Aktuellt på elmarknaden

Februari inleddes med kraftiga vindar och mildväder i hela Sverige. Vindkraften satte produktionsrekord samtidigt som värmelasten föll vilket pressade priserna på. Mildvädret fortsatte sedan i stora delar av landet och från mitten av månaden noterades meteorologisk vår i stora delar av Götaland. Även i Europa har värmelasten varit låg med sjunkande bränsle- och elpriser som följd.

Det milda väder som dominerat i södra Sverige i februari har minskat uppvärmningsbehovet,
med lägre elanvändning som följd. Samtidigt har en låg nederbördsmängd i de viktiga
tillrinningsområdena i fjälltrakterna gjort att vattenkraftsproducenterna kunnat få avsättning för
magasinerade volymer och ökat sina bud till spot- och terminsmarknaderna. Prisskillnaden
mellan norra och södra Sverige har därför minskat under månaden.
I Europa har vintern varit mild, i Tyskland har temperaturen sedan i oktober varit omkring två
grader över säsongssnittet. Milt väder minskar värmelasten och behovet av bränsle med
sjunkande el- och bränslepriser som följd. Eftersom det europeiska elnätet är sammankopplat
spelar det stor roll för elpriset i Sverige.

Marginalkostnaden sätter elpriset

Bränslepriserna har mjuknat rejält sedan toppen under hösten 2022 då leveranssäkerheten i
det europeiska energisystemet efter bortfallet av de ryska energileveranserna var som mest
akut. Till kostnadsbilden för gas- och kolkraft ska priset på utsläpp adderas. Allt som allt uppgår
marginalkostnaden för gaskraft till 76 öre/kWh och kolkraft till 91 öre/kWh. Gas- och
kolkraftverk bestämmer i hög grad elpriset i Europa och i förlängningen också elpriserna i
Norden och Sverige. Kronan har också stärkts sedan i höstas vilket ger lägre elpriser i Sverige.

Vädret

Februari blev i södra Sverige mildare än och i norra Sverige nära historiskt genomsnittliga
temperaturer. I inledningen av månaden drog stormen Ingunn in över landet med riklig
vindkraftsproduktion som följd. När stormen passerat inträffade en period av kallare och mindre
blåsigt väder, i lappländska Gielas uppmättes en temperatur på -40°C den 11 februari. Under
senare hälften av månaden började mildare luft leta sig in över södra Sverige och i Lund
uppmättes 11°C den 16 februari.
Södra Sverige fick uppleva en månad med mer nederbörd än en genomsnittlig februarimånad,
men i fjälltrakten med de viktiga tillrinningsområdena till vattenkraftverken var nederbörden
sparsam. Den hydrologiska balansen, ett mått på vattenkraftens energiinnehåll i grundvatten,
magasin och snö, ligger på -2 TWh under säsongsgenomsnittliga nivåer.
Vattenkraftsproducenterna har god kontroll över magasinsnivåerna och kan därför hålla
priserna uppe.

Spotpriset och elprisområden
Månadssnittet för alla svenska elprisområden föll under februari. Stormen Ingunn medförde
en vindkraftsproduktion som toppade över 13 GW i inledningen av månaden med pressade
elpriser som följd.

Månadens högsta dagsspotpris var 99 öre/kWh i SE3 Stockholm och SE4 Malmö torsdagen 8
februari. Det lägsta dagspriset var 1 öre/kWh i hela Sverige lördagen 3 februari, en följd av den
rikliga vindkraftsproduktionen.
För månaden som helhet snittade spotpriserna på 45 öre/kWh i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall,
50 öre/kWh i SE3 Stockholm och 55 öre/kWh i SE4 Malmö. För elkonsumenter tillkommer
överföringsavgifter, profilkostnader, energiskatt och moms.

Terminspriserna i Europa har tappat i mildvädret på kontinenten. Terminskontraktet med
leverans i april i Tyskland handlas för motsvarande 62 öre/kWh. Helårsterminen 2025 handlas
för motsvarande 83 öre/kWh.
Terminspriserna i Norden har stigit något, men är fortfarande lägre än ute i Europa.
Aprilkontraktet på system ligger på 60 öre/kWh, Q2 -24 ligger på 48 öre/kWh och helår -25
ligger på 53 öre/kWh.

Källa: Sigholm

Januari inleddes med kallt och torrt väder i hela Sverige. Till följd av de låga temperaturerna ökade värmelasten och elpriserna steg i hela landet. Slutet av månaden bjöd på betydligt mildare, blötare och blåsigare väder vilket pressade priserna på spotmarknaden. Ute i Europa har en i huvudsak mild vinter medfört en låg värmelast och sjunkande bränsle- och elpriser.

Det kalla och torra väder som dominerat i Norden sedan mitten av oktober fortsatte in i början av januari med en hög energianvändning för uppvärmning som följd. Vattenkraftsproducenterna kunde därför få avsättning för magasinerade volymer och öka sina bud till spot- och terminsmarknaderna.
Mot slutet av månaden blev vädret både mildare och blåsigare. Detta gjorde att värmelasten sjönk och vindkraftsproduktionen ökade med ett lägre elpris i framför allt norra Sverige som följd.

Marginalkostnaden sätter elpriset

Hittills i vinter har inte de uteblivna ryska energileveranserna saknats så mycket som hade varit fallet om vädret varit kallt och världsmarknaden för fossilgas ansträngd. Bränslepriserna har mjuknat rejält sedan toppen under hösten 2022. Till kostnadsbilden ska också priset på utsläpp adderas, ett påslag på motsvarande 30 respektive 70 öre/kWh för gas- och kolkraften. Allt som allt uppgår marginalkostnaden för gaskraft till 96 öre/kWh och kolkraft till 100 öre/kWh. Gas- och kolkraftverk bestämmer i hög grad elpriset i Europa och i förlängningen också elpriserna i Norden och Sverige. Kronan har också stärkts sedan i höstas vilket ger lägre elpriser i Sverige.

Vädret

Januari var kallare än normalt i hela Sverige. Under den 5, 6 och 16 januari var det nationella isdygn med temperaturer under noll grader i hela landet. Lägst uppmätta temperatur var -43,6 i Vittangi, vilket också var århundradets lägsta. Mot slutet av januari rörde sig ett lågtryck in över norra Sverige med kraftiga vindar i fjälltrakterna och mild luft i stora delar av landet.
Månaden har varit relativt torr, framför allt i de viktiga vattenkraftsområdena i mellersta och norra Sverige. Den hydrologiska balansen är ett säsongsjusterat mått på vattenkraftsenergi i snö, grundvatten och magasin. I mitten av månaden var balansen nere på -14 TWh, men har sedan dess återhämtat sig till 0,6 TWh till följd av de mildare temperaturerna och rikligt med vindkraft som minskar behovet av att producera med vattenkraftverk.

Spotpriset och elprisområden

Elpriserna föll något i norra Sverige, medan de i södra Sverige var kvar på liknande nivåer som under december månad. I norra Sverige pressades priserna mot slutet av månaden till följd av väderomslaget med högre temperaturer och riklig vindkraftsproduktion. Elpriset i södra Sverige följer kontinentala Europa, där vintern hittills varit mild.

Månadens högsta dagsspotpris var 219 öre/kWh i SE3 Stockholm och SE4 Malmö den köldslagna fredagen 5 januari. Det lägsta dagspriset var 14 öre/kWh i SE1 Luleå, SE2 Sundsvall och SE3 Stockholm lördagen 27 januari då låg helgkonsumtion kombinerades med milt och blåsigt väder.
För månaden som helhet snittade spotpriserna på 61 öre/kWh i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall, 80 öre/kWh i SE3 Stockholm och 84 öre/kWh i SE4 Malmö. För elkonsumenter tillkommer överföringsavgifter, profilkostnader, energiskatt och moms.

Terminsmarknaderna

Terminspriserna i Europa har tappat i mildvädret på kontinenten. Terminskontraktet med leverans i mars i Tyskland handlas för motsvarande 77 öre/kWh och i Frankrike på 76 öre/kWh. Helårsterminen 2025 i Tyskland och Frankrike handlas båda för 90 öre/kWh.
Terminspriserna i Norden har stigit något, men är fortfarande lägre än ute i Europa. Marskontraktet i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall handlas för motsvarande 40 öre/kWh och helår 2025 för 24 öre/kWh. I SE3 Stockholm och SE4 Malmö ligger marskontraktet på 53 respektive 58 öre/kWh och helår 2025 för 34 respektive 47 öre/kWh.

Källa: Sigholm

December var kallare och torrare i Sverige än säsongssnittet för månaden. Det kyliga vädret ökade värmelasten och i norra Sverige steg elpriserna allteftersom vattenkraftsproducenterna ställde upp värdet på magasinerade volymer. I södra Sverige däremot föll elpriserna något på både spot och termin i linje med prisutvecklingen på elmarknaderna i Europa och mildvädret där.

November bjöd på ordentlig vinter i stora delar av Sverige. De låga temperaturerna ökade värmelasten och vattenkraftverkens välfyllda magasin kom väl till pass. Vattenkraftsproducenterna kunde därför begära ett högre pris för sin produktion vilket märktes i elpriserna som steg kraftigt. Ute i Europa är elpriserna fortfarande betydligt högre både jämfört med i Norden och jämfört med innan energikrisen. För Sveriges räkning ökar det risken för elprisstoppar, särskilt om vädret är kallt.

Det kalla och torra vädret som inleddes i mitten av oktober fortsatte under hela november. Vintertemperaturerna ökade energikonsumtionen för uppvärmningsbehov och gav avsättning för vattenkraftsmagasinen. De magasinerade volymerna minskade rejält från att ha varit näst intill fulla i början av oktober. Vattenkraftsproducenterna kunde därför öka priserna i sina bud till spot- och terminsmarknader vilket resulterade i högre elpriser generellt.

I västra och centrala Europa har senhösten varit mildare än säsongssnittet. Uttagen ur fossilgaslagren har därför varit låga och gaslagren snittade fortfarande 94 procent fyllnadsgrad i slutet av november. Men om det kyliga vädret sprider sig till större delar av Europa kan uttagen ur gaslagren snabbt öka.

Marginalkostnad för fossilbaserad kraftproduktion

När Ryssland vred av energileveranserna till Europa ökade det den påverkan som prisförändringar i global gas- och kolaffärer har på Europas energimarknader. Det plötsliga bortfallet av gasleveranser fick även priserna att stiga globalt. Till kostnadsbilden ska också priset på utsläpp adderas, ett påslag på motsvarande 30 till 70 öre/kWh för gas respektive kolkraften. Allt som allt uppgår marginalkostnaden för gaskraft till 105 öre/kWh och kolkraften 96 öre/kWh. Gas- och kolkraftverk bestämmer i hög grad elpriset i Europa och i förlängningen också elpriserna i Norden och Sverige.

Vädret

November var kallare än säsongssnittet i hela landet. Vintern kröp från norr till söder och sträckte sig vid månadsslutet ända ner över Götaland. Kallast jämfört med säsongssnittet var det i fjällkedjan och den kallaste absoluta temperaturen som uppmättes var -33,4 °C i Nikkaloukta 22 november.

Förutom kallt var vädret också torrare än säsongssnittet, framför allt i norra Sverige där de mesta av vattenkraftverken finns. Den hydrologiska balansen är ett mått på energimängden mätt i vattenkraftspotential i snö, grundvatten och magasin och den försämrades från 3 till -11 TWh i november. Det gör att vattenkraftsproducenterna i norra Sverige nu kan begära ett högre pris för sin produktion och för sina magasinerade volymer än tidigare.

Spotpriset och elprisområden

Allteftersom konsumtionen ökade i kylan fortsatte de svenska elpriserna att stiga. De första veckorna i november var elpriset likadant i hela Sverige, men mot slutet av månaden steg elpriserna i södra Sverige mot europeiska nivåer och lämnade norra Sverige bakom sig.

Elpriser i Sverige

Spotpriser på återförsäljningsmarknaden Nord Pool i prisområdena SE4 Malmö i söder, SE3 Stockholm och SE2 Sundsvall i norr. Elpriset i SE1 Luleå ligger strax under priset i SE2 Sundsvall. Källa: Sigholm, Nord Pool.

Månadens högsta dagsspotpris var 190 öre/kWh i SE4 Malmö 30 november. Det lägsta dagspriset var 9 öre/kWh i hela Sverige 4 november, då låg helgkonsumtion kombinerades med blåsigt väder.

För månaden som helhet snittade spotpriserna på 60 öre/kWh i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall, 81 öre/kWh i SE3 Stockholm och 83 öre/kWh i SE4 Malmö. Jämfört med föregående månad var elpriserna därmed högre i hela landet. För elkonsumenter tillkommer överföringsavgift, energiskatt, moms och profilkostnader.

Terminsmarknaderna

Terminspriserna i Europa har fallit kraftigt jämfört med rekordtopparna för ett år sedan. Terminskontraktet med leverans i januari i Tyskland handlas på motsvarande 115 öre/kWh och i Frankrike på 121 öre/kWh. Helårsterminen med leverans 2024 i Tyskland ligger på 114 öre/kWh och i Frankrike på 121 öre/kWh.

Terminspriserna i Norden är fortfarande lägre än ute i Europa. Januarikontraktet i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall handlas på motsvarande 66 öre/kWh och för helår 2024 på 32 öre/kWh. I SE3 Stockholm och SE4 Malmö ligger januarikontraktet högre på 104 respektive 106 öre/kWh och helår 2024 på 56 respektive 74 öre/kWh.

Källa: Sigholm

Med oktober kom hösten till Sverige. Omslaget från milt, blåsigt och blött väder till kallare och torrare är viktig. Det gör att vattenkraftsproducenterna gradvis återfår priskontrollen och kan begära ett högre pris för sin produktion. Ute i Europa är prisnivåerna generellt betydligt högre än innan energikrisen och mycket högre än i Norden. Den prisskillnaden ökar risken för plötsliga elpristoppar även i Sverige.

Elkonsumtionen steg i kylan, tillrinningarna till vattenkraften föll och de stora överskotten i vattenkraftverkens magasin kom till användning. Vattenkraftsproducenterna kunde därför gradvis öka priset för sina magasinerade volymer, och därför steg också elpriserna.

Med vinterhalvåret kommer värmesäsongen och energikonsumtionen ökar när hushåll och företag vrider på värmen. Europas gasoperatörer slutar injektera gas i gaslagren och börjar ta ut volymer i stället. Eftersom förra vintern var mild och Europa har haft tur med god tillgång på importerad, flytande fossilgas är gaslagren just nu på den mycket bekväma fyllnadsnivån 99 procent i snitt. Men gaslagren är bara säsongsutjämnande och blir det kallt i höst eller vinter så kommer lagernivåerna sjunka snabbt.

Marginalkostnad för fossilbaserad kraftproduktion

När Ryssland vred av energileveranserna till väst ökade det i ett slag Europas exponering mot de globala gas- och kolmarknaderna och prisförändringarna där. Det plötsliga bortfallet på energitillgång fick även priserna att stiga globalt. Till prisbilden för kraftverk ska också utsläppsrättspriserna adderas, vilket idag motsvarar 30 öre/kWh för gaskraften och 76 öre/kWh för kolkraften. Tillsammans med bränslepriserna är marginalkostnaden för gaskraften nu 104 öre/kWh och kolkraften 107 öre/kWh. Eftersom gas- och kolkraftverk i hög grad bestämmer priset på el i Europa och Norden sitter ihop med Europa genom elnätet, påverkas också elpriserna i Sverige.

Spotpriset och elprisområden

Elpriserna inledde månaden på mycket låga nivåer i norra Sverige men steg allteftersom vattenkraften betade av en del av det hydrologiska överskottet. Den rikliga tillgång på vattenkraft pressar elpriserna i alla Sveriges fyra elprisområden, men i södra Sverige rusar elpriset enskilda timmar när de mycket högre prisnivåerna utomlands spiller över.

Månadens högsta dagsspotpris var 123 öre/kWh i SE4 Malmö den 23 oktober. Det lägsta dagspriset var -3,5 öre/kWh i hela Sverige den 14 oktober när låg helgkonsumtion kombinerades med blåsigt väder.

Terminspriserna

Terminspriserna i Europa har fallit kraftigt jämfört med rekordtopparna förra året. Decemberterminen i Tyskland handlas på motsvarande 115 öre/kWh och i Frankrike 123 öre/kWh. För terminen med leverans helår 2024 är priserna högre, i Tyskland på motsvarande 131 öre/kWh och i Frankrike 145 öre/kWh. En stor anledning till att priserna är högre för nästa år än i december är osäkerheten kring hur svårt det blir att ersätta de uteblivna ryska gasleveranserna.

Terminspriserna i Norden fortsätter att pressas av den goda tillgången i vattenkraften och är därför mycket lägre än ute i Europa. Terminspriserna för SE1 Luleå och SE2 Sundsvall för leverans i december handlas på motsvarande 40 öre/kWh och för helår 2024 på 21 öre/kWh. I SE3 Stockholm och SE4 Malmö handlas december på 62 respektive 72 öre/kWh och helår 2024 på 40 respektive 62 öre/kWh.

Elpriserna var mycket låga i september. Flera lågtryck passerade över Norden och vädret var milt, blött och blåsigt. Vattenmagasinen är rejält fyllda och det stora produktionsöverskottet bäddar för tidvis mycket låga elpriser i höst. Ute i Europa är dock de generella prisnivåerna fortsatt förhöjda jämfört med före energikrisen, vilket ökar risken för plötsliga elprisrusningar i Sverige ifall vädret slår om.

Nu ökar energikonsumtionen när hushåll och företag vrider på värmen och i Europa vänder gaslagren från injektion till uttag. Eftersom förra vintern var mild och Europa har haft tur med god tillgång på importerad, flytande fossilgas är utgångsläget nu mycket bra med en genomsnittlig fyllnadsgrad i europeiska gaslager på 96 procent. Det finns till och med risk för plötsliga överskott och tillfälliga prisfall på gas och el, när gaslagren inte kan ta emot mer gas. Men blir det kallt i höst eller vinter så kan lagernivåerna sjunka snabbt.

Vädret

Högtryck i södra Europa tvingar in lågtrycken på en bana över Norden, vilket resulterar i milt, vått och blåsigt väder. Sveriges medeltemperatur var i september cirka 3 grader över säsongssnittet. Månadens högsta temperatur var 27,6 °C i Oskarshamn, vilket tangerar rekordet för tiden på året. Vädret var också blåsigt, men främst i norra Sverige. Allt som allt låg vindkraftsproduktionen något under förväntade nivåer för årstiden.

Lågtrycken förde också in stora regnmängder. Eftersom nederbörden föll i viktiga tillrinningsområden i norra och mellersta Sverige fick vattenkraften stora volymtillskott. Den nordiska hydrologiska balansen har förbättrats till ett överskott på 7 TWh. I elprisområde SE2 Sundsvall är magasinsnivåerna så pass fulla att produktion nu sker även till mycket låga spotpriser på el.

Spotpriset och elprisområden

Elpriserna har varit mycket låga i norra Sverige. Riklig tillgång på vattenkraft pressar elpriserna i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall, vilket tidvis också dragit ner elpriserna i SE3 Stockholm och SE4 Malmö. Men enskilda timmar sätts elpriset i södra Sverige av de betydligt högre elpriserna utomlands.

Månadens högsta dagsspotpris var 129 öre/kWh i SE4 Malmö 15 september. Det lägsta dagspriset var – 2 öre/kWh i hela Sverige 30 september när låg helgkonsumtion kombinerades med blåsigt väder och den redan goda vattenkraftsproduktionen. Snittspotpriset vecka 38 på 3 öre/kWh var det billigaste veckosnittet som uppmätts i SE3 Stockholm. För norra Sveriges del är det bara några få veckor under våtåret 2020 då elpriserna var ännu lägre.

Månadens spotpriser snittade på 11 öre/kWh i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall, 24 öre/kWh i SE3 Stockholm och 51 öre/kWh i SE4 Malmö.

Terminspriserna

Terminspriserna i Europa har fallit kraftigt jämfört med rekordtopparna för ett år sedan. Terminspriset med leverans i november i Tyskland handlas på motsvarande 117 öre/kWh och i Frankrike 120 öre/kWh. För leverans 2024 är priserna högre; i Tyskland på motsvarande 137 öre/kWh och i Frankrike 145 öre/kWh. Det beror på att det är fortsatt osäkert hur de uteblivna leveranserna av rysk fossilgas ska ersättas nästa år.

Augusti var en lugnare period på elmarknaden. Flera lågtryck passerade över Norden och den stötvis kraftiga nederbörden fyllde på vattenkraftverkens magasin. I Europa är dock den generella prisnivån fortsatt förhöjd jämfört med före energikrisen började. 

Stormen Hans drog i början av månaden in över landet och innebar att vattenkraftsmagasinen fylldes på. Stormen bidrog mellan den 6 och 11 augusti uppskattningsvis med ett tillskott på cirka 7 TWh i Sveriges och Norges vattenkraftverk. Det är nästan lika mycket elenergi som en kärnkraftsreaktor producerar på ett år.

I perioden april-oktober pågår gaslagrens ”injektionssäsong” i Europa. Efter två milda vintrar och en betydande ökning av importerad flytande fossilgas är läget just nu mycket bra och den genomsnittliga fyllnadsgraden är 92%. Det är generellt bra inför hösten. Om gaslagren inte kan ta emot mer gas så kan det också resultera i tillfälliga fall i gas- och elpriser vid tillfällen då det finns temporära överskott. Men i oktober börjar ”uttagssäsongen” och lagernivåerna kan snabbt sjunka igen.

I vintras mildrades energikrisen i Sverige av den väl utbyggda kraftvärmen, som ger både el och fjärrvärme. Bränslet är mestadels biomassa som upphandlas årsvis och förvaras i stora lager. Men inför nästa vinter kan priserna stiga också på fjärrvärme. Det beror på främst tre orsaker:

• att importen till Europa av biomassa från Ryssland och Belarus har ställts in
• att aktiviteten i byggsektorn har minskat kraftigt, vilket minskar tillgången på sågspån och restprodukter
• att biomassa har exporterats till Europa för att underlätta energikrisen där.

För svenska köpare har det därför i år blivit svårt att köpa tillräckliga volymer till samma priser som förut.

Vädret

Augusti präglades av flera kraftiga lågtryck och ihärdig nederbörd. För månaden som helhet snittade nederbörden över säsongssnittet i nästan hela landet.

De intensiva lågtrycken i början av månaden medförde kraftiga vindbyar. Vindkraften inledde därför månaden med högre produktion än snittet. För månaden som helhet låg dock produktionen strax under vad som är förväntat för augusti.

Vattenkraften har gynnats av de kraftiga nederbördsmängderna i början av månaden. Den hydrologiska balansen, som är ett mått på energimängden i snö, grundvatten och magasin, ligger strax över säsongssnittet. En viss förbättring från föregående månad. Den största delen av förbättringen beror på att vattenkraftverkens magasin fyllts på rejält av allt regn som föll under stormen Hans.

Spotpriset och elprisområden

Månadens högsta dagsspotpris sattes 24 augusti när SE4 Malmö toppade på 125 öre/kWh. Det lägsta dagspriset inträffade den 8 augusti när elpriset i hela Sverige föll till – 5 öre/kWh som följd av hög vindkraftsproduktion under stormen Hans.

För månaden snittade spotpriserna i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall på 23 öre/kWh, SE3 Stockholm på 37 och SE4 Malmö på 49 öre/kWh. För elkonsumenter tillkommer överföringsavgift, energiskatt, moms och profilkostnader.

Terminspriserna

Prisfallet på terminsmarknaden för el i Europa har fortsatt under sommaren. Dock är Europas framtida energiförsörjning oviss och terminspriserna för leverans helåret 2024 handlas på höga nivåer; i Tyskland på 159 öre/kWh och i Frankrike på 173 öre/kWh.

Elpriserna i Norden på termin är lägre än på kontinenten. Terminspriserna för SE1 Luleå och SE2 Sundsvall handlas för oktober båda på motsvarande 33 öre/kWh och för helår 2024 på 35 öre/kWh. I SE3 Stockholm och SE4 Malmö handlas september på 44 respektive 57 öre/kWh och helår 2024 på 63 respektive 91 öre/kWh.

Elpriserna har fortsatt att sjunka på både spot- och terminsmarknaderna. Starka vindar har resulterat i mycket vindkraftsproduktion och rikligt med nederbörd har fyllt på vattenkraftverkens magasin. Det har i kombination med låg konsumtion avsevärt minskat elprisområdesskillnaderna inom Sverige. I Europa är den generella prisnivån förhöjd jämfört med före energikrisen och det går inte att utesluta nya pristoppar i höst och vinter, inte minst om det blir kallt.

I Europa har leveranssäkerheten prioriterats upp rejält sedan Rysslands energileveranser började strypas våren 2021. EU har beslutat att minska beroendet av importerad fossilgas och öka den inhemska energiproduktionen, men det tar tid. Fossilgas kommer i många år framöver vara prissättande för europeisk kraftproduktion. Europas gaslager är dock nu fyllda till 86 procent, vilket är betydligt över säsongsnittet om 69 procent.

Efter två milda vintrar och en betydande ökning av importerad flytande fossilgas är nu den genomsnittliga fyllnadsnivån i gaslagren mycket hög. Det skapar en prispress på energi som kommer att fortsätta in i höst.

I vintras mildrades energikrisen i Sverige av den väl utbyggda kraftvärmen, som ger både ger el och fjärrvärme. Bränslet är mestadels biomassa som upphandlas årsvis och förvaras i stora lager. Men inför nästa vinter kan priserna stiga också på fjärrvärme, främst beroende på tre orsaker: Att importen till Europa av biomassa från Ryssland och Belarus har ställts in, att aktiviteten i byggsektorn har minskat kraftigt vilket minskar tillgången på sågspån och restprodukter, samt att biomassa har exporterats till Europa för att underlätta energikrisen där.

Tillfällen med låg konsumtion och mycket vind, som till exempel en blåsig söndag, resulterar i ökande utsträckning i kraftiga elprisfall. I juli sattes ett nytt lågprisrekord på –96 öre/kWh i hela Sverige.

Vädret

Juli blev en ostadig sommarmånad. Lågtryck dominerade väderbilden och i stort sett hela Sverige hade både blötare och svalare väderlek än säsongssnittet.

Det lågtrycksdominerade vädret resulterade i mycket blåst och kraftiga vindbyar. Det gynnade vindkraftsproduktionen som låg något över vad som kunde förväntas givet den mängden vindkraft vi har.

De goda förutsättningarna för förnybar produktion i sommar har också märkts i vattenkraften. Den hydrologiska balansen som är ett mått på energimängden i snö, grundvatten och magasin ligger nu i nivå med säsongssnittet, vilket är en rejäl förbättring från förra månadens underskott på 6 TWh. Den största delen av förbättringen beror på att vattenkraftverkens magasin i mellersta och östra Norge samt norra Sverige har fyllts på rejält av allt regn.

Spotpriset och elprisområden

I och med det gynnsamma produktionsläget i Norden har skillnaderna mellan elprisområdena i norra och mellersta Sverige minskat rejält. Elpriset har i juli i stort sett varit detsamma i norra Sverige som i SE3 Stockholm. Även elpriserna i SE4 Malmö har sjunkit till nästan samma nivå, med bara timvisa priskopplingar till högre priser i andra elprisområden.

Terminspriserna

Prisfallet på terminsmarknaden för el i Europa har fortsatt under sommaren. Terminspriserna för leverans i september ligger i Tyskland på motsvarande 100 öre/kWh och i Frankrike på 195 öre/kWh. Dock är Europas framtida energiförsörjning oviss och terminspriserna för leverans helår 2024 handlas på höga nivåer i Tyskland på 160 öre/kWh och i Frankrike på 189 öre/kWh.

Elpriserna i Norden på termin är lägre än på kontinenten. Terminspriserna för SE1 Luleå och SE2 Sundsvall handlas för september båda på motsvarande 37 öre/kWh och för helår 2024 på 42 öre/kWh. I SE3 Stockholm och SE4 Malmö handlas september på 37 respektive 65 öre/kWh och helår 2024 på 41 respektive 91 öre/kWh.

I takt med att vårfloden avtog återfick vattenkraftsproducenterna kontroll över magasinnivåerna och elpriset i norra Sverige steg. Elpriset i Europa är lägre än i fjol, men fortfarande på högre nivåer än innan energikrisen började. Energiförsörjningen är fortfarande ansträngd och nya pristoppar i höst och vinter går inte att utesluta, särskilt ifall vädret blir kallt.

I Europa har leveranssäkerheten prioriterats upp rejält sedan Ryssland minskade energileveranserna våren 2021. EU har beslutat att minska beroendet av importerad fossilgas och öka den inhemska energiproduktionen, men det tar tid. Fossilgas kommer fortfarande i många års tid vara prissättande för europeisk kraftproduktion.

En ljusning för Europas energiförsörjning är den snabba utbyggnaden av solkraft. I Spanien ökade solkraftsproduktionen med 23 procent i kvartal 2 i år jämfört med samma kvartal förra året. Tyskland är det land i Europa med mest solceller och där når produktionstopparna över 45 GW när solen skiner. Det pressar elpriserna kraftigt mitt på dagen för att stiga igen på kvällen när solen går ned och konsumtionen toppar.

I Sverige mildrades energikrisen förra vintern av den väl utbyggda kraftvärmen, som ger både ger el och fjärrvärme. Bränslet är mestadels biomassa som upphandlas årsvis och förvaras i stora lager inför vintern. Men inför nästa vinter kan priserna stiga också på fjärrvärme. Det beror på främst tre orsaker: att importen av biomassa från Ryssland och Belarus har ställts in, att aktiviteten i byggsektorn har minskat kraftigt vilket i sin tur minskar tillgången på sågspån och restprodukter, och att biomassa har exporterats till Europa för att ersätta kol och fossilgas. För svenska köpare har det därför i år blivit svårt att köpa tillräckliga volymer till samma priser som förut.

Under juni avtog vårfloden i Norden. När tillrinningarna till vattenkraftsmagasinen krympte återfick producenterna priskontrollen och elpriset på spotmarknaden återhämtade sig. I Sveriges sydligaste elprisområde SE4 Malmö var elpriserna närmare de kontinentala priserna, vilket beror på de många elnätsförbindelserna dit. Priserna på spotmarknaden Nord Pool är elpriset innan energiskatt, moms och profilkostnader.

Europas gasmarknad

Under sommarhalvåret märks inte förlusten av leveranserna från Ryssland nämnvärt eftersom uppvärmningsbehovet är lågt. Det har också varit enkelt att få tag på extra laster med flytande fossilgas på världsmarknaden, bland annat tack vare Kinas utdragna ekonomiska problem som gjort att landet avstått laster till Europa. Det tursamma läget gör att Europas gaslager är 78 procent fulla i början av juli vilket är betydligt över säsongsnittet 60 procent.

De välfyllda gaslagren, den milda vintern och en god tillgång på fartygslaster med flytande fossilgas har pressat gaspriserna.

Vädret

Juni bjöd på varmt och torrt väder i stora delar av landet. Medeltemperaturen låg på mellan en och fyra grader över säsongssnittet. I norra delarna av Götaland och västra Svealand innebar det att juni var bland de tre varmaste junimånaderna som uppmätts. Med undantag för delar av Lapplandsfjällen var vädret torrare än säsongssnittet, vilket för stora delar av landet gjorde juni till den tredje nederbördsfattiga månaden i rad.

Det högtrycksbetonade vädret medförde att det blåste något mindre än säsongssnittet i södra delen av landet men runt säsongsnittet i norra Sverige. Vindkraftsproduktionen över landet som helhet något lägre än vad som kan förväntas om hänsyn tas till installerad vindkraftskapacitet.

I kontrast till i maj när den kraftiga vårfloden forcerade vattenkraften och därmed elpriserna har kontrollen över vattenvärdena nu åter landat i producenternas händer. Måttet på energimängden i snö, grundvatten och magasin kallas den nordiska hydrologiska balansen och ligger runt sex TWh under säsongssnittet.

Spotpriset och elprisområden

I juni har skillnaderna mellan elprisområdena i norra och mellersta Sverige minskat rejält. Eftersom vattenkraftsproducenterna har bättre kontroll i sina magasin har elpriset i SE1 Luleå, SE2 Sundsvall åter stigit mot omgivande elprisområden. Det är bara enskilda timmar som elpriset inte varit detsamma i norr som i SE3 Stockholm. SE4 Malmö däremot sticker ut med ett högre pris, vilket förklaras med närheten till kontinenten.

Månadens högsta dagsspotpris uppmättes 16 juni i SE4 Malmö på 150 öre/kWh. Det lägsta dagspriset var 4 juni när både SE1 Luleå och SE2 Sundsvall snittade på 5 öre/kWh.

Hela månaden snittade spotpriserna i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall 52 öre/kWh, i SE3 Stockholm 53 öre/kWh och i SE4 Malmö 104 öre/kWh. För elkonsumenter tillkommer överföringsavgift, energiskatt, moms och profilkostnader.

Terminspriserna

Priserna på el i Europa har minskat kraftigt hittills under 2023 jämfört med samma period 2022. Dock är Europas framtida energiförsörjning fortsatt oviss och terminspriserna för leverans helår 2024 handlas på högre nivåer med Tyskland på 170 öre/kWh och Frankrike på 204 öre/kWh.

I takt med att vårfloden avtog återfick vattenkraftsproducenterna kontroll över magasinnivåerna och elpriset i norra Sverige steg. Elpriset i Europa är lägre än i fjol, men fortfarande på högre nivåer än innan energikrisen började. Energiförsörjningen är fortfarande ansträngd och nya pristoppar i höst och vinter går inte att utesluta, särskilt ifall vädret blir kallt.

I Europa har leveranssäkerheten prioriterats upp rejält sedan Ryssland minskade energileveranserna våren 2021. EU har beslutat att minska beroendet av importerad fossilgas och öka den inhemska energiproduktionen, men det tar tid. Fossilgas kommer fortfarande i många års tid vara prissättande för europeisk kraftproduktion.

En ljusning för Europas energiförsörjning är den snabba utbyggnaden av solkraft. I Spanien ökade solkraftsproduktionen med 23 procent i kvartal 2 i år jämfört med samma kvartal förra året. Tyskland är det land i Europa med mest solceller och där når produktionstopparna över 45 GW när solen skiner. Det pressar elpriserna kraftigt mitt på dagen för att stiga igen på kvällen när solen går ned och konsumtionen toppar.

I Sverige mildrades energikrisen förra vintern av den väl utbyggda kraftvärmen, som ger både ger el och fjärrvärme. Bränslet är mestadels biomassa som upphandlas årsvis och förvaras i stora lager inför vintern. Men inför nästa vinter kan priserna stiga också på fjärrvärme. Det beror på främst tre orsaker: att importen av biomassa från Ryssland och Belarus har ställts in, att aktiviteten i byggsektorn har minskat kraftigt vilket i sin tur minskar tillgången på sågspån och restprodukter, och att biomassa har exporterats till Europa för att ersätta kol och fossilgas. För svenska köpare har det därför i år blivit svårt att köpa tillräckliga volymer till samma priser som förut.

Under juni avtog vårfloden i Norden. När tillrinningarna till vattenkraftsmagasinen krympte återfick producenterna priskontrollen och elpriset på spotmarknaden återhämtade sig. I Sveriges sydligaste elprisområde SE4 Malmö var elpriserna närmare de kontinentala priserna, vilket beror på de många elnätsförbindelserna dit. Priserna på spotmarknaden Nord Pool är elpriset innan energiskatt, moms och profilkostnader.

Europas gasmarknad

Under sommarhalvåret märks inte förlusten av leveranserna från Ryssland nämnvärt eftersom uppvärmningsbehovet är lågt. Det har också varit enkelt att få tag på extra laster med flytande fossilgas på världsmarknaden, bland annat tack vare Kinas utdragna ekonomiska problem som gjort att landet avstått laster till Europa. Det tursamma läget gör att Europas gaslager är 78 procent fulla i början av juli vilket är betydligt över säsongsnittet 60 procent.

De välfyllda gaslagren, den milda vintern och en god tillgång på fartygslaster med flytande fossilgas har pressat gaspriserna.

Vädret

Juni bjöd på varmt och torrt väder i stora delar av landet. Medeltemperaturen låg på mellan en och fyra grader över säsongssnittet. I norra delarna av Götaland och västra Svealand innebar det att juni var bland de tre varmaste junimånaderna som uppmätts. Med undantag för delar av Lapplandsfjällen var vädret torrare än säsongssnittet, vilket för stora delar av landet gjorde juni till den tredje nederbördsfattiga månaden i rad.

Det högtrycksbetonade vädret medförde att det blåste något mindre än säsongssnittet i södra delen av landet men runt säsongsnittet i norra Sverige. Vindkraftsproduktionen över landet som helhet något lägre än vad som kan förväntas om hänsyn tas till installerad vindkraftskapacitet.

I kontrast till i maj när den kraftiga vårfloden forcerade vattenkraften och därmed elpriserna har kontrollen över vattenvärdena nu åter landat i producenternas händer. Måttet på energimängden i snö, grundvatten och magasin kallas den nordiska hydrologiska balansen och ligger runt sex TWh under säsongssnittet.

Spotpriset och elprisområden

I juni har skillnaderna mellan elprisområdena i norra och mellersta Sverige minskat rejält. Eftersom vattenkraftsproducenterna har bättre kontroll i sina magasin har elpriset i SE1 Luleå, SE2 Sundsvall åter stigit mot omgivande elprisområden. Det är bara enskilda timmar som elpriset inte varit detsamma i norr som i SE3 Stockholm. SE4 Malmö däremot sticker ut med ett högre pris, vilket förklaras med närheten till kontinenten.

Månadens högsta dagsspotpris uppmättes 16 juni i SE4 Malmö på 150 öre/kWh. Det lägsta dagspriset var 4 juni när både SE1 Luleå och SE2 Sundsvall snittade på 5 öre/kWh.

Hela månaden snittade spotpriserna i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall 52 öre/kWh, i SE3 Stockholm 53 öre/kWh och i SE4 Malmö 104 öre/kWh. För elkonsumenter tillkommer överföringsavgift, energiskatt, moms och profilkostnader.

Terminspriserna

Priserna på el i Europa har minskat kraftigt hittills under 2023 jämfört med samma period 2022. Dock är Europas framtida energiförsörjning fortsatt oviss och terminspriserna för leverans helår 2024 handlas på högre nivåer med Tyskland på 170 öre/kWh och Frankrike på 204 öre/kWh.

Europas gaslager är rekordfulla för säsongen och de nordiska vattenkraftsmagasinen är nära normalnivå. Dock innebär den ovissa försörjningssituationen att energi- och elpriserna är flera gånger så höga som snittpriserna mellan 2009 och 2019.

Energikonsumtionen i Norden sjunker med ökande utomhustemperatur och väntas minska till följd av ett allt lägre uppvärmningsbehov under sommarmånaderna. Trots en lägre konsumtion ligger prisnivåerna kvar på en högre nivå än samma period innan energikrisen.

De högre priserna på elmarknaderna har lett till att mer kapital investeras i fossilfri kraftproduktion i Europa. I Sverige installerades 23 200 solcellsanläggningar under årets första kvartal, en ökning om 160 procent från 2022. Även den havsbaserade vindkraften väntas växa kommande år. Nio länder har tillsammans kommunicerat en målsättning om 120 GW vindkraft i Nordsjön till 2030, något som kan förse motsvarande 12 miljoner hushåll med el.  För Hitachi, med bas bland annat i Ludvika, har utvecklingen inneburit ett tecknande av kontrakt för kraftelektronik till havsbaserad vindkraft i Nordsjön till ett värde av 147 miljarder kronor.

Kärnkraften i Norden är nu fullt tillgänglig. Finlands nya reaktor Olkiluoto 3 (1 600 MW) producerar sedan 15 april i full kommersiell drift. I Frankrike är omkring 55 procent av den totala installerade effekten om 62 GW kärnkraft i drift vilket är lägre än perioden 2017 till 2021. Kärnkraften väntas inte vara fullt återställd heller nästa vinter.

Den gångna vintern med milt väder i Europa, ökad energiproduktion och lägre elpriser över lag har också minskat elprisområdesskillnaderna i Sverige som nu är betydligt lägre än förra året. Priserna på spotmarknaden Nord Pool i grafen nedan är elpriset innan energiskatt, profilkostnader och moms.

Trots ett lugnare läge än 2022 är dock Europas energiförsörjning fortfarande ansträngd. Gasimporten från Ryssland utgjorde innan konflikten 40 procent av EU:s totala import, en andel som har fallit till 14 procent. Och mindre tillgång på gas ger högre priser på gas vilket ökar kostnaden för både kraftproduktion och uppvärmning. I Europa är ungefär 40 procent av hushållen kopplade till gasnätet, men för oss i Sverige är det främst genom elpriset som vi märker av energikrisen.

Två elprisstöd till hushåll och ett till företag

De flesta hushåll i de två sydliga elprisområdena SE3 Stockholm och SE4 Malmö ska vid det här laget ha fått det första elprisstödet utbetalat. Stödet baserades på konsumenternas elförbrukning perioden 1 oktober 2021 till 30 september 2022 och uppgick i SE3 och SE4 till 50 respektive 79 öre/kWh.

Svenska kraftnät arbetar vidare på det andra elprisstödet, som förutom södra Sverige också inkluderar de två nordliga elprisområdena SE1 Luleå och SE2 Sundsvall. Regeringen har meddelat att utbetalningarna ska utföras av Försäkringskassan i slutet av maj och början av juni. Stödet uppgår till 80 procent av förbrukningen perioden november till december 2022 och bör i SE1 och SE2 uppgå till 90 öre/kWh och i SE3 och SE4 till 126 respektive 129 öre/kWh.

Svenska Kraftnät har utformat ett förslag på elprisstöd till företag i södra Sverige, baserat på perioden oktober 2021 till september 2022. Enligt förslaget kan stödet sökas från 30 maj i år och uppgå till 50 öre/kWh i SE3 och 79 öre/kWh i SE4.

Vädret

April bjöd på ett högtrycksbetonat och torrt väder i stora delar av landet. För riket som helhet var temperaturen i april något under säsongssnittet. Det var dock stor skillnad på olika platser, i början av månaden uppmättes -25 °C i Lappland och ett par veckor senare var det metereologisk sommar i Göteborg.

I södra och östra delen av landet var det nederbördsfattigt i stort sett över hela månaden med ner emot en fjärdedel av den säsongsnormala mängden. I fjällkedjorna var nederbörden nära säsongssnittet. Nederbörden i fjällkedjorna är viktigt för tillrinningen till vattenkraftverken som under april var omkring 120 GWh per dag mot det historiska snittet om 135 GWh per dag. Vindmässigt blåste det strax under säsongssnittet i nästan hela landet.

Vattenkraftsproduktionen minskade under månaden. Den hydrologiska balansen, som är måttet på energiinnehåll i grundvatten, magasin och snö, förbättrades därför från ett underskott på 5 TWh till att vara i balans. Över lag har vattenkraftsproducenterna god kontroll över magasinsnivåerna och kan planera produktionen efter när konsumtionen och elpriserna är som högst.

Maj har börjat kallt i Norden vilket kommer att försena vårfloden med cirka två veckor. För övrigt verkar prisfallen ha stannat av, vilket gör att elpriserna inte spås förändras särskilt mycket i maj.

Spotpriset och elprisområden

Elprisfallet på spotmarknaden Nord Pool har stannat upp. Även om priserna inte är lika höga som förra året är de betydligt över historiska snittpriser. Anledningen till det förhöjda kostnadsläget är den pågående energikrisen som ger stöd åt priserna på gas, kol och el i hela Europa.

Som högst i Sverige var dagsnittpriset i SE4 Malmö femte april på 144 öre/kWh. Lägst var dagssnittet den 13 april i SE1 Luleå, SE2 Sundsvall och SE3 Stockholm på respektive 22 öre/kWh. Priserna påverkas av temperatur, konsumtion och produktion, men är generellt högre än tidigare år.  För elkonsumenter tillkommer överföringsavgift, energiskatt, moms och profilkostnader.

Terminspriserna

De europeiska terminspriserna på el har mer än halverats sedan pristoppen i augusti 2022. Huvudorsakerna är milt väder, konsumtionsminskningar och kompletterande energiimport från andra länder än Ryssland.

Mars blev en kall och blött månad i Norden. Energikonsumtionen steg i vinterkylan men då det kalla vädret inte nådde Europa blev priseffekten låg. Vintern i Europa har varit den näst mildaste sedan mätningarna började. Dock är försörjningssituationen fortsatt oviss vilket märks på att energi- och elpriserna ligger på nivåer som är flera gånger så höga som snittpriserna 2009 – 2019.

För Sverige var mars den kallaste marsmånaden sedan 2018. Men eftersom kylan inte rådde på det milda vädret nere i Europa blev det ingen ny prisrusning på energi. Kylan förvärrade alltså inte energikrisen där den är som svårast. Att vintern har varit mild märks på att Europas gaslager fortfarande är mer än halvfulla vilket kan jämföras med det historiska snittet på 33 procents fyllnadsgrad vid den här tiden på året.

Europas energiförsörjning är fortfarande ansträngd. Gasimporten från Ryssland utgjorde innan konflikten 40 procent av EU:s totala import, en andel som har fallit till 14 procent. Och mindre tillgång på gas ger högre priser på gas vilket ökar kostnaden för både kraftproduktion och uppvärmning. I Europa är ungefär 40 procent av hushållen kopplade till gasnätet men för oss i Sverige är det främst genom elpriset som vi märker av energikrisen.

Kärnkraften i Norden är nu fullt tillgänglig. Ringhals 4 (1000) startade i början av april och Finlands nya reaktor Olkiluoto 3 (1 600 MW) producerar närvarande för fullt, även om den inte ännu är i kommersiell drift. I Frankrike är tillgängligheten oförändrat 69 procent, men det är 18 370 MW mer kärnkraftsproduktion än på botten i augusti.

En lätthanterlig vinter med milt väder i Europa, ökad energiproduktion och lägre elpriser överlag har också minskat elprisområdesskillnaderna i Sverige som nu är betydligt lägre än förra året.

Europas gasmarknad

Förlusten av Europas största gasleverantör Ryssland är själva kärnan i den pågående energikrisen. Eftersom relationen med Ryssland inte har blivit bättre så består också osäkerheten i energitillgången. Särskilt inför nästa vinter. Även det i år var kallt i Norden i mars fortsatte mildvädret i Europa och det finns fortfarande 627 TWh gas kvar i Europas gaslager, vilket motsvarande en fyllnadsnivå på 56 procent. Det är långt över snittnivån 33 procent vid den här tiden på året 2017–2022.

Situationen på gasmarknaden med välfyllda gaslager, låg värmelast och goda inflöden av importerad flytande gas väger på gaspriserna. Sedan den absoluta toppen i augusti har spotpriset på gas fallit med 87 procent till strax under 50 €/MWh. Men trots prisfallet det är fortfarande någonstans mellan dubbelt och sex gånger så högt som snittpriset på gas 2014 – 2019. Hur snabbt Europa kan minska sitt beroende av rysk gas inför kommande vintrar och hur mycket gas som kan importeras i flytande form förblir de största osäkerheterna för gaspriset framåt. Och det påverkar också elpriserna i Sverige.

Spotpriset och elprisområden

Trots det kylslagna vädret i Norden har elpriserna på spotmarknaden Nord Pool fortsatt att falla, mycket tack vare att det milda vädret i Europa pressar priserna på gas, kol och el. Som högst var dagsnittpriset i Sverige den sjätte mars i SE4 på 168 öre/kWh. Lägst var dagssnittet den andra mars i SE1 och SE2 på 24 öre/kWh respektive. Priserna fluktuerar mycket beroende på temperatur, konsumtion och produktion men är i regel som högst under vardagar dagtid och som lägst under nätter och helger

Terminspriserna

De europeiska terminspriserna på el har mer än halverats sedan pristoppen i augusti 2022. Huvudorsakerna är milt väder, konsumtionsminskningar och kompletterande energiimport från andra länder än Ryssland. Just nu ligger terminspriset för leverans nästa månad i Tyskland och Frankrike på motsvarande 134 respektive 140 öre/kWh. Men Europas framtida energiförsörjning är fortfarande oviss och terminspriserna för leverans helåret 2024 i Tyskland och Frankrike handlas på betydligt högre nivåer på motsvarande 179 öre/kWh respektive 257 öre/kWh. Att priset är högst i Frankrike beror på till stor del på den franska kärnkraftens kräftgång.

Elpriserna i Norden är lägre än elpriserna på kontinenten. För leverans i maj handlas terminspriserna i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall på motsvarande 48 öre/kWh och helår 2024 på 47 öre/kWh. Leverans i maj i SE3 Stockholm och SE4 Malmö ligger på motsvarande 67 respektive 82 öre/kWh och helår 2024 något högre på 73 respektive 91 öre/kWh.

Spot-och terminspriser

I oktober låg Sveriges elpriser betydligt lägre än i somras. I södra Sverige var elpriserna de lägsta sedan eskalationen av Rysslands krig i Ukraina. Att priserna sjunkit så kraftigt beror på den låga prisbilden i Kontinentaleuropa, som inte dragit upp priset lika mycket i Sverige som tidigare i år. Flera viktiga utlandskablar har också genomgått årligt underhåll. I SE1 Luleå och SE2 Sundsvall landade priset på cirka 50 öre/kWh medan SE3 Stockholm och SE4 Malmö hade ett månadsgenomsnitt på cirka 80 öre/kWh.

Terminspriserna

Prisbilden i Europa har fortsatt att sjunka något sedan den absoluta pristoppen i augusti. Men terminspriserna inför vintern är fortfarande på mycket höga prisnivåer. Oförutsägbara effekter av politiska åtgärder, Frankrikes fortsatta problem med tillgänglighet i kärnkraften och en oviss utveckling av gasförsörjningen medför fortsatt stor osäkerhet på den europeiska energimarknaden. Elterminen för kvartal 1 ligger i Frankrike på 950 öre/kWh och i Tyskland på 430 öre/kWh.

I Sverige handlas terminspriserna för leverans under första kvartalet 2023 fortfarande till historiskt sett höga priser på mellan 300 och 400 öre/kWh i södra Sverige. I norra Sverige väntas däremot ett terminspris runt 60 öre/kWh.