var milt men omväxlande i princip hela Sverige. Mycket milda temperaturer runt årsskiftet förbyttes under årets första dagar till snöstormar, men därefter återkom lågtrycken från sydväst och med dem milt, blåsigt och vått väder. Nederbörden låg under säsongssnittet i hela Sverige förutom i fjällvärlden, där det var torrare.

Lågtrycken fortsatte att dominera väderleken hela januari, vilket minskade mängden energi som gick åt till uppvärmning, ökade vindkraftsproduktionen och fyllde på vattenkraftverkens magasin. Den hydrologiska balansen; måttet på vattenkraftens energiinehåll i grundvatten, magasin och snö, förbättrades markant i januari och underskottet krympte från 10 till 6 TWh. Vattenkraftsproducenterna har god kontroll över sina magasin och kan därför hålla priserna uppe. Men skulle det milda och blöta vädret bestå så kan de tvingas att producera mer för att göra plats i magasinen åt den kommande vårfloden. Det skulle ge sjunkande priser.

 

Terminspriserna

Terminspriserna på el i Europa har fallit mer än 80 procent sedan pristoppen i augusti 2022. Återstoden av vintern handlas nu till omkring 150 öre/kWh i Tyskland och 185 öre/kWh i Frankrike. Men Europas framtida energiförsörjning är fortfarande oviss, och kvartal 4 år 2023 handlas för betydligt högre 210 öre/kWh i Tyskland och 270 öre/kWh i Frankrike.

Det nordiska systempriset ligger lägre än de kontinentala priserna. I norra Sverige handlas elprisområdena SE1 Luleå och SE2 Sundsvall båda till 80 öre/kWh för återstoden av vintern och 60 öre/kWh för kvartal 4 år 2023. Södra Sveriges elprisområden SE3 Stockholm och SE4 Malmö handlas till 100 respektive 120 öre/kWh för återstoden av av vintern och 100 respektive 150 öre/kWh för kvartal 4 år 2023.

Januari 2023

December var en riktig vintermånad med höga elpriser i hela Sverige. Turbulensen på marknaden är fortsatt hög och politiska förslag för att minska energikrisens inverkan på ekonomin har lagts fram både nationell och EU-nivå. Bristen på naturgas i Europa sedan Ryssland kraftigt reducerade leveranserna har mildrats genom ökade inflöden av flytande naturgas via fartyg, milt väder som väger på konsumtionen och minskad efterfrågan av konsumenter.

I december sattes Sveriges elsystem på prov när temperaturen sjönk långt under fryspunkten i stora delar av landet. Kallt väder leder till ökad elkonsumtion för uppvärmning och det sammanföll med isläggning av älvar, isbildning på vindkraftverk och underhållsarbete på flera kärnkraftsreaktorer. Det ledde till höga elpriser i hela landet samt att vi tidvis hade ett importnetto av elektricitet.

I Sverige och Finland var kärnkraftstillgängligheten 74 procent. Olkiluoto 3 har provkörts flera gånger upp till maxeffekt om 1 600 MW och planeras gå i normaldrift i början av februari. Återstarten av Ringhals 4 har försenats till slutet av februari. Oskarshamn 3 stoppade för underhåll 10 till 18 december och Ringhals 3 producerade på halvfart 10 till 11 december för inspektion. I Frankrike fortsätter problemen i kärnkraften och endast 61 procent av installerad kapacitet var tillgänglig under månaden.

Flaskhalsar i transmissionsnätet förhindrar en full utjämning av elpriserna i Sverige, dock är skillnaden mellan elprisområdena lägre än de varit historiskt och norra Sverige har därför haft de högsta elpriserna på månadsbasis sedan elprisområdena infördes 2011.

 

Europas gasmarknad

Europas minskade möjlighet till tillförlitlig import av naturgas från Ryssland är kärnan i den energikris vi befinner oss i. Ovissheten i leveranser skapar en svårförutsägbar tillvaro för gasmarknadens aktörer och priset på gasen varierar stort. Vid årsskiftet 2022 handlades naturgas för 73 euro/MWh, en markant nedgång sedan pristoppen i augusti på över 300 euro/MWh.

Vid ingången av 2023 är gaslagren fyllda till 83 procent, vilket är betydligt bättre än förra året då fyllnadsnivån endast var 55 procent. Det betyder cirka 350 TWh mer gas i lager i år jämfört med förra året.

Gaslagrens hälsosamma fyllnadsnivå, goda inflöden av importerad flytande naturgas (LNG) och lägre gasefterfrågan har gjort att gaspriset fallit. Det innebär också minskade elpriser eftersom lägre gaspriser innebär billigare produktionskostnad av el i gaskraftverk. Hur stora gasuttag som behöver göras i vinter och hur snabbt Europa kan minska beroendet av rysk gas inför kommande vintrar fortsätter att vara de största osäkerheterna även kommande år.

 

Europas producentpristak försenas i Sverige

Regeringen har meddelat att delar av EU-förordningen med åtgärder kring energimarknaderna flyttas fram till i mars för Sveriges del. En av EU:s åtgärder innebär ett pristak för elproducenter med låga produktionskostnader. Skillnaden mellan pristaket och marknadspriset på el ska användas av regeringen för att hjälpa de konsumenter som är värst drabbas av de höga elpriserna. Förordningen gäller under perioden 1 december 2022 till 30 juni 2023. Sveriges regering bedömer dock att förordningen behöver kompletteras med nationell lagstiftning och kan därför tillämpas tidigast från den 1 mars 2023.

 

Vädret

December var kallare än säsongssnittet i hela landet, på flera platser var det den kallaste december sedan 2010. Månaden inleddes med ett högtryck centrerat över Ryssland och Finland som gav upphov till kalla vindar över stora delar av Sverige, främst östkusten. Mot mitten av månaden sjönk temperaturen ytterligare och spred sig ända ner i Götaland. Luciadagen var den kallaste för landet som helhet och i norrländska Storlien uppmättes minus 30 grader. I slutet av månaden drog lågtryck in med milt och blött väder och nyårsafton blev månadens mildaste dag.

På grund av de ihärdiga högtrycken var december både vind- och nederbördsfattig i större delen av landet. När lågtrycken drog in mot slutet av månaden tilltog vinden och vindkraftsproduktionen levererade över säsongssnittet. Den hydrologiska balansen i Norden sjönk till sist till ett underskott om 13 TWh, från 9 TWh i november. Vattenkraftsproducenterna har god kontroll över sina magasin, något som lett till att södra Norge har importerat el från kontinenten under slutet av månaden för att inte behöva använda magasinerade vattenvolymer.

December 2022

I november svängde vädret från ovanligt milda temperaturer och på sina platser rekordlång sommar, till kallare väder med snöfall i stora delar av landet. Kylan i slutet av månaden ger högre efterfrågan på både el och gas, vilket gör att vattenkraftens magasin och Europas gaslager töms snabbare. Hur kall vinter vi får avgör hur höga priserna blir.

På kontinenten har de välfyllda naturgaslagren nu börjat användas. Priset på gas har stigit från de relativt lägre nivåerna i oktober, då vädret var milt.

I Sverige och Finland var kärnkraftstillgängligheten i oktober 74 procent med reaktorerna Olkiluoto 3 och Ringhals 4 stoppade. Olkiluoto 3 har försenats två månader till och beräknas inte i drift förrän 22 januari till följd av de sprickbildningar som upptäckts i fyra av turbinens pumpar. Återstarten av Ringshals 4 har försenats till slutet av februari. Oskarshamn 3 stoppas för underhåll under åtta dagar i december. I Frankrike står en dryg tredjedel av kärnkraften fortfarande stilla, vilket är lägre än operatören EDF:s prognoser och betydligt lägre än den franska regeringens förhoppningar. Den låga kärnkraftstillgängligheten är besvärlig, särskilt om vintern blir kall.

 

Elprisstödet uppskjutet till våren 

Elprisstödet till konsumenter i de två sydliga elprisområden SE3 Stockholm och SE4 Malmö har skjutits upp till februari 2023. Stödet baseras på den elförbrukning konsumenten haft under perioden 1 oktober 2021 till 30 september 2022 och uppgår till 50 öre/kWh i SE3 och 79 öre/kWh i SE4. För hushåll och företag med elförbrukning på mindre än 3 miljoner kWh krävs ingen ansökan. Företag med förbrukning som överskrider gränsen behöver visa att man haft en faktisk kostnad för el som överskrider referensvärdet under perioden.

 

Vädret

November har varit mildare än säsongsnittet. Med undantag för norra delen av landet har medeltemperaturen legat 2-3 grader över periodsnittet 1991–2020. I mitten av månaden uppmätes till och med lokala värmerekord i så väl Oskarshamn som Kalmar, med temperaturer uppemot 16,7 grader. I vissa delar av landet dröjde sig sommaren kvar och blev rekordlång. Mot mitten av månaden kom dock vintern med stormsteg. Den kallaste temperaturen på -27 grader uppmättes i lappländska Naimakka. Högtrycksbetonat väder resulterade i relativt svag vindkraftsproduktion i så väl Sverige som Norden i stort.

I stora drag var månaden torr vilket tillsammans med sjunkande temperaturer och stigande behov av el för uppvärmning ökade underskottet i den nordiska hydrologiska balansen från 6 TWh i oktober till 9 TWh i november.

 

Spotpriset och elprisområden

Från låga elpriser under första halvan av november steg de när vintern gjorde sitt intåg.  Skillnaden mellan Sveriges elprisområden har varit små. Det beror dels på underhåll i överföringskablar till omgivande länder och minskad export, dels på isläggning på älvarna i norra Sverige, vilket minskat produktionen.

Sett över månaden i sin helhet har spotpriserna stigit från cirka 35 öre/kWh till 191 öre/kWh SE1 i Luleå och SE2 Sundsvall och från cirka 60 öre/kWh till 205 öre/kWh i SE3 Stockholm och SE4 Malmö. Ju kallare väder vi fått, desto mer verkar elpriserna mellan de olika prisområdena följa varandra.

 

Terminspriserna

I Europa har terminspriserna tappat något sedan i oktober, men är fortfarande på mycket höga nivåer inför vintern. Oförutsägbara effekter från politiska åtgärder, Frankrikes fortsatta problem med tillgänglighet i kärnkraften och en oviss utveckling av gasförsörjningen medför fortsatt stor osäkerhet på den europeiska energimarknaden. Elterminerna för leverans kvartal 1 nästa år ligger på motsvarande 685 öre/kWh i Frankrike och 430 öre/kWh i Tyskland.

I Sverige handlas terminspriserna för leverans under kvartal 1 2023 fortfarande till historiskt sett höga priser på 385 och 425 öre/kWh i SE3 Stockholm respektive SE4 Malmö. Norra Sverige väntas dock bli mer förskonat mot de höga elpriserna med ett terminspris runt 93 öre/kWh.

November 2022

I oktober fick energimarknaderna en välbehövlig paus. Tack vare det säsongsmässigt mycket milda vädret har gaslager och vattenmagasin hunnit fyllas på. Elpriserna i Sverige har under månaden varit de lägsta sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari. Men krisen är inte över – vintern står för dörren och med sjunkande temperaturer kommer Europas värmelast stiga, vilket återigen prövar energisystemet. 

På kontinenten är naturgaslagren nu fyllda till cirka 95 procent och utbudet är därför för första gången på länge högre än efterfrågan, vilket gett snabbt sjunkande priser för leverans i närtid. Fartyg med flytande naturgas ligger förankrade i närheten av terminalerna i väntan på att kallare temperaturer ska öka efterfrågan på deras produkt. Liknande strategi kan ses hos nordiska vattenkraftsproducenter.

1 december träder EU:s krisåtgärder in. Risken med politiska åtgärder är att utbud- och efterfrågebalansen förändras, vilket kan leda till ökad energikonsumtion och förvärra krisen.

Bortfallet av de ryska energileveranserna är inget lätt problem att lösa. I år har Europa importerat gas, kol och olja till ett uppskattat värde av 1 200 miljarder kronor, 200 miljarder mer än förra året. Anledningen är att även om volymerna är mycket mindre, så är priserna högre.  Nästa år kommer importvolymerna vara betydligt mindre och det blir svårt att fylla på de europeiska gaslagren i sommar. Internationella energimyndigheten (IEA) manar därför till en kraftfull satsning på energieffektivisering, utbyggnad av förnyelsebar kraftproduktion och värmepumpar i stället för gasuppvärmning.

I Sverige och Finland var kärnkraftstillgängligheten i oktober 74 procent, med reaktorerna Olkiluoto 3 och Ringhals 4 stoppade. Den förstnämnda förväntas tillbaka 14 november, medan Ringhals 4 inte beräknas vara tillbaka förrän i februari.

 

Nationellt elprisstöd

I slutet av oktober presenterade Svenska kraftnät (Svk) modellen för elpriskompensation. Stödet ska ges till hushåll och företag med eget elnätsavtal i de två sydliga elprisområdena SE3 Stockholm och SE4 Malmö och baseras på elförbrukningen det senaste året. Stödet uppgår till 50 öre/kWh i SE3 och 79 öre/kWh i SE4 och den totala kostnaden uppskattas till 55 miljarder kronor.

 

Vädret

Oktober var mildare än normalt i nästan hela landet, med flera temperaturrekord. I Kristianstad uppmättes 19,5 grader så sent som 28 oktober. I norra Sverige uppmättes medeltemperaturer på 2 till 3 grader högre än snittet. Det är viktigt, eftersom den största ökningen av värmelasten sker vid temperaturer runt noll grader. Månaden var också relativt torr, men eftersom nederbörden föll i viktiga tillrinningsområden kunde vattenkraftsproducenterna fylla på magasinen. Underskottet i den hydrologiska balansen i Norden halverades till 6 TWh under säsongsmässiga snittet i oktober.

 

Spotpriset och elprisområden

I oktober låg Sveriges elpriser betydligt lägre än i somras. I södra Sverige var elpriserna de lägsta sedan eskalationen av Rysslands krig i Ukraina. Att priserna sjunkit så kraftigt beror på den låga prisbilden i Kontinentaleuropa, som inte dragit upp priset lika mycket i Sverige som tidigare i år. Flera viktiga utlandskablar har också genomgått årligt underhåll. I SE1 Luleå och SE2 Sundsvall landade priset på cirka 50 öre/kWh medan SE3 Stockholm och SE4 Malmö hade ett månadsgenomsnitt på cirka 80 öre/kWh.

 

Terminspriserna

Prisbilden i Europa har fortsatt att sjunka något sedan den absoluta pristoppen i augusti. Men terminspriserna inför vintern är fortfarande på mycket höga prisnivåer. Oförutsägbara effekter av politiska åtgärder, Frankrikes fortsatta problem med tillgänglighet i kärnkraften och en oviss utveckling av gasförsörjningen medför fortsatt stor osäkerhet på den europeiska energimarknaden. Elterminen för kvartal 1 ligger i Frankrike på 950 öre/kWh och i Tyskland på 430 öre/kWh.

I Sverige handlas terminspriserna för leverans under första kvartalet 2023 fortfarande till historiskt sett höga priser på mellan 300 och 400 öre/kWh i södra Sverige. I norra Sverige väntas däremot ett terminspris runt 60 öre/kWh.

Oktober 2022

I oktober fick energimarknaderna en välbehövlig paus. Tack vare det säsongsmässigt mycket milda vädret har gaslager och vattenmagasin hunnit fyllas på. Elpriserna i Sverige har under månaden varit de lägsta sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari. Men krisen är inte över – vintern står för dörren och med sjunkande temperaturer kommer Europas värmelast stiga, vilket återigen prövar energisystemet. 

På kontinenten är naturgaslagren nu fyllda till cirka 95 procent och utbudet är därför för första gången på länge högre än efterfrågan, vilket gett snabbt sjunkande priser för leverans i närtid. Fartyg med flytande naturgas ligger förankrade i närheten av terminalerna i väntan på att kallare temperaturer ska öka efterfrågan på deras produkt. Liknande strategi kan ses hos nordiska vattenkraftsproducenter.

1 december träder EU:s krisåtgärder in. Risken med politiska åtgärder är att utbud- och efterfrågebalansen förändras, vilket kan leda till ökad energikonsumtion och förvärra krisen.

Bortfallet av de ryska energileveranserna är inget lätt problem att lösa. I år har Europa importerat gas, kol och olja till ett uppskattat värde av 1 200 miljarder kronor, 200 miljarder mer än förra året. Anledningen är att även om volymerna är mycket mindre, så är priserna högre.  Nästa år kommer importvolymerna vara betydligt mindre och det blir svårt att fylla på de europeiska gaslagren i sommar. Internationella energimyndigheten (IEA) manar därför till en kraftfull satsning på energieffektivisering, utbyggnad av förnyelsebar kraftproduktion och värmepumpar i stället för gasuppvärmning.

I Sverige och Finland var kärnkraftstillgängligheten i oktober 74 procent, med reaktorerna Olkiluoto 3 och Ringhals 4 stoppade. Den förstnämnda förväntas tillbaka 14 november, medan Ringhals 4 inte beräknas vara tillbaka förrän i februari.

 

Nationellt elprisstöd

I slutet av oktober presenterade Svenska kraftnät (Svk) modellen för elpriskompensation. Stödet ska ges till hushåll och företag med eget elnätsavtal i de två sydliga elprisområdena SE3 Stockholm och SE4 Malmö och baseras på elförbrukningen det senaste året. Stödet uppgår till 50 öre/kWh i SE3 och 79 öre/kWh i SE4 och den totala kostnaden uppskattas till 55 miljarder kronor.

 

Vädret

Oktober var mildare än normalt i nästan hela landet, med flera temperaturrekord. I Kristianstad uppmättes 19,5 grader så sent som 28 oktober. I norra Sverige uppmättes medeltemperaturer på 2 till 3 grader högre än snittet. Det är viktigt, eftersom den största ökningen av värmelasten sker vid temperaturer runt noll grader. Månaden var också relativt torr, men eftersom nederbörden föll i viktiga tillrinningsområden kunde vattenkraftsproducenterna fylla på magasinen. Underskottet i den hydrologiska balansen i Norden halverades till 6 TWh under säsongsmässiga snittet i oktober.

Spot-och terminspriser

I oktober låg Sveriges elpriser betydligt lägre än i somras. I södra Sverige var elpriserna de lägsta sedan eskalationen av Rysslands krig i Ukraina. Att priserna sjunkit så kraftigt beror på den låga prisbilden i Kontinentaleuropa, som inte dragit upp priset lika mycket i Sverige som tidigare i år. Flera viktiga utlandskablar har också genomgått årligt underhåll. I SE1 Luleå och SE2 Sundsvall landade priset på cirka 50 öre/kWh medan SE3 Stockholm och SE4 Malmö hade ett månadsgenomsnitt på cirka 80 öre/kWh.

 

Terminspriserna

Prisbilden i Europa har fortsatt att sjunka något sedan den absoluta pristoppen i augusti. Men terminspriserna inför vintern är fortfarande på mycket höga prisnivåer. Oförutsägbara effekter av politiska åtgärder, Frankrikes fortsatta problem med tillgänglighet i kärnkraften och en oviss utveckling av gasförsörjningen medför fortsatt stor osäkerhet på den europeiska energimarknaden. Elterminen för kvartal 1 ligger i Frankrike på 950 öre/kWh och i Tyskland på 430 öre/kWh.

I Sverige handlas terminspriserna för leverans under första kvartalet 2023 fortfarande till historiskt sett höga priser på mellan 300 och 400 öre/kWh i södra Sverige. I norra Sverige väntas däremot ett terminspris runt 60 öre/kWh.

September 2022

September blev de politiska ingreppens månad och nu förhandlar bland annat EU om flera stora marknadsåtgärder. Även om priserna sjunkit något sedan toppen i augusti är de fortsatt kraftigt förhöjda och även i norra Sverige börjar de stiga. Rörledningarna Nord Stream 1 och 2 sprängdes i slutet av månaden samtidigt som gasleveranserna från Ryssland genom andra rörledningar minskade ytterligare. Europas gaslager är trots allt välfyllda – men de ska räcka länge i vinter.

Den viktigaste elprisfaktorn förblir Rysslands krig i Ukraina. Energiimportören Europa står fast vid Ukrainas sida och relationen med energiexportören Ryssland har kollapsat. Det oåterkalleliga i händelseutvecklingen underströks ytterligare av sprängningarna av rörledningarna Nord Stream 1 och 2 den 26 september. Samtidigt är de ryska gasflödena genom andra rörledningar kraftigt begränsade.

Europa försöker desperat minska sitt beroende av rysk gas, vilket är mycket svårt. Det syns på inköpen av energi – sedan kriget intensifierades 24 februari har EU köpt rysk gas, kol och olja för uppskattningsvis 1 000 miljarder kronor. Situationen kräver åtgärder och därför har EU:s ministrar annonserat ett åttonde sanktionspaket riktat mot Ryssland.

Europa har genom kraftiga ansträngningar lyckats fylla på gaslagren till nästan 90 procent, vilket ger viss trygghet inför vintern, men är långt ifrån tillräckligt. Särskilt om vintern blir kall.

Kärnkraftsunderhåll

Tillgängligheten i kärnkraften är 77 procent i Sverige och Finland, men väntas stiga till 90 procent när Loviisa 1, 2 och Forsmark 1 startar igen under oktober. Ringhals 4 beräknas inte tillbaka förrän i februari på grund av en komponentskada. Finlands nya reaktor Olkiluoto 3 genomför tester och är tidvis uppe i sin fulla kapacitet 1 600 MW, även om reaktorn ännu inte har tagits i kommersiellt bruk ännu.

Vädret

September 2022 var något kyligare än vanligt i hela Sverige. Överlag var månaden torr, även om vissa platser fick riklig med nederbörd, och nådde inte upp till säsongsmässiga nivåer i de viktiga avrinningsområdena i fjällen. Det förekom inga höststormar vilket märktes i vindkraftsproduktionen som var lägre än säsongssnittet.

Den nordiska hydrologiska balansen låg vid månadsskiftet cirka 12 TWh under säsongsmässiga snittnivåer. Underskottet återfinns främst i i södra Norge där vattenmagasinens nivåer ligger betydligt under vad som är brukligt.

Spot-och terminspriser

I södra Sverige fortsätter elpriserna att ligga på historiskt höga nivåer och även inom samma dygn skiftar elpriserna ordentligt. Höglasttimmarna (dagtid vardagar) har snittat 250 öre/kWh i september, samtidigt som låglasttimmarna (nätter och helger) har legat en krona lägre. Vissa dygn kan det skilja tio gånger mellan hög- och låglast.

Trots sprängningarna av rörledningarna Nord Stream 1 och 2 har de nordiska terminspriserna fortsatt tappa sedan pristoppen i slutet av augusti, men till fortsatt höga nivåer. Terminspriset för leverans nästa år handlas till motsvarande 371 öre/kWh i SE3 och 405 öre/kWh i SE4. Norra Sverige är mer förskonat mot de högsta topparna och nästa år ligger på 48 öre/kWh.

Politiska åtgärder

De ohållbart höga elpriserna får politikerna att agera. I EU har förhandlingarna i princip kokat ner i tre huvudsakliga marknadsingrepp:

  1. Den kraftproduktionen som billigast producerar el föreslås få ett pristak om 180 euro per MWh. Planen är att medlemsländerna i EU:s regeringar tar mellanskillnaden mellan elpriset och pristaket, pengar som sedan ska omfördelas till de branscher och hushåll som drabbas hårdast av krisen.
  2. Energianvändningen i EU föreslås minskas med 10 procent mot föregående år och elkonsumtionstopparna ska minskas med 5 procent. Det är upp till var och en av medlemsländerna att besluta hur det ska genomföras.
  3. Lönsamma företag som säljer fossila bränslen ska få betala tillbaka en del av det vinstöverskott som ligger betydligt högre än föregående års snittvinster. Vinsten ska omfördelas till utsatta energikonsumenter.

Augusti 2022

Europas energikris blir allt värre. Europa stödjer Ukraina med både vapen och kapital och har infört långtgående sanktioner riktade mot Ryssland. Ryssland svarar med begränsad export av energi till Europa vilket får energipriserna att rusa. För Sveriges del är det framför allt de södra elprisområdena som påverkas mest, men priserna är på uppgång i hela landet.

Den viktigaste elprisfaktorn förblir Rysslands krig i Ukraina. Energiimportören Europa står fast vid Ukrainas sida och relationen med energiexportören Ryssland har kollapsat. Gasexporten från Ryssland till Europa via rörledningen Nordstream 1 är nu stoppad för underhåll av mer eller mindre påhittad orsak. Gasflödena genom andra rörledningar från Ryssland är kraftigt begränsade.

Europa i sin tur försöker desperat fasa ut sitt beroende av rysk gas, men det är svårt och unionen har hittills köpt rysk energi för uppskattningsvis 936 miljarder kronor sedan kriget intensifierades den 24 februari. Situationen kräver hårdare tag och därför har EU:s energiministrar beslutat att minska gaskonsumtionen med 15 procent till och med mars. I Tyskland ligger krisen på nivå två på en tregradig skala och hushåll och industri uppmanas att spara energi. Grad tre är direkt ransonering.

Genom stora ansträngningar, mer kolkraft och en 60-procentig ökning av importen av fartygsburen flytande naturgas har Europa nått sitt mål att fylla på gaslagren till minst 80 procent. Det ger en viss trygghet inför vintern, men är långt ifrån tillräckligt.

Kärnkraftsunderhåll

Sommaren är den tid på året då konsumtionen är som lägst. Det är också då som kärnkraftsoperatörerna passar på att genomföra underhållsstopp. När Ringhals 4 skulle starta igen skadades oturligt nog en viktig komponent och reaktorn väntas inte tillbaka i drift förrän i november. Finlands nya reaktor Olkiluoto 3 genomför tester och väntas inte tas i kommersiell drift förrän 10 december.

Spot- och terminspriser

För en sommarmånad var spotpriserna på el i Sverige mycket höga i augusti. Högst förblir priserna i det sydligaste elprisområdet SE4 Malmö eftersom det ligger närmast Europa. Även i norra Sverige har priserna börjat stiga och flaskhalsar i transmissionsnätet förhindrar en full utjämning av elpriserna i Sverige.

För leverans i vinter handlas nu terminskontrakten för 411 respektive 532 öre per kilowattimme i elprisområde SE3 och SE4. Det är cirka fyra gånger så höga priser som förra vintern. I Frankrike har terminspriserna rusat till 1 200 öre per kilowattimme för vinterhalvåret. Att priserna är särskilt höga där beror på att hälften av kärnkraften oturligt nog är stoppad.

Jämfört med de höga priserna på spot så ser terminsmarknaden i Norden fortfarande hyffsat prisvärd ut. Risken är definitivt på uppsidan, alltså att priserna stiger ännu mer. Och med tanke på en möjlig eskalering av energikrisen i Europa är det inte helt fel att välja en större säkerhet i sitt energiinköp.

Politiska utspel

Den senaste tidens rekordhöga energipriser får politiska ledare att reagera. Flera mer eller mindre genomtänkta utspel skapar en förhöjd politisk risk i branschen. Kraftiga åtgärder väntas i höst. Kanske kan länken mellan det höga priset på naturgas och elpriset brytas genom att gaskraften får en ny prismodell, men risken med alla prisminskande interventioner är att de riskerar att öka energikonsumtionen. Andra förslag bryter mot olika typer av lagstiftning eller faller på eget grepp. Det är därför mycket svårt att veta i vilken form och när olika implementeras, men det är sunt att bevaka den politiska utvecklingen.

Juni 2022

Energikrisen i Europa är fortsatt ansträngd vilket markant påverkar oss i Norden. I Sverige speglas detta tydligt i prisområdesskillnader där norra Sverige har negativa priser, medan södra Sverige dras med en hög prisområdesskillnad.

Underhåll av kärnkraften
Revisionerna av de nordiska reaktorerna är nu halvvägs av de planerade stoppen. I Sverige är det Ringhals 4 samt Forsmark 1 & 2 som ännu väntar på sin årliga genomgång vilka är planerade i varsitt intervall från juli till början av oktober.

Väder
Temperaturen har legat en bra bit över säsongsnormalen under i princip hela juni månad. Nederbördsmässigt inleddes månaden med nederbörd mer än normalt för att sedan mot slutet av månaden vara betydligt torrare än normalen.

Våra svenska vattenmagasin ligger på säsongsnormal fyllnadsgrad, däremot ser det värre ut för våra grannar i Norge, där ligger magasinsnivån en bra bit under normala nivåer.

Spotpriset och elprisområdena
Spotpriset på system steg något jämfört med föregående månad. I norra Sverige sjönk spotpriser medan de i södra Sverige steg. Detta resulterar i att vi återigen har höga prisområdesjusteringar i södra Sverige (SE4) och negativa prisområdesskillnad i norra Sverige.

Orsaken kan vi dels tillskrivas energikrisen i Europa, samt att vattenkraftsproducenterna varit tvungna att tömma ut en del av magasinsvattnet för att ha möjlighet att lagra smältvattnet som kom i slutet av vårfloden. Resultatet av det sistnämnda blir större produktion i norr än det faktiska behovet.

Terminsmarknaden
Meddelande från ryskt håll om ännu hårdare begränsning, rent av stopp i leverans av Rysk gas den kommande vintern, tillsammans med underskottet i de Norska vattenmagasinen, och rådande torra väder, gör att reaktionen framför allt de kommande vinterkvartalen är kraftigt uppåt på terminspriserna.

Maj 2022

Energikrisen förvärrades i maj när Ryssland stoppade sina gasleveranser till Danmark, Finland och Nederländerna. Eftersom gas är ett viktigt bränsle i europeisk kraftproduktion resulterar krisen i höga elpriser. I Sverige var spotpriserna på elmarknaden Nord Pool historiskt höga för månaden.

Högst är priserna i det sydliga elprisområdet SE4 Malmö. Hur mycket av det europeiska prisläget som letar sig in i Sverige och hur långt norrut det når beror på hur mycket överföring som finns tillgänglig i transmissionsnätet och hur kraftbalansen ser ut i respektive elprisområde. I SE4 Malmö och SE3 Stockholm är konsumtionen större än produktionen, och kablarna till Europa resulterar i en stor påverkan på priserna. I norra Sverige däremot finns det ett stort produktionsöverskott, som tidvis pressar priserna till betydligt lägre nivåer. Skillnaden är tydlig på elspotmarknaden Nord Pool.

Underhåll av kärnkraften
En anledning till de höga priserna är att revisionssäsongen för kärnkraften, med underhåll och bränslebyte, är här. För närvarande är tillgängligheten 64 procent i Norden, då fyra av elva reaktorer är stoppade. Men kärnkraften genomgår underhåll varje år – att elpriserna är särskilt höga just i år beror framförallt på den pågående energikrisen i Europa.

Vädret
Vårfloden toppar i början av juni och är i år något kraftigare än säsongssnittet, särskilt i norra Sverige och norra Norge. På det norska huvudet däremot är den mindre än historiska snittet. Snösmältningen återställer magasinsnivåerna i vattenkraftverken och totalt sett är hydrologin strax under balans. Juni har börjat lågtrycksdominerat, vilket oftast ger relativt god vindkraftsproduktion.

Vårfloden pressar elpriserna den närmsta tiden, men även det gäller främst i norr. I södra Norge snittade spotpriset i maj nästan 14 gånger över spotpriset i norr. En bidragande orsak förutom vårfloden är den nya exportkabeln North Sea Link från Norge till England.

Spotpriset och elprisområden
I Sverige var spotpriserna i maj dubbelt så höga i söder som i norr. Liksom i Norge beror det på en blandning av instängd kraft i norr och det fortsatt höga kontinentaleuropeiska elpriset i söder. Det tyska elpriset snittar runt 200 öre/KWh, men om Ryssland stoppar fler gasleveranser kan priserna snabbt rusa igen precis som i december och mars.

Den stora oron är dock inför hösten, när kallare väder får hushållens elkonsumtion att stiga.

Terminspriserna
De nordiska terminspriserna har fortsatt stiga allteftersom energikrisen har dragit ut på tiden och förvärrats. Det är tydligt att det inte finns en enkel lösning på problemet. Särskilt kvartalskontrakten har fått en skjuts av den senaste tidens försämring. Jämfört med de höga priserna på spot så ser terminsmarknaden dock fortfarande lockande ut. Med tanke på en möjlig eskalation av energikrisen i Europa är det inte helt fel att nu välja en större säkerhet i sitt elavtal.

April 2022

Inledningen av månaden gav oss vindar och nederbörd över säsongsnormalen som mot mitten av månaden övergick till raka motsatsen. Månaden inleddes och avslutades med temperaturer en bit under säsongsnormalen med lite varmare temperaturer mitt i månaden.

 Den väntande vårfloden har försenats något på grund av de långa temperaturerna, men ser ut att återhämta sig snabbt nu i maj månad när temperaturen går mot det normala.

Nordisk prisutveckling

Större delen av månaden såg vi att respektive prisområde i Sverige till stor del bar sig själv. Däremot systempriset var sammankopplat med de europeiska priserna. Vi har haft negativa elprisområde även i SE4 vilket är väldigt ovanligt.

Däremot mot slutet av månaden, när Ryssland stängde gasöverföringen till Polen och Bulgarien, då uppstod det scenario som vi blivit allt mer vana vid att se. Spotpriserna i SE4 var direkt kopplade mot det tyska elpriset. De nordliga prisområdena en bra bit under systempriset.

Priset på utsläppsrätter ökade och låg mot slutet av månaden och handlas åter igen till historiskt höga nivåer.

Prognos

Den hydrologiska balansen ligger idag på -0,5 TWh och väntas sjunka till -2 TWh inom några veckor. Orsaken är den försenade vårfloden som väntas komma för mycket på en och samma gång när den väl startar. Då kan det bli svårt att samla upp allt i magasinen.

Detta ger oss en något sämre situation än tidigare prognos. Vi ser just nu en viss försvagning av priserna på terminsmarknaden, detta till följd av sjunkande priser på bränslemarknaden. Aviseringarna om begränsad import av rysk kol och gas har varit prisdrivande för elmarknaden, men stora delar av förväntningarna kan redan vara inprisat i terminerna.

Mars 2022

Inledningen av mars månad var torr med mycket sol och låga nederbördsnivåer, för att sedan övergå till något kyligare och med mer nederbörd mot slutet av månaden.

Nordisk prisutveckling
Månaden prisutveckling präglades till stor del av följderna efter kriget i Ukraina. Höga bränslepriser, framförallt höga gaspriser drev upp både spotpriset och terminspriserna. Även avsaknaden av vind och nederbördsnivåer under säsongsnormalen var en bidragande orsak till de höga spotpriserna.

Priset på utsläppsrätterna föll drastiskt i samband med Rysslands intrång i Ukraina, men återhämtade sig snabbt och har nu stabiliserats i en nivå likt den vi hade vid årsskiftet 2021/2022.

Prisskillnaden mot övriga Europa är fortsatt stor. Detta avspeglar sig tydligt till de områden som är direkt kopplade mot kontinenten. I SE4 och SE3 tillsammans med södra Norge och Danmark där är prissättningen flera timmar direkt kopplade till det kontinentala elpriset. Medan SE1/SE2 och norra Norge ligger långt under systempriset. Detta ökar skillnaderna i landet till extremt ovanliga nivåer.

Prognos
Hydrologiska balansen ligger i dagsläget på ca +3 TWh och väntas falla något de kommande veckorna. De höga spotpriserna har givit vattenproducenterna aptit att producera mer vattenkraft än normalt. Dessutom finns stora delar av den totala balansen (vattenmagasin + snö/is) just som snö och is. För att kunna ta vara på så stor del som möjligt av den förväntade vårfloden, behöver det finnas plats i magasinen vilket också är en av anledningarna till att vattenproducenterna valt att producera.

Prognosen för den första delen av april visar på lägre temperaturer än säsongsnormalen och även mindre vind och nederbörd. Nivåerna i de svenska vattenmagasinen ligger kring säsongsnormalen, de norska magasinen ligger en bit under normalen. Den kyliga inledningen av april månad ger en något försenad start av snösmältningen än normalt.

Februari 2022

Spotpriserna backade i början av februari och var relativt stabila fram till senare delen av månaden då prisökningar märktes till följd av vikande vindar och svagare utveckling för den hydrologiska balansen.

Priserna på bränslen har stigit kraftigt och utsläppspriserna har backat tydligt.
I samband med utvecklingen i Ukraina, som fått bränslepriserna att stiga, har även nordiska spotpriser på el stigit ytterligare. Priserna på kontinenten är fortsatt högre än i södra delen av Norden.

Elprisskillnaderna i Sverige förväntas fortsatt bestå. Område SE3 är för tillfället det elområde som prismässigt är närmast det nordiska systempriset, norra halvan av Sverige (SE1 och SE2) har fortsatt låga priser medans sydligaste elområdet (SE4) rör sig mellan priset i SE3 och priserna på kontinenten.
Den svenska kronan har försvagats till ca 10,8 mot euron.

Samtliga framtida priser har stigit sedan Ryska anfallet i Ukraina, framför allt gäller det närmaste året.
Prisskillnaden till kontinenten är fortsatt är stor och det finns fortsatt uppsida på de nordiska priserna då de kontinentala priserna ökat kraftigare än de nordiska.
Hydrologiska balansen ligger i dagsläget på +5 TWh och inom några veckor förväntas vi ha +1 TWh.

Januari 2022

Milt väder dominerade i januari. De milda, våta och blåsiga lågtrycken från Atlanten som drog in över Europa blev en viktig respit på en i övrigt mycket ansträngd energimarknad. Fjällen fick mer nederbörd än normalt och i slutet på månaden passerade stormen Malik över mellersta Norden.

Nordisk kraftproduktion
Spotpriserna pressades av väderomslaget och föll. Milda temperaturer vägde på värmelasten, blåsten stimulerade vindkraftsproduktionen och nederbörden fyllde på med snö och vattenvolymer i vattenkraftverkens magasin. Gaspriserna föll signifikant, men priset på utsläppsrätter fortsatte att stiga. Underskottet i den nordiska hydrologiska balansen krympte från 18 till 8 TWh. Mycket av den förnybara produktionen är inlåst i de norra elprisområdena och skillnaden i elpris mellan olika platser i Norden är tidvis mycket hög. Det nordiska Systempriset snittade 96 öre/kWh i januari, vilket är lägre än decembersnittet 151öre/kWh. Prisnivån är dock betydligt över januari förra året på 46 öre/kWh då elpriserna just hade börjat stiga efter lågprisåret 2020.

Europeiska kraftmarknaden
Skillnaden mellan spotpriset på nordiskt system och omgivande marknader är stor vilket tidvis ger rejäla skillnader mellan olika elprisområden. Det tyska elpriset levererade på motsvarande 173 öre/kWh i januari, vilket är mycket högre än januari förra året på motsvarande 53 öre/kWh. De stora skillnaderna mot förra året beror på de för närvarande kraftigt förhöjda produktionskostnaderna för gas- och kolkraft. Styrkan i bränslekomplexet begränsar nedsidan på europeiska elpriser, vilket bäddar för kraftiga pristoppar under enskilda timmar, dagar och veckor i de nordiska elprisområdena.

Prognos
Det nya årets andra månad har börjat milt, vått och blåsigt. Gas- och elvärmelasterna i Europa är tillbakapressade till under säsongsnormala nivåer. Men det rådande blidvädret är redan inprisat och skulle väderprognoserna börja visa på omslag till kallt och torrt skulle energipriserna stiga kraftigt på kort tid. Bränsletillgången i världen är fortfarande ansträngd och kommer förbli så långt in i 2022.

December 2021

December var den första kalla decembermånaden sedan 2012 med kalla till mycket kalla temperaturer i hela Norden. Temperaturen var som lägst -43,8 grader i Naimakka, det kallaste värdet i Sverige sedan 2001. Överlag var månaden torrare och mindre blåsig än säsongsnormalt.

Nordisk kraftproduktion
Spotpriserna fortsatte att rusa i december, drivet av det kylslagna vädret och den svaga vindkraftsproduktionen. Bränsle- och utsläppsrättspriserna steg igen på förnyad rädsla om förvärrad tillgångssituation i Europa. Den nordiska vattenkraften kom väl till pass i att möta den höga värmelasten och underskottet i den nordiska hydrologiska balansen föll signifikant till 18 TWh. Mycket av vattenkraften är inlåst i de norra elprisområdena och skillnaden i elpris mellan olika platser i Norden är tidvis mycket hög. Det nordiska Systempriset snittade 151 öre/kWh i december, vilket är högre än novembersnittet 85 öre/kWh. Prisnivån är också betydligt högre än november förra året på 20 öre/kWh då priset pressades av pandemiutbrottet, det mycket milda, våta vädret och sviterna av det årets mycket starka vårflod.

Europeiska kraftmarknaden
Skillnaden mellan systempriset och omgivande marknader är stor på spotmarknaden vilket tidvis ger stora skillnader mellan olika elprisområden. Det tyska elpriset levererade på motsvarande 227 öre/kWh i december var mycket högre än december förra året på motsvarande 44 öre/kWh. De stora skillnaderna mot förra året beror på mycket högre produktionskostnader för gas- och kolkraft i Europa. Styrkan i bränslekomplexet begränsar nedsidan på europeiska elpriser vilket skapar en tidvis mycket kraftiga prisrusningar för vissa timmar och dagar också i de nordiska elprisområdena.

Prognos
Den första månaden på det nya året har börjat mycket milt och relativt vått och blåsigt. Gas- och elvärmelasterna i Europa har därför fallit tillbaka till under säsongsnormalen. Men decemberpristopparna ligger inte långt bakom oss och allas blickar är riktade mot temperaturprognoserna. För tillfället ser det milda, våta och blåsiga vädret ut att fortsätta en bra bit in i januari. Den hydrologiska situationen förbättras, men på grund av snöfall som troligtvis inte finns tillgängligt för produktion förrän sent i vår. Bränsletillgången i världen är fortfarande ansträngd och vinterns säsongsmässigt kallaste månad ligger fortfarande framför oss.

November 2021

Lågtrycken avlöste varandra i november men månaden fick en nästan rekordkall avslutning när temperaturen i södra Lappland föll till så lågt som -39,6 grader på morgonen 28 november. I södra Sverige var månaden överlag mildare än säsongsmässigt, men i norr något kallare än brukligt. Vädret var relativt torrt och vindkraftsproduktionen ganska mager.

Nordisk kraftproduktion
Spotpriserna rusade i november då vädret slog om till torrare, mindre blåsigt och – mot slutet av månaden – även mycket kallt. Bränsle- och utsläppsrättspriserna steg igen på förnyad rädsla om bristsituationer i Europa. Underskottet i den nordiska hydrologiska balansen är oförändrat 9 TWh. Mycket av vattenkraften är inlåst i de norra elprisområdena och skillnaden i elpris mellan olika platser i Norden är tidvis mycket hög. Det nordiska Systempriset snittade 84,94 öre/kWh i november, vilket är högre än oktobersnittet 57,55 öre/kWh. Prisnivån är också betydligt högre än november förra året på 6,46 öre/kWh då priset pressades av pandemiutbrottet, det mycket milda, våta vädret och det årets mycket starka vårflod.

Europeiska kraftmarknaden
Skillnaden mellan systempriset och omgivande marknader är enorm på spotmarknaden vilket tidvis ger stora skillnader mellan olika elprisområden. Det tyska elpriset levererade på motsvarande 178,01 öre/kWh i november, mycket högre än november förra året på motsvarande 39,62 öre/kWh. De stora skillnaderna mot förra året beror på högre produktionskostnader för gas- och kolkraft i Europa. Styrkan i bränslekomplexet begränsar nedsidan på europeiska elpriser vilket skapar en tidvis mycket kraftiga prisrusningar för vissa timmar och dagar för elpriserna också i Norden.

Prognos
December har börjat kallt med svaga vindar. Värmelasten är högre än säsongsnormalen och det nordiska systempriset har stigit till kontinentala nivåer på spotten. Alla blickar riktas mot temperaturprognoserna inför vintern. Även om den hydrologiska situationen skulle förbättras vidare så gör det ingenting för att minska begränsningarna i transmissionsnätet, vilket är huvudanledningen till de höga elprisområdesskillnaderna. Bränsletillgången i världen är fortfarande ansträngd och vintern ligger fortfarande framför oss.

Oktober 2021

Oktober var något mildare än säsongsnormalen vilket ligger i linje med hur oktober har fallit ut de senaste tio åren. Nederbörden var också säsongsnormal, förutom i norr där det tidvis var mycket blött. Det var också blåsigt med byig vind särskilt i mellersta Sverige.

Nordisk kraftproduktion
Spotpriserna föll tillbaka i oktober. Det beror dels på att topplocket gick på den värsta prisrusningen i Europa, dels för att vädret slog om till milt, blåsigt och vått. Vårflodens mindre kända kusin höstfloden är relativt kraftig i år och fyller på vattenkraftverkens magasin i både Sverige och Norge. Underskottet i den hydrologiska balansen minskade till 9 TWh vilket skingrade en del av farhågorna inför vintern. Däremot är mycket av vattenkraften inlåst i de norra elprisområdena och skillnaden i elpris mellan olika platser i Norden är fortfarande mycket hög. Det nordiska Systempriset snittade 57,55 öre/kWh i oktober, vilket är lägre än septembersnittet 87,50 öre/kWh. Prisnivån är dock betydligt högre än spotpriset på 15,21 öre/kWh i oktober förra året då priset pressades av pandemiutbrottet, det mycket milda, våta vädret och det årets mycket starka vårflod.

Den nordiska kärnkraften är nu fullt tillgänglig efter den lyckade uppstarten av Forsmark 3. Kärnkraftsrevisionerna är nu färdiga för i år.

Europeiska kraftmarknaden
Skillnaden mellan systempriset och omgivande marknader har drastiskt ökat på spotmarknaden vilket ger stora skillnader mellan olika elprisområden. Det tyska elpriset levererade på motsvarande 140,60 öre/kWh i oktober, mycket högre än oktober förra året på motsvarande 35,31 öre/kWh. De stora skillnaderna mot förra året beror på högre produktionskostnader för gas- och kolkraft i Europa. Styrkan i bränslekomplexet begränsar nedsidan på europeiska elpriser vilket minskar nedsidan för elpriserna också i Norden.

Prognos
November har börjat blött, milt och blåsigt. Det ser ut att hålla i sig ett tag, men samtidigt stiger värmelasten säsongsmässigt. Även om systempriset pressas tillbaka av förbättrad hydrologi i norr så spelar det inte så stor roll för kunderna i söder eftersom transmissionskapaciteten i stamnätet är begränsad vilket leder till höga elprisområdesskillnader. Bränsletillgången i världen är fortfarande ansträngd och vintern ligger fortfarande framför oss.

September 2021

September var tidvis mycket mild och våt i Norden. Men nederbörden föll för det mesta i områden av ringa betydelse för vattenkraftsproduktionen. Vindarna var överlag svaga.

De höga spotpriserna har uppmuntrat till en flitig användning av vattenkraftens volymer. Men samtidigt har nederbörden fyllt på magasinen och underskottet i den hydrologiska balansen är därför oförändrat på 17 TWh. Mer nederbörd behövs för magasinsnivåerna är mycket låga, i delar av Norge rapporteras de lägsta nivåerna på 20 år. Vattenkraftsproducenternas priskontroll är god samtidigt är elpriserna på de europeiska marknaderna nästan är tre gånger så höga i år. Det nordiska Systempriset snittade 87,50 öre/kWh i september, vilket är högre än augustisnittet 66,83 öre/kWh. Prisnivån är betydligt högre än spotpriset på 16,35 öre/kWh i september förra året då priset pressades av pandemiutbrottet, det mycket milda, våta vädret och det årets mycket starka vårflod.

Tillgängligheten i den nordiska kärnkraften har förbättrats till 88 procent efter den här veckans framgångsrika start av finska Loviisa 1. Forsmark 3 är den sista reaktorn i underhåll och förväntas starta igen 25 oktober.

Skillnaden mellan systempriset och omgivande marknader har drastiskt ökat på spotmarknaden vilket ökar på de stora skillnaderna mellan olika elprisområden ytterligare. Det tyska elpriset levererade på motsvarande 130,60 öre/kWh i september vilket är högre än september förra året på motsvarande 45,41 öre/kWh. De stora skillnaderna mot förra året beror på högre produktionskostnader för gas- och kolkraft i Europa. Gaspriset är 31 gånger högre nu än botten förra sommaren och utsläppsrättspriset har slagit nya rekordnivåer över 64 €/ton koldioxid. Styrkan i bränslekomplexet begränsar nedsidan på europeiska elpriser vilket minskar nedsidan för elpriserna också i Norden.

Oktober ser ut att bjuda på milt och välbehövlig väta och blåst. Men även om systempriset faller tillbaka så resulterar det endast i att elprisområdena stiger. Nordens södra elprisområden har samma pris som ute i Europa. Kommande vinter kan bli mycket kostsam.

Augusti 2021

Augusti var något svalare än säsongsnormalen i Norden. Vädret var blött men på fel ställen, särskilt i Norge där viktiga tillrinningsområden endast fick hälften av säsongsnormal nederbörd. Även fast vindkraftsproduktionen var betydligt bättre än i juli så var vindstyrkorna i snitt under normalen.

De höga spotpriserna har uppmuntrat till en flitig användning av vattenkraftens volymer. Underskottet i den hydrologiska balansen har växt rejält från 8 TWh till 17 TWh. Vattenkraftsproducenternas priskontroll är god och årets vårflod var inte alls lika kraftig som förra året. Samtidigt är elpriserna på de europeiska marknaderna mer än dubbelt så höga i år. Det nordiska Systempriset snittade 66,83 öre/kWh i augusti, vilket är högre än julisnittet 55,06 öre/kWh. Prisnivån är betydligt högre än spotpriset på 9,06 öre/kWh i augusti förra året då priset pressades av pandemiutbrottet, det mycket milda, våta vädret och det årets mycket starka vårflod.

Tillgängligheten i den nordiska kärnkraften är fortfarande runt 72 procent eftersom Ringhals 3 återigen är försenad och inte väntas tillbaka förrän 4 september. Ringhals 4 spås enligt plan starta igen 10 september. Underhållet i Forsmark 3 är sist ut och reaktorn stoppar mellan 12 september och 25 oktober.

Skillnaden mellan systempriset och omgivande marknader har stadigt krympt på spotmarknaden men orsakar fortsatt stora skillnader mellan olika elprisområden. Det tyska elpriset levererade på motsvarande 84,53 öre/kWh i augusti vilket är högre än augusti förra året på motsvarande 35,94 öre/kWh. De stora skillnaderna mot förra året beror på högre produktionskostnader för gas- och kolkraft i Europa. Gaspriset är fjorton gånger högre nu än botten förra sommaren och utsläppsrättspriset har slagit igenom rekordnivån 60 €/ton koldioxid. Styrkan i bränslekomplexet begränsar nedsidan på europeiska elpriser vilket minskar nedsidan för elpriserna också i Norden.

De första veckorna i september ser ut att bli torra vilket ger fortsatt styrka åt spotpriserna i Norden. Vindkraftsproduktionen är strax under säsongsnormalen. Nordens södra elprisområden har samma pris som ute i Europa, och det drar upp priset även i norra Norden. Kommande vinter kan bli mycket dyr.

Juli 2021

Varma luftmassor dominerade juli som också blev torrare än säsongsnormalen i Norden. Vindkraftsproduktionen var strax under normala nivåer för årstiden.

De höga spotpriserna har uppmuntrat till en flitig användning av vattenkraftens volymer. Den hydrologiska balansen har fallit från ett överskott på 2 TWh till ett underskott på 8 TWh. Vattenkraftsproducenternas priskontroll är god och årets vårflod är inte alls lika kraftig som förra året. Samtidigt är elpriserna på de europeiska marknaderna högre i år. Det nordiska Systempriset snittade 53,99 öre/kWh i juli, vilket är högre än junisnittet 44,05 öre/kWh. Prisnivån är betydligt högre än spotpriset på 2,35 öre/kWh i juli förra året då priset pressades av pandemiutbrottet, det mycket milda, våta vädret och det årets mycket starka vårflod.

Tillgängligheten i den nordiska kärnkraften har fallit till 76 procent och Ringhals 4 har stoppat för årligt underhåll. Ringhals 3 förblir stoppad på grund av ett bränslefel till slutet av augusti.

Skillnaden mellan systempriset och omgivande marknader är stor och resulterar i stora elprisområdesskillnader inom Norden. Det tyska elpriset levererade på motsvarande 82,99 öre/kWh i juli, vilket är högre än juli förra året på motsvarande 31,16 öre/kWh. De stora skillnaderna mot förra året beror på högre produktionskostnader för gas- och kolkraft i Europa. De kraftigt förhöjda utsläppsrättspriserna spelar en avgörande roll, men även kol- och gaspriserna är i uppgående. Styrkan i bränslekomplexet begränsar nedsidan på europeiska elpriser.

De första veckorna i augusti ser ut att bli torra vilket ger fortsatt styrka åt spotpriserna i Norden. Vindkraftsproduktionen är runt säsongsnormalen. Danmark har ett elpris liknande det ute i Europa. Året har hittills givit stöd åt högre elpriser i Norden vilket inte ser ut att ändras, särskilt inte i de sydliga elprisområdena.

Juni 2021

Juni var varmare än säsongsnormalen i Norden och rekordvarmt i sydöstra Sverige. Vädret var tidvis torrt och vindfattigt.

De höga spotpriserna har uppmuntrat till en flitigt åtgång av vattenkraftens volymer. Överskottet i den hydrologiska balansen är fortfarande 2 TWh men bör vara noll nästa vecka. Vattenkraftsproducenternas priskontroll är relativt god, för årets vårflod är inte alls lika kraftig som förra året. Samtidigt är elpriserna på de europeiska marknaderna mångdubbelt högre. Systempriset snittade 44,05 öre/kWh i juni vilket i nivå med majsnittet 44,92 öre/kWh. Prisnivån är betydligt högre än spotpriset på 3,30 öre/kWh i juni förra året då priset pressades av pandemiutbrottet, det mycket milda, våta vädret och det årets mycket starka vårflod.

Tillgängligheten i den nordiska kärnkraften har stigit till 87 procent då Oskarshamn 3 är tillbaka men Ringhals 3 förblir stoppad på grund av ett bränslefel.

Skillnaden mellan systempriset och omgivande marknader är hög och resulterar i stora elprisområdesskillnader inom Norden. Det tyska elpriset levererade på motsvarande 74,95 öre/kWh i juni, vilket är högre än juni förra året på motsvarande 27,43 öre/kWh. De stora skillnaderna mot förra året beror på högre produktionskostnader för gas- och kolkraft i Europa. De kraftigt förhöjda utsläppsrättspriserna spelar en avgörande roll, men även kol- och gaspriserna är i uppgående. Styrkan i bränslekomplexet begränsar nedsidan på europeiska elpriser.

Juli har börjat varmt och torrt vilket ger styrka åt spotpriserna i Norden. Vindkraftsproduktionen är också svag och Nordens södra delar har samma elpris som i Europa. Året har hittills givit stöd åt högre elpriser i Norden vilket inte ser ut att ändras, särskilt inte i de sydliga elprisområdena.

Maj 2021

Maj var kallare än en genomsnittlig majmånad. Det har tidvis också varit torrt väder, särskilt i de viktiga tillrinningsområdena i Norge.

De höga spotpriserna har uppmuntrat till en flitigt åtgång av vattenkraftens volymer. Överskottet i den hydrologiska balansen har tappat 7 TWh i maj till att nu ligga på 2 TWh överskott. Om två veckor bör balansen vara negativ. Vattenkraftsproducenternas priskontroll är relativt god, för årets vårflod är inte alls lika kraftig som förra året. Samtidigt är elpriserna på de europeiska marknaderna mångdubbelt högre. Systempriset steg till 44,92 öre/kWh i maj vilket är högre än aprilsnittet på 38,48 öre/kWh. Prisnivån är också betydligt högre än spotpriset på 8,87 öre/kWh i maj förra året då priset pressades av pandemiutbrottet, det mycket milda, våta vädret och det årets mycket starka vårflod.

Tillgängligheten i den nordiska kärnkraften är 58 procent då Ringhals 3, Oskarshamn 3 och Olkiluoto 2 genomgår årlig revision.

Skillnaden mellan systempriset och omgivande marknader är hög och resulterar i stora elprisområdesskillnader inom Norden. Det tyska elpriset levererade på motsvarande 54,12 öre/kWh i maj, vilket är högre än maj förra året på motsvarande 18,72 öre/kWh. De stora skillnaderna mot förra året beror på högre produktionskostnader för gas- och kolkraft i Europa. De kraftigt förhöjda utsläppsrättspriserna spelar en avgörande roll, men även kol- och gaspriserna är på uppgående. Styrkan i bränslekomplexet begränsar nedsidan på europeiska elpriser.

Juni har börjat varmt och torrt vilket ger styrka åt spotpriserna i Norden. Vindkraftsproduktionen är också svag och Nordens södra delar har samma elpris som i Europa. Året har hittills givit stöd åt högre elpriser i Norden vilket inte ser ut att ändras, särskilt inte i de sydliga elprisområdena.

April 2021

April bjöd på typiskt aprilväder. Våren led flera bakslag och temperaturen har snittat under säsongsnormalen. Det har tidvis varit torrt väder, särskilt i viktiga tillrinningsområden.

Värmelasten har varit förhöjd och vattenkraften har använts flitigt. Överskottet i den hydrologiska balansen har tappat marginellt till 9 TWh. Vattenkraftsproducenternas priskontroll har kraftigt förbättrats och elprisområdesskillnaderna har därför minskat något. Systempriset steg till 38,48 öre/kWh i april vilket är högre än marssnittet på 34,79 öre/kWh. Prisnivån är också betydligt högre än spotpriset på 5,73 öre/kWh i april förra året då priset pressades av pandemiutbrottet och det mycket milda och våta vädret som rådde då.

Tillgängligheten i kärnkraften är 79 procent då Forsmark 2 och Olkiluoto 1 har inlett årets revisionsperiod.

Skillnaden mellan systempriset och omgivande marknader steg något och vilket resulterar tidvis i stora elprisområdesskillnader inom Norden. Det tyska elpriset levererade på motsvarande 54,48 öre/kWh, vilket är högre än april förra året på motsvarande 18,61 öre/kWh. De stora skillnaderna mot förra året beror till stor del på en högre produktionskostnad för gas- och kolkraft i Europa. De kraftigt stigande utsläppsrättspriserna, där nya rekordpriser nås varje vecka, spelar en avgörande roll. Styrkan i uppgången begränsar nedsidan på europeiska elpriser.

Maj har börjat kallt och torrt men eftersom temperaturen väntas stiga rejält till mitten av månaden så lär vi snart kunna använda epitetet ”sköna”. Det blir också något fuktigare. Året har hittills get stöd åt högre elpriser i Norden och det ser inte ut att ändras, särskilt i de sydliga elprisområdena.

Mars 2021

Mars var mildare än säsongsnormalen. De flesta nederbördsområden gick norr eller söder om Norden vilket resulterade i relativt torrt väder på många platser, dock inte i fjällkedjorna. Det blåste mer än brukligt, särskilt i fjällområdena.

Värmelasten föll i blidvädret och den hydrologiska balansen förbättrades till ett överskott på 11 TWh. Särskilt viktigt för hydrologin vad att nederbörden föll uppströms från vattenkraftverken. Vattenkraftsproducenternas priskontroll har försämrats något och elprisområdesskillnaderna har varit stora. Systempriset föll tillbaka och snittade 34,79 öre/kWh i mars vilket är betydligt lägre än februarisnittet på 47,27 öre/kWh. Prisnivån är dock betydligt högre än mars förra året då spotpriset snittade 9,74 öre/kWh i det mycket milda och våta vädret som rådde då.

Tillgängligheten i kärnkraften är 100 procent.

Skillnaden mellan systempriset och omgivande marknader var relativt små i februari men steg i mars vilket resulterade växande områdesprisskillnader inom Norden. Det tyska elpriset levererade på motsvarande 47,95 öre/kWh, vilket är högre än mars förra året på motsvarande 24,31 öre/kWh. De stora skillnaderna mot förra året beror till stor del på en högre produktionskostnad för gas- och kolkraft i Europa. De förhöjda utsläppsrättspriserna spelar en avgörande roll och styrkan i uppgången begränsar nedsidan på europeiska elpriser.

Ett arktiskt utbrott av kalluft bäddar för en kall start på april. Högre värmelast ger stöd åt elpriserna och de höga elpriserna utomlands bör tidvis ge höga spotpriser i Norden, särskilt i de sydliga elprisområdena.

Februari 2021

Februari bjöd på stora temperaturförändringar och gick från en mycket kall start till ett riktigt milt avslut. Överlag var vädret torrt och vindarna svaga, vilket är helt tvärtemot hur förra året började.

Värmelasten har gett stor avsättning för vattenkraftsproduktionen. Den hydrologiska balansen föll initialt snabbt till noll, men studsade tillbaka i slutet av månaden till ett överskott på 4 TWh. Överskottet återfinns uteslutande i vattenkraftverkens magasin. Vädret i Norge fortsätter torrare än normalt vilket är särskilt viktigt då det är i just Norge som överskottet har varit som mest pressande under förra året. Därmed har priskontrollen hos vattenkraftsproducenterna förbättrats betydligt och de har inte varit sena att begära ett högre pris för sina sparade volymer. Systempriset är fortsatt förhöjt och snittade 47,27 öre/kWh i februari vilket är i linje med januarisnittet på 46,42 öre/kWh. Det är betydligt högre än februari förra året då spotpriset snittade 13,84 öre/kWh. På grund av det torra vädret i början av året är det mindre snö än brukligt i viktiga avrinningsområden. Det ökar värdet på vattenvolymerna i magasinen i dubbel bemärkelse – dels för att volymerna går åt för att möta lasten nu istället för senare och dels för att vårfloden i år kan bli svagare än normalt.

Tillgängligheten i kärnkraften är 100 procent med alla reaktorer i full produktion.

Skillnaden mellan systempriset och omgivande marknader var relativt små i februari, men steg allteftersom vilket resulterade växande områdesprisskillnader inom Norden. Det tyska elpriset levererade på motsvarande 49,14 öre/kWh, vilket är högre än februari förra året på motsvarande 23,19 öre/kWh. De stora skillnaderna mot förra året beror till stor del på en högre produktionskostnad för gas- och kolkraft i Europa. De förhöjda utsläppsrättspriserna spelar en avgörande roll och styrkan i uppgången begränsar nedsidan på europeiska elpriser.

SMHI spår att vädret fortsätter relativt blandat i mars. Det låga överskottet i den hydrologiska balansen och de höga elpriserna utomlands bör tidvis ge höga spotpriser i Norden och särskilt i de sydliga elprisområdena.

Januari 2021

Januari 2021 var kallt, torrt med svaga vindar, vilket är helt tvärtemot hur förra året började.

Värmelasten ger stor avsättning för vattenkraftsproduktionen. Den hydrologiska balansen har fallit snabbt från 17 TWh till 3 TWh och återfinns uteslutande i magasinen. Vädret i Norge fortsätter torrare än normalt, vilket är särskilt viktigt då det är i just Norge som överskottet har varit som mest pressande under förra året. Därmed har priskontrollen hos vattenkraftsproducenterna förbättrats betydligt, och de är inte sena att begära ett högre pris för sina sparade volymer. Systempriset har stigit till följd och snittade 46,42 öre/kWh i januari vilket är mer än dubbelt så högt som decembersnittet på 20,47 öre/kWh. Det är också betydligt högre än spotpriset på 25,40 öre/kWh i januari förra året. Det kalla vädret håller i sig en bra bit in i februari och det är mindre snö än brukligt i viktiga avrinningsområden. Det ökar värdet på vattenvolymerna i magasinen i dubbel bemärkelse – dels för att volymerna går åt för att möta värmelasten nu och dels kan vårfloden kan bli svagare än säsongsnormalt.

Tillgängligheten i kärnkraften är 100 procent med alla reaktorer i full produktion. Ringhals 1 stängde för gott vid årsskiftet.

Skillnaden mellan systempriset och omgivande marknader krympte i januari vilket resulterade i lägre områdesprisskillnader inom Norden. Det tyska elpriset levererade på motsvarande 53,31 öre/kWh, vilket är högre än januari förra året på motsvarande 37,03 öre/kWh. De stora skillnaderna mot förra året beror till stor del på en högre produktionskostnad för gas- och kolkraft i Europa. De förhöjda utsläppsrättspriserna har spelat en stor roll i det och därmed bör nedsidan vara begränsad så länge klimatkrisen är utom kontroll.

SMHI spår att vädret inte fortsätter lika kallt i februari, även om månaden har börjat i vinterns tecken. Den fallande hydrologiska balansen och de höga elpriserna utomlands bör kunna ge fortsatta höga spotpriser i Norden.

Välkommen till
Enkla Elbolaget
Stängt
Ring oss
Idag: Stängt
Ring mig
Mejla kundservice