Elmarknadsrapport - Elpriset just nu

Elmarknadsrapport för oktober 2024

I oktober började den meteorologiska hösten i Sverige, men vädret är milt och elpriserna präglas fortfarande av det stora kraftöverskottet i Norden. Temperaturer över säsongssnitt och rikligt med vind bidrog till att pressa elpriserna. De låga elpriserna fick Forsmarks ägare att stoppa reaktor 2 – ett mycket ovanligt beslut. På kontinenten är situationen fortsatt en annan med betydligt högre elpriser än i Norden.

I oktober har det funnits gott om elenergi i Norden och i Sverige, särskilt under timmar med mycket vind och sol kombinerat med milt väder för årstiden. Till följt är elpriserna låga trots att det är sent på året. När vädret blir kallare och torrare kan elpriset gradvis stiga allteftersom vattenkraftsproducenterna återfår priskontrollen och kan begära ett högre pris.

Söndag 20 oktober sattes Forsmark 2 i kallt avställt läge, ett ovanligt beslut som togs på grund av det milda vädret, låg konsumtion och rikligt med produktion. Det är sällsynt att en kärnkraftsreaktor stängs på grund av låga elpriser. Stoppet var dock kort och Forsmark 2 var åter i drift under kvällen torsdag 24 oktober. Forsmark 3 är avstängd för årligt underhåll, med en återstart planerad till den 16 december. Att både Forsmark 2 och 3 var avställda mellan 20–24 oktober innebar att Sveriges kärnkraftstillgänglighet under den perioden var nere på 67 procent men har nu återgått till 83 procent.

Den 29 oktober byttes algoritmen som räknar ut spotpriset i Norden från en prisbaserad till en flödesbaserad kapacitetsberäkningsmetod, samma som spotmarknaderna i centrala och västra Europa. Eftersom flödesbaserad metod utgår från flöden i stället för pris så kan prisskillnader uppstå, men samtidigt används elnätet effektivare. I SE4 kan priserna potentiellt sjunka, eftersom områdets närhet till kontinenten kan nyttjas mer effektivt för export vilket ökar utbudet lokalt och pressar ner priserna. I SE1-SE3 kan elpriserna potentiellt stiga när exporten söderut blir effektivare.

Marginalkostnaden bestämmer Europas elpris

Den sista producerade megawattimmen sätter elpriset. I Europa produceras den ofta av ett gas- eller kolkraftverk och därför blir elpriset starkt påverkat av priset på utsläppsrätter, gas och kol. I oktober steg både gas- och kolpriserna något jämfört med september. Särskilt gaspriset steg eftersom Europa importerar flytande, fartygsburen fossilgas köpt på världsmarknaden som ersättning för bortfallet av ryska gasleveranser. Ute i världen är den geopolitiska risken hög, med krig i och omkring viktiga gasproducerande länder och stopp för gastransporter genom Suez-kanalen. Marginalkostnaden för gaskraft låg i oktober på 113 öre/kWh och för kolkraft på 105 öre/kWh. Elpriset i Tyskland låg strax under dessa nivåer på 99 öre/kWh under oktober. Det ger en indikation på hur högt elpriset i Norden hade kunnat vara om kraftöverskottet inte varit så stort.

I dagsläget är de europeiska gaslagren fyllda till 95 procent vilket är högre än den nivå om 90 procent fyllda den 1 november som EU krävt. I oktober började uttagssäsongen och höga gaslagernivåer minskar farhågorna att det inte ska finnas tillräckligt med gas i vinter.

Vädret

I Sverige började hösten rent meteorologiskt, i och med att oktober började kyligt. Därefter följde ett genombrott av mild luft och allt som allt var oktober ovanligt mild för årstiden. Särskilt milt var det i slutet på månaden mellan 19–24 oktober då flertalet väderstationer från söder till norr uppmätte höga temperaturer på mellan 2–10 grader över säsongssnittet. Lika anmärkningsvärt var det hur blöt månaden blev. Mellan 8–10 oktober passerade flera lågtryck över landet och under dessa tre dygn kom på vissa platser lika mycket nederbörd som det normalt faller under hela månaden. Främst är det de nordligaste delarna i Norrland som fått mer nederbörd än vanligt.

Den hydrologiska balansen, ett mått på vattenkraftens energiinnehåll, låg i slutet av oktober på +5,3 TWh vilket kan jämföras med slutet på september då balansen låg på +1,7 TWh. Den hydrologiska balansen är alltså god och nederbörden som föll i norra Sverige i början av oktober fyllde på vattenreservoarerna. Särskilt som elpriserna är så låga finns det inget incitament att producera mer än nödvändigt just nu.

Spotpriset och elprisområden

Snittpriserna på spotmarknaden i elprisområden SE1, SE2 och SE3 steg i oktober samtidigt som snittpriset i SE4 låg på nästan samma nivå som under september på 30 öre/kWh. Det är bara oktober 2020 som legat på en lägre nivå, när elpriset i SE4 snittade 27 öre/kWh.

Månadens högsta dagsspotpris var 150 öre/kWh i SE4 Malmö tisdagen 29 oktober. Månadens lägsta dagspris var -1,1 öre/kWh i alla elprisområden måndagen 21 oktober till följd av låg konsumtion och rikligt med vindkraftsproduktion.

För oktober som helhet snittade spotpriserna på 13 öre/kWh i SE1 Luleå, 14 öre/kWh i SE2 Sundsvall, 23 öre/kWh i SE3 Stockholm och 31 öre/kWh i SE4 Malmö. För elkonsumenter tillkommer profilkostnader, överföringsavgifter, energiskatt och moms.

Terminsmarknaderna

I Tyskland handlas terminskontraktet med leverans i december för motsvarande 104 öre/kWh. Helårsterminen 2025 handlas för motsvarande 101 öre/kWh. Terminspriserna i Sverige är lägre än i Europa. I SE1 Luleå och SE2 Sundsvall handlas decemberkontraktet för motsvarande 31 öre/kWh och helår 2025 för 26 öre/kWh. I SE3 Stockholm och SE4 Malmö ligger decemberkontraktet på 58 respektive 62 öre/kWh och helår 2025 för 41 respektive 54 öre/kWh.

Källa: Sigholm

Historik

September 2024

I september pressades elpriserna av Sveriges stora kraftöverskott. Elproduktionen överstiger både konsumtionen och kapaciteten att exportera el till omgivande länder. De låga elpriserna gynnar konsumenter i närtid, men producenter pressas av de låga marginalerna. Europas omställning bort från fossila bränslen i kraftproduktionen fortsätter och den 30 september stängdes Storbritanniens sista kolkraftverk.

Sveriges kraftöverskott pressar elpriserna i hela landet. Produktionen av el är större än konsumtionen och mer än vad exportkablarna klarar av att föra ut ur landet. För konsumenter välkomnas de låga elpriserna, men för producenter är situationen ansträngd.

En utdragen period med låga priser kan leda till att produktion tvingas stänga, vilket leder till högre elpriser och kan på sikt försvåra elektrifieringen av industrin. När temperaturen kommande månader sjunker och mer el behövs till uppvärmning kan kraftöverskottet minska och tidvis ge höga elpriser.

I Europa har elkonsumtionen fallit i lågkonjunkturen. Enligt International Energy Agency (IEA) var elkonsumtionen på el cirka 6 procent lägre 2023 än 2021. Den avvaktande konsumtionen tillsammans med den fortsatta utbyggnaden av vindkraft och solkraft pressar ner elpriserna på kontinenten till under kostnaden för att producera el med både gas- och kolkraft.

Samtidigt pågår energiomställningen för fullt, och i Storbritannien stängdes det sista kolkraftverket i slutet av september 2024. Landet som 1882 introducerade kolkraften har nu övergett den för kraftslag med lägre koldioxidutsläpp.

Marginalkostnaden bestämmer Europas elpris

Den sista producerade megawattimmen som sätter elpriset. I Europa produceras den oftast i ett gas- eller kolkraftverk. Priset på utsläppsrätter, gas och kol blir därför avgörande för prissättningen av el.

Under september sjönk både gas- och kolpriserna något jämfört med augusti. Marginalkostnaden för gaskraft låg i september på 108 öre/kWh och för kolkraft på 101 öre/kWh.

Elpriset i Tyskland låg strax under dessa nivåer, på 88 öre/kWh under september. Detta ger en indikation på hur högt elpriset i Norden hade kunnat stiga om kraftöverskottet inte varit så stort.

Priserna på kol- och gas är lägre nu än just efter att Ryssland kraftigt minskade leveranserna till Europa. Den 31 december löper det sista transportavtalet av rysk gas genom Ukraina. I stället importerar Europa mycket mer flytande fossilgas, som transporteras med fartyg på världshaven.

I dagsläget är de europeiska gaslagren fyllda till 94% vilket bådar gott då EU kräver att gaslagren ska vara minst 90 procent fyllda den 1 november. I oktober börjar uttagssäsongen och höga gaslagernivåer minskar farhågorna att det inte ska finnas tillräckligt med gas i vinter.

Vädret

September var ovanligt varm, väderstationer i Sverige registrerade rekordmånga högsommardagar, särskilt under månadens första hälft. Den största avvikelsen uppmättes i norra Norrland där medeltemperaturen låg 2 till 3 grader över säsongssnitt.

I slutet av månaden förändrades dock väderläget när ett lågtryck drog in över landet och temperaturerna föll. I de norra delarna förde lågtrycket med sig både nederbörd och kraftiga vindar.

Den hydrologiska balansen, ett mått på vattenkraftens energiinnehåll, låg i slutet av september på +1,7 TWh vilket kan jämföras med slutet på augusti där balansen låg på +4,6 TWh. Den hydrologiska balansen är alltså god och nederbörden som föll i norra Sverige i slutet av september fyller på vattenreservoarerna. Oktober ser ut att få en blöt inledning.

Spotpriset och elprisområden

Snittpriserna på spotmarknaden ökade marginellt i SE1, SE2 och SE3 under september. I SE4 föll snittpriset till 30 öre/kWh, den lägsta nivån sedan oktober 2020.

Månadens högsta dagsspotpris var 143 öre/kWh i SE4 Malmö tisdagen 3 september. Månadens lägsta dagspris var 0,5 öre/kWh tisdagen 10 september i SE1 Luleå. Samma dag hade även SE2 Sundsvall, SE3 Stockholm och SE4 Malmö sitt lägsta dagsnittpris på 0,78 öre/kWh till följd av hög vindkraftsproduktion.

För september som helhet snittade spotpriserna på 10 öre/kWh i SE1 Luleå, 11 öre/kWh i SE2 Sundsvall, 16 öre/kWh i SE3 Stockholm och 30 öre/kWh i SE4 Malmö. För elkonsumenter tillkommer profilkostnader, överföringsavgifter, energiskatt och moms.

Terminsmarknaderna

I Tyskland handlas terminskontraktet med leverans i november för motsvarande 102 öre/kWh. Helårsterminen 2025 handlas för motsvarande 98 öre/kWh. Terminspriserna i Sverige är lägre än i Europa.

I SE1 Luleå och SE2 Sundsvall handlas novemberkontraktet för motsvarande 31 öre/kWh och helår 2025 för 24 öre/kWh. I SE3 Stockholm och SE4 Malmö ligger novemberkontraktet på 45 respektive 58 öre/kWh och helår 2025 för 40 respektive 54 öre/kWh.

Källa: Sigholm

Augusti 2024

De låga elpriserna fortsatte i augusti och Sverige hade bland de lägsta elpriserna i Europa. Låg elkonsumtion och hög produktion resulterade i dagar med negativa priser i alla elprisområden. Men sommaren är säsongsmässigt då elförbrukning är som lägst, och risken för nya pristoppar kan inte uteslutas i vintern, särskilt om vädret blir kallt.

I augusti var de låga elpriserna i Sverige resultatet av flera samverkande faktorer. Den hälsosamma produktionen i främst vatten- och vindkraften levererade ett starkt utbud. Sverige producerade mer el än vad som konsumerades inom landet och mer el än vad exportkablarna klarar av att föra ut ur landet. Det pressade priserna i stora delar av landet till den lägsta nivån för en enskild månad sedan 2000. Den låga industrikonsumtionen under sommaren bidrog också till de låga priserna. Även om det är bra för konsumenter på kort sikt, kan det innebära att produktion stänger och det försvårar elektrifieringen på sikt.

På en bredare europeisk nivå har gaspriserna stigit och utsläppsrättspriserna återhämtat sig, men konsumtionen är svag och elpriserna handlas under snittkostnaden för att producera el med både gas- och kolkraftverk. Det är ett typiskt symptom på lågkonjunktur. I Europa är gas- och kolkraft ofta de marginalprissättande kraftslagen, och deras priser baseras på bränslekostnader och kostnader för utsläppsrätter, vilket ofta leder till högre elpriser än i Norden.

Marginalkostnaden bestämmer Europas elpris

I Europa är det den sista producerade megawattimmen som sätter priset på el. Eftersom den ofta produceras i ett gas- eller kolkraftverk blir utsläppsrätter, gas och kol viktiga för elpriset. Det senaste året har priset på utsläppsrätter avvikit från den megatrend som pågått sedan åtstramningarna av systemet inleddes 2015. Istället är det lågkonjunkturen som drivit utvecklingen, och priset halverades från toppen på 100 euro per ton koldioxid i februari 2023 till 52 euro i februari 2024. När inflationstakten började sjunka och räntehöjningarna avtog, har priset återhämtat sig till 70 euro per ton.

En fallande inflation ger utrymme för räntesänkningar, ökad ekonomisk aktivitet och större energikonsumtion. Prisutvecklingen har haft en betydande inverkan på elpriserna i Europa.

Liksom utsläppsrättspriset har gas- och kolpriset stigit sedan februari, då inflationen vände. Men gaspriset har också påverkats av högre geopolitiska risker. Röda havet är stängt för godstrafik sedan slutet av förra året, och Ukraina har i sin motoffensiv in i Ryssland tagit över fler delar av den sista aktiva gasledningen till Europa. Sådant skapar oro och ger kortsiktigt högre gaspriser. Marginalkostnaden för gaskraft låg i augusti på 108 öre/kWh och kolkraft på 110 öre/kWh. Elpriset i Tyskland låg strax under dessa nivåer, på 93 öre/kWh. Det ger en indikation på vad elpriset hade kunnat stiga till även i Norden om kraftöverskottet inte varit så omfattande.

Sedan energikrisen inleddes har Europa ersatt de tappade leveranserna av rysk fossilgas med främst flytande fossilgas som transporteras med fartyg. Den 31 december upphör det sista transportavtalet av rysk gas genom Ukraina och det kan öka beroendet av flytande gas ytterligare. Trots detta dämpas oron inför vintern av att de europeiska gaslagren är välfyllda till 92 procent, flera veckor innan datumet 1 november då EU kräver att gaslagren ska vara minst 90 procent fulla. Välfyllda gaslager minskar farhågorna att det inte ska finnas tillräckligt med gas i vinter.

Vädret

Vädret i augusti låg nära säsongsmedelvärdena för nederbörd, temperatur och vind i större delen av landet. I norra Sverige var det dock något varmare än normalt, och de nordvästra delarna av Norrland fick något mer nederbörd än genomsnittet. Ett par lågtryck passerade landet och bjöd på blåsiga dagar 23–24 augusti, särskilt i Lapplandsfjällen.

Den hydrologiska balansen, ett mått på vattenkraftens energiinnehåll, har förbättrats sedan juli. Balansen ligger nu på +4,6 TWh, upp från -2,9 TWh i juli. I Norge bidrog goda hydrologiska förhållanden till välfyllda vattenreservoarer och en förbättrad balans.

Spotpriset och elprisområden

I augusti föll snittpriserna i alla svenska elprisområden jämfört med juli, förutom i SE4.

Månadens högsta dagsspotpris var 105 öre/kWh i SE4 Malmö torsdagen den 8 augusti. Månadens lägsta dagspris var -8 öre/kWh söndagen den 11 augusti i SE2 Sundsvall, SE3 Stockholm och i SE4 Malmö.

För augusti som helhet snittade spotpriserna på 9 öre/kWh i SE1 Luleå, 8 öre/kWh i SE2 Sundsvall och SE3 Stockholm och 45 öre/kWh i SE4 Malmö. För elkonsumenter tillkommer profilkostnader, överföringsavgifter, energiskatt och moms.

Terminsmarknaderna

I Tyskland handlas terminskontraktet med leverans i oktober för motsvarande 103 öre/kWh. Helårsterminen 2025 handlas för motsvarande 109 öre/kWh.

Terminspriserna i Sverige är lägre än i Europa. I SE1 Luleå och SE2 Sundsvall handlas oktoberkontraktet för motsvarande 15 öre/kWh och helår 2025 för 27 öre/kWh. I SE3 Stockholm och SE4 Malmö ligger oktoberkontraktet på 16 respektive 42 öre/kWh och helår 2025 för 36 respektive 56 öre/kWh.

Källa: Sigholm

Juli 2024

Industrisemester och stort kraftöverskott pressade spotpriserna i juli. För tredje månaden i rad låg månadssnittpriset i elprisområdena SE1 Luleå, SE2 Sundsvall och SE3 Stockholm under 30 öre/kWh. I SE4 Malmö snittade priset 43 öre/kWh. I övriga Europa är elpriset oftast högre och förklaras till stor del av kostnaden för gas- och kolkraftproduktion. I höst när värmelasten börjar stiga igen bör spotpriserna öka även i Sverige.

Som på de flesta marknader sätts elpriset av den sista efterfrågade och producerade enheten. Av Sveriges elproduktion är det framförallt vattenkraften som har möjlighet att ändra produktionen beroende på elpriset. Om priset är tillräckligt högt väljer kraftproducenten att använda vattenvolymer ur magasinen. Sedan maj i år har kraftöverskottet i norra Sverige varit så stort att priset endast i enskilda timmar har nått över 50 öre/kWh. I Sveriges sydligaste elprisområde SE4 Malmö har priset vissa timmar varit över 100 öre/kWh, vilket beror på högre priser i kontinentala Europa.

Ute i Europa är de marginalprissättande kraftslagen oftast gaskraft och kolkraft. Båda dessa kraftslag prissätts efter kostnaderna för bränsle och utsläppsrätter, och elpriset är därför oftast högre än i Norden. När konsumtionen i Norden under vintermånaderna stiger på grund av högre uppvärmningsbehov, stiger elpriserna i Sverige och påverkas i högre utsträckning av prisnivåerna utomlands.

Marginalkostnaden sätter elpriset

Priset på gas och kol har tappat rejält sedan toppen på energikrisen 2022 och bottnade ut i mars. Sedan dess har bränslepriserna återhämtat sig något. När kostnaden för utsläppsrätter läggs till uppgår marginalkostnaden för gaskraft till 105 öre/kWh och kolkraft till 110 öre/kWh. Det är också runt de nivåerna som elpriset i Tyskland ligger, vilket ger en indikation på vad elpriset hade varit i Norden om kraftöverskottet här inte varit så omfattande.

Sedan energikrisen inleddes har Europa ersatt de tappade leveranserna av rysk fossilgas med framför allt import av flytande fossilgas. Den 31 december upphör det sista transportavtalet av rysk gas genom Ukraina, vilket kan leda till ett större beroende av importerad flytande naturgas till Europa. Men inför den här vintern dämpas gaspriserna av att de europeiska gaslagren är välfyllda på 85 procent fyllnadsnivå. Det är 18 procent mer än brukligt vid den här tiden på året. Ändå är det långt kvar till oktober, då uttagssäsongen börjar. Överskottet minskar farhågorna att det inte ska finnas tillräckligt med gas i vinter.

Vädret

I stora delar av Sverige var juli regnigare och mer solfattigt än säsongssnittligt. Men trots att solen ofta lyste med sin frånvaro uppmättes den tredje högsta solkraftsproduktionen i Sverige någonsin, enbart slaget av maj och juni i år. Att solkraftsproduktionen är så hög beror på att solcellspanelerna blir fler. Hela 72 000 anläggningar installerades från maj 2023 till maj 2024.

I norra Sverige var temperaturen i juli något över säsongssnittet, medan det i södra Sverige var något under säsongssnittet.

Den hydrologiska balansen, ett mått på vattenkraftens energiinnehåll i grundvatten, magasin och snö, har förbättrats i juli. Balansen är nu -2,9 TWh, en förbättring från -4,7 TWh i juni. Snösmältningen är över och vårfloden sjunker tillbaka. Mindre inflöde ger en bättre priskontroll i vattenkraftverken och det kan stabilisera elpriserna i norra Sverige.

Spotpriset och elprisområden

Snittpriserna på spotmarknaden har i juli minskat något i alla elprisområden jämfört med juni.

Månadens högsta dagsspotpris var 104 öre/kWh i SE4 Malmö torsdagen 11 juli. Månadens lägsta dagspris var -5 öre/kWh söndagen 7 juli i SE1 Luleå, SE2 Sundsvall och SE3 Stockholm. Det låga spotpriset berodde på hög produktion från vind kombinerat med låg helgkonsumtion. Alla dygnets timmar hade pris under 0 öre/kWh.

För juli som helhet snittade spotpriserna på 20 öre/kWh i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall, 21 öre/kWh i SE3 Stockholm och 43 öre/kWh i SE4 Malmö. För elkonsumenter tillkommer överföringsavgifter, profilkostnader, energiskatt och moms.

Terminsmarknaderna

I Tyskland handlas terminskontrakt med leverans i september för motsvarande 97 öre/kWh. Helårsterminen 2025 handlas för motsvarande 109 öre/kWh.

Terminspriserna i Norden är fortsatt lägre än i Europa. I SE1 Luleå och SE2 Sundsvall handlas septemberkontraktet för motsvarande 24 öre/kWh och helår 2025 för 28 öre/kWh. I SE3 Stockholm och SE4 Malmö ligger septemberkontraktet på 29 respektive 45 öre/kWh och helår 2025 för 43 respektive 56 öre/kWh.

Källa: Sigholm

Juni 2024

Överskottet av kraftproduktion i norra Sverige fortsatte att pressa elpriserna i juni. Prispressen var tydlig i norra Sverige och ner till elprisområdet SE3 Stockholm. Sveriges sydligaste elprisområde SE4 Malmö har låg produktion i förhållande till konsumtion och där var priserna närmare de kontinentaleuropeiska prisnivåerna. I Europa förklaras priset till stor del av kostnaden för gaskraft och kolkraft, men med stora prisvariationer beroende på vind- och solkraft.

Som på de flesta marknader sätts elpriset av den sista efterfrågade och producerade enheten. I Europa är de marginalprissättande kraftslagen oftast gaskraft och kolkraft. I och med den snabbt ökade installerade mängden av sol- och vindkraft ökar dock variationen runt marginalprissättningen. De timmar då den förnybara produktionen är hög blir elpriset ofta lågt, särskilt om konsumtionen också är låg just då.

Eftersom solkraften följer ett förutbestämt mönster med mest produktion mitt på dagen har dygnselpriset under maj och juni fått ett karaktäristiskt utseende. Priset är lägre nattetid när konsumtionen är låg, och dippar igen mitt på dagen när solkraften producerar mycket. Under morgon och kväll stiger priserna till följd av att mer kostsamma kraftslag behövs för att möta konsumtionen.

I Sveriges övriga elprisområden har inte mönstret varit lika tydligt. Det beror dels på att kraftöverskottet är så stort att konsumtionen kan täckas av kraftslag med låg marginalkostnad även på morgonen och kvällen, och dels på en stor andel flexibel vattenkraftproduktion, som jämnar ut prisskillnaderna. När konsumtionen i Norden ökar under vintermånaderna till följd av en större värmelast påverkas även norra Sverige i högre utsträckning av prisnivåerna utomlands.

Marginalkostnaden sätter elpriset

Bränslepriserna har mjuknat rejält sedan toppen under hösten 2022 när Ryssland stramade åt energileveranserna till Europa. Ovanpå kostnaden för gas- och kolkraft ska priset på utsläpp läggas till. Allt som allt uppgår marginalkostnaden för gaskraft till 101 öre/kWh och kolkraft till 103 öre/kWh. Gas- och kolkraftverk bestämmer i hög grad elpriset i Europa och i förlängningen också elpriserna i Norden och Sverige.

Sedan energikrisen inleddes har Europa ersatt de tappade leveranserna av rysk fossilgas med framför allt import av flytande fossilgas. Den 31 december upphör det sista transportavtalet av rysk gas genom Ukraina, vilket kan leda till ett större beroende av importerad flytande naturgas till Europa. Injektionssäsongen till de europeiska gaslagren började i april och lagren kommer att fyllas på fram till oktober, när uttagssäsongen börjar. Gaslagernivåerna i Europa var under juni fortsatt höga med 77 procent i lager jämfört med snittet 68 procent vid den här tiden på året. De höga nivåerna skingrar en del av farhågorna att Europa ska få gasbrist i vinter. Det pressar priserna på gas, kol, utsläppsrätter och el.

Vädret

Juni inleddes varmt men dominerades sedan av ett lågtrycksbetonat, svalt och ostadigt väder fram till midsommar. Därefter rådde högsommarvärmen, innan det svalare vädret kom tillbaka. Medeltemperaturen var i större delen av landet runt säsongssnittet, men 2 till 3 grader över säsongssnittet i norra Sverige. Den högsta temperaturen uppmättes i Uppsala till 32 grader Celsius den 28 juni.

Nederbörden i fjälltrakten med de viktiga tillrinningsområdena till vattenkraftverken var under juni varierande. Totalt sett nådde nederbördsmängden upp till säsongssnitt i de nordvästra delarna av Norrland, men något lägre i de nordöstra delarna av Norrland. Den hydrologiska balansen, ett mått på vattenkraftens energiinnehåll i grundvatten, magasin och snö har under juni återhämtat sig från -8,9 TWh till -4,7 TWh jämfört med maj. Snösmältningen har börjat avta och vårfloden sjunker tillbaka. Det minskar vattenkraftens press på elpriset i norra Sverige och priserna kan därför återhämta sig.

Spotpriset och elprisområden

Snittpriserna på spotmarknaden har i juni gått upp något jämfört med maj i alla elprisområden. Månadens högsta dagsspotpris var 105 öre/kWh i SE4 Malmö måndagen den 17 juni. Månadens lägsta dagspris var -0,89 öre/kWh söndagen den 9 juni i alla elprisområden. Negativa priser kunde under söndagen den 9 juni ses mellan kl. 8 och kl. 18 i alla elprisområden. Högre produktion från vind än normalt, god tillgång på vattenkraft kombinerat med låg helgkonsumtion bidrog till detta.

För juni som helhet snittade spotpriserna på 24 öre/kWh i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall, 27 öre/kWh i SE3 Stockholm och 63 öre/kWh i SE4 Malmö. För elkonsumenter tillkommer överföringsavgifter, profilkostnader, energiskatt och moms.

Terminsmarknaderna

I Tyskland handlas terminskontrakt med leverans i augusti för motsvarande 87 öre/kWh. Helårsterminen 2025 handlas för motsvarande 104 öre/kWh. Terminspriserna i Norden är fortsatt lägre än i Europa.

Källa: Sigholm

maj 2024

Det varma och torra vädret i maj ledde till en snabb upptining av snö och is vilket orsakade en kraftig vårflod. De stora vattenvolymerna har delvis kunnat magasinerats, men vattenkraftsproducenterna har också tvingats till produktion vid låga priser. I Europa har injektionssäsongen av gas påbörjats och lagernivåerna är höga.

Den hydrologiska balansen, ett mått på vattenkraftens energiinnehåll i grundvatten, magasin och snö har under maj månad minskat med över 8 TWh. Flera orsaker ligger till grund för detta:

Låg nederbörd i fjälltrakterna. Omkring 5 TWh lägre nederbörd än säsongssnittet har fallit i tillrinningsområdena i Norden under maj.
En kraftig och plötslig skogsflod. Skogsfloden är den första delen av vårfloden och innefattar det första smältvatten som tillkommer när snö över stora ytor smälter och rinner ner i älvarna. Under maj har temperaturen legat 3-6 grader över säsongssnittet i fjälltrakterna och orsakat en kraftig skogsflod. Med plötsliga vattenvolymer tvingas vattenkraftsproducenter producera trots att terminspriset på el är högre än spotpriset.
Varmt väder orsakar avdunstning. Högtrycksbetonat väder med temperaturer över det säsongssnittliga och låg relativ fuktighet innebär att mer vatten avdunstar.

För norra Sverige spelade vattenkraften stor roll för prissättningen av el i maj genom att kraftöverskottet varit så pass stort att överföring inte räckt till för att jämna ut priserna med elprisområden där priset är högre. De vattenmassor som redan använts eller gått förlorade minskar dock volymerna som kan användas resten av sommaren och terminskontraktet på det nordiska systempriset har under månaden därför ökat med omkring 9 öre/kWh för leverans i juli. Ju lägre överföringsbegränsning desto mindre elprisområdesskillnader.

Södra Sverige och elprisområdet SE4 Malmö i synnerhet påverkades i mindre utsträckning av vattenkraftens prispressande effekt. Elpriset i SE4 var närmare det tyska elpriset än priset i de nordliga elprisområdena SE1 Luleå och SE2 Sundsvall.

Marginalkostnaden sätter elpriset

Injektionssäsongen till de europeiska gaslagren började i april. Lagren kommer att fyllas på fram till oktober, när uttagssäsongen börjar igen. Gaslagernivåerna i Europa är höga med 70 procent i lager jämfört med snittet 58 procent vid den här tiden på året. Höga nivåer inför nästa vinter skingrar en del farhågor och pressar energipriserna.

Bränslepriserna har mjuknat rejält sedan toppen under hösten 2022 när Ryssland minskade energileveranserna till västra Europa. Till kostnadsbilden för gas- och kolkraft ska priset på utsläpp adderas. Allt som allt uppgår marginalkostnaden för gaskraft till 96 öre/kWh och kolkraft till 100 öre/kWh. Gas- och kolkraftverk bestämmer i hög grad elpriset i Europa och i förlängningen också elpriserna i Norden och Sverige.

Sedan energikrisen inledes har Europa ersatt de tappade leveranserna av rysk fossilgas med framför allt import av flytande fossilgas. Den 31 december upphör det sista transportavtalet av rysk gas genom Ukraina, vilket allt annat lika kan leda till ett ännu större behov av importerad flytande naturgas.

Vädret

I maj var vädret högtrycksbetonat och torrt i stora delar av landet. Medeltemperaturen låg på mellan två och sex grader över säsongssnittet i nästan hela landet och i Göteborg uppmättes 29,1 grader Celsius den 23 maj.

Nederbörden i fjälltrakten med de viktiga tillrinningsområdena till vattenkraftverken var lägre än säsongssnittet. Den hydrologiska balansen, ett mått på vattenkraftens energiinnehåll i grundvatten, magasin och snö, ligger på -8,9 TWh under säsongsgenomsnittliga nivåer.

Spotpriset och elprisområden

Snittpriserna på spotmarknaden sjönk något för alla svenska elprisområden i maj jämfört med april. Tydligast syntes detta i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall som pressades av den rikliga skogsfloden.

Månadens högsta dagsspotpris var 99 öre/kWh i SE4 Malmö fredagen 24 maj. Månadens lägsta dagspris var –0,2 öre/kWh i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall söndagen 19 maj då låg helgkonsumtion möttes av hög produktion. För månaden som helhet snittade spotpriserna på 17 öre/kWh i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall, 23 öre/kWh i SE3 Stockholm och 50 öre/kWh i SE4 Malmö. För elkonsumenter tillkommer överföringsavgifter, profilkostnader, energiskatt och moms.

Terminsmarknaderna

Terminspriserna i Europa har ökat något sedan förra månaden som en följd av något ökade gaspriser. I Tyskland handlas terminskontraktet med leverans i juli för motsvarande 93 öre/kWh. Helårsterminen 2025 handlas för motsvarande 114 öre/kWh.

Terminspriserna i Norden är lägre än i Europa. I SE1 Luleå och SE2 Sundsvall handlas julikontraktet för motsvarande 23 öre/kWh och helår 2025 för 35 öre/kWh. I SE3 Stockholm och SE4 Malmö ligger julikontraktet på 25 respektive 40 öre/kWh och helår 2025 för 47 respektive 62 öre/kWh.

Källa: Sigholm

April 2024

I maj börjar vårfloden i Norden på allvar. De nordiska vattenkraftsmagasinen är nära säsongsmässiga nivåer, samtidigt är mängden snö- och grundvatten något högre än snittet. Snösmältningen kan därför leda till stora inflöden i vattenmagasinen, särskilt om värmen stiger snabbt. Om smältvattnet blir svårhanterligt för kraftproducenterna leder det till pressade elpriser. I Europa har gaslagren börjat injektionssäsongen från rekordhöga lagernivåer.

Den kalla starten på året i Norden har påverkat den hydrologiska balansen. I vattenkraftsmagasinen är nivåerna relativt låga, men det vägs upp av en stor lagrad mängd energi i snö och grundvatten som under kommande månader kommer leta sig ned till magasinen. Summerat är läget i kraftproduktionen kommande månader gott, men snabba temperaturförändringar kan leda till kraftiga tillrinningar till magasinen. Vårfloden har i år stor potential att sätta ordentlig prispress på de nordiska marknaderna och minska priskopplingen med övriga elmarknaden genom ett stort överskott av snö och grundvatten.

Den aktuella nivån i magasinen gör att vattenkraftsproducenterna har fått avsättning för magasinerade volymer och kunnat öka priserna i sina bud till spot- och terminsmarknaderna, vilket har synts på snittpriserna för de olika elprisområdena de senaste månaderna och så även för april.

Under april har flera kärnkraftsreaktorer stängts ned för underhåll i Norden och tillgängligheten i kärnkraften var 71 procent. Det längsta stoppet är finska Olkiluoto 3 som stått stilla sedan första mars. Reaktorn väntas åter i drift tionde maj.

Varmare väder i april satte stopp för uttagssäsongen i de europeiska gaslagren. Nu börjar injektionssäsongen och lagren kommer att fyllas på fram till oktober, när uttagssäsongen börjar igen. Gaslagernivåerna i Europa är rekordfulla med 63 procent kvar i lager jämfört med snittet 39 procent vid den här tiden på året. Det innebär att 280 TWh mindre gas behöver fyllas på i sommar, och att lagren troligtvis har goda nivåer inför nästa vinter. Det skingrar en del farhågor och pressar energipriserna.

Marginalkostnaden sätter elpriset

Bränslepriserna har mjuknat rejält sedan toppen under hösten 2022 när Ryssland minskade energileveranserna till västra Europa. Till kostnadsbilden för gas- och kolkraft ska priset på utsläpp adderas. Allt som allt uppgår marginalkostnaden för gaskraft till 90 öre/kWh och kolkraft till 104 öre/kWh. Gas- och kolkraftverk bestämmer i hög grad elpriset i Europa och i förlängningen också elpriserna i Norden och Sverige.

Vädret

April bjöd på omväxlande vårväder men månaden som helhet blev kallare än säsongssnittet i norra och mellersta delarna av landet, med mer genomsnittliga månadsmedeltemperaturer i Götaland. I norra Norrland var avvikelsen mot säsongssnittet för april 2–3 grader kallare än säsongssnitt. Söndagen den 14 april rörde sig ett lågtrycksområde in med blåsigt väder på många håll samt stormbyar i Götaland och lokalt i sydvästra Svealand. Överlag blåste det i paritet med säsongssnittet i hela landet.

Nederbörden i fjälltrakten med de viktiga tillrinningsområdena till vattenkraftverken var omkring säsongssnittet. Den hydrologiska balansen, ett mått på vattenkraftens energiinnehåll i grundvatten, magasin och snö, ligger på -0,6 TWh, strax under säsongsgenomsnittliga nivåer.

Spotpriset och elprisområden

Snittpriserna på spotmarknaden sjönk något för alla svenska elprisområden i april jämfört med mars. Elprisområdesskillnaderna är betydligt lägre än föregående två år.

Månadens högsta dagsspotpris var 117 öre/kWh i SE4 Malmö onsdagen 17 april. Månadens lägsta dagspris var –6 öre/kWh i SE4 Malmö söndagen 14 april när vindkraftsproduktionen vad god på både kontinenten och i Sverige. För månaden som helhet snittade spotpriserna på 51 öre/kWh i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall, 57 öre/kWh i SE3 Stockholm och 63 öre/kWh i SE4 Malmö. För elkonsumenter tillkommer överföringsavgifter, profilkostnader, energiskatt och moms.

Terminsmarknaderna

Terminspriserna i Europa tappar fortsättningsvis till följd av det milda vädret, lågkonjunktur och välfyllda gaslager. I Tyskland handlas terminskontraktet med leverans i juni för motsvarande 67 öre/kWh. Helårsterminen 2025 handlas för motsvarande 89 öre/kWh.

Terminspriserna i Norden är lägre än i Europa. I SE1 Luleå och SE2 Sundsvall handlas junikontraktet för motsvarande 22 öre/kWh och helår 2025 för 30 öre/kWh. I SE3 Stockholm och SE4 Malmö ligger junikontraktet på 24 respektive 50 öre/kWh och helår 2025 för 40 respektive 54 öre/kWh.

Källa: Sigholm

Mars 2024

De europeiska gaslagren är rekordfulla för säsongen och de nordiska vattenmagasinen
är nära normalnivå. Det ihålliga mildvädret och den minskade takten i Europas industri
har minskat el- och gasanvändningen med lägre bränslepriser som följd.

Södra Sverige har sedan februari varit mildare än säsongsnormalt med minskat
uppvärmningsbehov och lägre elanvändning som följd. Samtidigt har en låg till säsongssnittlig
nederbördsmängd i fjälltrakterna gjort att vattenkraftsproducenterna kunnat få avsättning för
magasinerade volymer och öka priserna i sina bud till spot- och terminsmarknaderna.
Prisskillnaden mellan norra och södra Sverige har därför minskat sedan början av året.
Prisskillnaden mot Europa har också minskat, den minskade skillnaden grundar sig i att
överföringskapaciteten mellan Norden och Europa oftast räckt till för att jämna ut priserna.

Flera faktorer minskar konsumtionen

Den milda vintern i Europa har minskat värmelasten. I Tyskland har temperaturen snittat drygt
två grader över referensperioden 1990-2020. Det totala elbehovet har också minskat till följd
av lågkonjunktur och de höga priserna som varit i Europa sedan energikrisen började.
Organisationen International Energy Agency noterar att elkonsumtionen har minskat med 2,4
procent under 2023 och 3,6 procent under 2022. Den minskade konsumtionen gör att
elpriserna har sjunkit kraftigt sedan pristoppen 2022. Däremot är både gas- och elpriser
fortfarande högre och marginalerna i Europas gastillförsel mindre än innan energikrisen, vilket
ger risk för prisuppgångar längre fram.
Marginalkostnaden sätter elpriset
Bränslepriserna har mjuknat rejält sedan toppen under hösten 2022 då Ryssland plötsligt
minskade energileveranserna till västra Europa. Till kostnadsbilden för gas- och kolkraft ska
priset på utsläpp adderas. Allt som allt uppgår marginalkostnaden för gaskraft till 86 öre/kWh
och kolkraft till 103 öre/kWh. Gas- och kolkraftverk bestämmer i hög grad elpriset i Europa och
i förlängningen också elpriserna i Norden och Sverige.
Sedan energikrisen inledes har Europa ersatt de tappade leveranserna av rysk fossilgas med
framförallt import av flytande fossilgas. I år har den minskade konsumtionen lämnat gaslagren
på en fyllnadsgrad av 58,7 procent när uttagssäsongen snart är slut, att jämföra med 25,5
procent i mars 2022.

Vädret

Mars var något mildare än säsongssnittet i hela landet. Mildluft från sydöst pressade upp
temperaturerna men perioder av högtryck gav klara och kalla nätter verkade mot
temperaturuppgången. I sydvästra Sverige låg temperaturen upp till 3 grader över
säsongssnittet, landet som helhet snittade 1,8 grader över säsongssnittet. Vindmässigt blåste
det under säsongssnittet i hela landet.
Nederbörden i fjälltrakten med de viktiga tillrinningsområdena till vattenkraftverken var omkring
säsongssnittet. Den hydrologiska balansen, ett mått på vattenkraftens energiinnehåll i
grundvatten, magasin och snö, ligger på -3,5 TWh under säsongsgenomsnittliga nivåer.
Vattenkraftsproducenterna har god kontroll över magasinsnivåerna och kan därför hålla
priserna uppe.

Spotpriset och elprisområden

Elpriserna på spotmarknaden steg för alla svenska elprisområden i mars. De flesta timmar
kopplar elprisområdena i Sverige och ger samma pris i hela landet. Vissa tillfällen räcker inte
överföringen till för att jämna ut priserna, då kopplar elpriset i södra Sverige till
Kontinentaleuropa. Månadens högsta dagsspotpris var 97 öre/kWh i SE4 Malmö onsdagen 20 mars. Månadens
lägsta dagspris var 24 öre/kWh i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall torsdagen 14 mars till följd av
hög vindkraftsproduktion och temperaturer som låg över säsongssnittet.
För månaden som helhet snittade spotpriserna på 57 öre/kWh i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall,
61 öre/kWh i SE3 Stockholm och 64 öre/kWh i SE4 Malmö. För elkonsumenter tillkommer
överföringsavgifter, profilkostnader, energiskatt och moms.

Terminsmarknaderna

Terminspriserna i Europa tappar fortsättningsvis till följd av det milda vädret och välfyllda
gaslager. I Tyskland handlas terminskontraktet med leverans i maj för motsvarande 59
öre/kWh. Helårsterminen 2025 handlas för motsvarande 82 öre/kWh.

Källa: Sigholm

Februari 2024

Februari inleddes med kraftiga vindar och mildväder i hela Sverige. Vindkraften satte produktionsrekord samtidigt som värmelasten föll vilket pressade priserna på. Mildvädret fortsatte sedan i stora delar av landet och från mitten av månaden noterades meteorologisk vår i stora delar av Götaland. Även i Europa har värmelasten varit låg med sjunkande bränsle- och elpriser som följd.

Det milda väder som dominerat i södra Sverige i februari har minskat uppvärmningsbehovet,
med lägre elanvändning som följd. Samtidigt har en låg nederbördsmängd i de viktiga
tillrinningsområdena i fjälltrakterna gjort att vattenkraftsproducenterna kunnat få avsättning för
magasinerade volymer och ökat sina bud till spot- och terminsmarknaderna. Prisskillnaden
mellan norra och södra Sverige har därför minskat under månaden.
I Europa har vintern varit mild, i Tyskland har temperaturen sedan i oktober varit omkring två
grader över säsongssnittet. Milt väder minskar värmelasten och behovet av bränsle med
sjunkande el- och bränslepriser som följd. Eftersom det europeiska elnätet är sammankopplat
spelar det stor roll för elpriset i Sverige.

Marginalkostnaden sätter elpriset

Bränslepriserna har mjuknat rejält sedan toppen under hösten 2022 då leveranssäkerheten i
det europeiska energisystemet efter bortfallet av de ryska energileveranserna var som mest
akut. Till kostnadsbilden för gas- och kolkraft ska priset på utsläpp adderas. Allt som allt uppgår
marginalkostnaden för gaskraft till 76 öre/kWh och kolkraft till 91 öre/kWh. Gas- och
kolkraftverk bestämmer i hög grad elpriset i Europa och i förlängningen också elpriserna i
Norden och Sverige. Kronan har också stärkts sedan i höstas vilket ger lägre elpriser i Sverige.

Vädret

Februari blev i södra Sverige mildare än och i norra Sverige nära historiskt genomsnittliga
temperaturer. I inledningen av månaden drog stormen Ingunn in över landet med riklig
vindkraftsproduktion som följd. När stormen passerat inträffade en period av kallare och mindre
blåsigt väder, i lappländska Gielas uppmättes en temperatur på -40°C den 11 februari. Under
senare hälften av månaden började mildare luft leta sig in över södra Sverige och i Lund
uppmättes 11°C den 16 februari.
Södra Sverige fick uppleva en månad med mer nederbörd än en genomsnittlig februarimånad,
men i fjälltrakten med de viktiga tillrinningsområdena till vattenkraftverken var nederbörden
sparsam. Den hydrologiska balansen, ett mått på vattenkraftens energiinnehåll i grundvatten,
magasin och snö, ligger på -2 TWh under säsongsgenomsnittliga nivåer.
Vattenkraftsproducenterna har god kontroll över magasinsnivåerna och kan därför hålla
priserna uppe.

Spotpriset och elprisområden
Månadssnittet för alla svenska elprisområden föll under februari. Stormen Ingunn medförde
en vindkraftsproduktion som toppade över 13 GW i inledningen av månaden med pressade
elpriser som följd.

Månadens högsta dagsspotpris var 99 öre/kWh i SE3 Stockholm och SE4 Malmö torsdagen 8
februari. Det lägsta dagspriset var 1 öre/kWh i hela Sverige lördagen 3 februari, en följd av den
rikliga vindkraftsproduktionen.
För månaden som helhet snittade spotpriserna på 45 öre/kWh i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall,
50 öre/kWh i SE3 Stockholm och 55 öre/kWh i SE4 Malmö. För elkonsumenter tillkommer
överföringsavgifter, profilkostnader, energiskatt och moms.

Terminspriserna i Europa har tappat i mildvädret på kontinenten. Terminskontraktet med
leverans i april i Tyskland handlas för motsvarande 62 öre/kWh. Helårsterminen 2025 handlas
för motsvarande 83 öre/kWh.
Terminspriserna i Norden har stigit något, men är fortfarande lägre än ute i Europa.
Aprilkontraktet på system ligger på 60 öre/kWh, Q2 -24 ligger på 48 öre/kWh och helår -25
ligger på 53 öre/kWh.

Källa: Sigholm

Januari 2024

Januari inleddes med kallt och torrt väder i hela Sverige. Till följd av de låga temperaturerna ökade värmelasten och elpriserna steg i hela landet. Slutet av månaden bjöd på betydligt mildare, blötare och blåsigare väder vilket pressade priserna på spotmarknaden. Ute i Europa har en i huvudsak mild vinter medfört en låg värmelast och sjunkande bränsle- och elpriser.

Det kalla och torra väder som dominerat i Norden sedan mitten av oktober fortsatte in i början av januari med en hög energianvändning för uppvärmning som följd. Vattenkraftsproducenterna kunde därför få avsättning för magasinerade volymer och öka sina bud till spot- och terminsmarknaderna.
Mot slutet av månaden blev vädret både mildare och blåsigare. Detta gjorde att värmelasten sjönk och vindkraftsproduktionen ökade med ett lägre elpris i framför allt norra Sverige som följd.

Marginalkostnaden sätter elpriset

Hittills i vinter har inte de uteblivna ryska energileveranserna saknats så mycket som hade varit fallet om vädret varit kallt och världsmarknaden för fossilgas ansträngd. Bränslepriserna har mjuknat rejält sedan toppen under hösten 2022. Till kostnadsbilden ska också priset på utsläpp adderas, ett påslag på motsvarande 30 respektive 70 öre/kWh för gas- och kolkraften. Allt som allt uppgår marginalkostnaden för gaskraft till 96 öre/kWh och kolkraft till 100 öre/kWh. Gas- och kolkraftverk bestämmer i hög grad elpriset i Europa och i förlängningen också elpriserna i Norden och Sverige. Kronan har också stärkts sedan i höstas vilket ger lägre elpriser i Sverige.

Vädret

Januari var kallare än normalt i hela Sverige. Under den 5, 6 och 16 januari var det nationella isdygn med temperaturer under noll grader i hela landet. Lägst uppmätta temperatur var -43,6 i Vittangi, vilket också var århundradets lägsta. Mot slutet av januari rörde sig ett lågtryck in över norra Sverige med kraftiga vindar i fjälltrakterna och mild luft i stora delar av landet.
Månaden har varit relativt torr, framför allt i de viktiga vattenkraftsområdena i mellersta och norra Sverige. Den hydrologiska balansen är ett säsongsjusterat mått på vattenkraftsenergi i snö, grundvatten och magasin. I mitten av månaden var balansen nere på -14 TWh, men har sedan dess återhämtat sig till 0,6 TWh till följd av de mildare temperaturerna och rikligt med vindkraft som minskar behovet av att producera med vattenkraftverk.

Spotpriset och elprisområden

Elpriserna föll något i norra Sverige, medan de i södra Sverige var kvar på liknande nivåer som under december månad. I norra Sverige pressades priserna mot slutet av månaden till följd av väderomslaget med högre temperaturer och riklig vindkraftsproduktion. Elpriset i södra Sverige följer kontinentala Europa, där vintern hittills varit mild.

Månadens högsta dagsspotpris var 219 öre/kWh i SE3 Stockholm och SE4 Malmö den köldslagna fredagen 5 januari. Det lägsta dagspriset var 14 öre/kWh i SE1 Luleå, SE2 Sundsvall och SE3 Stockholm lördagen 27 januari då låg helgkonsumtion kombinerades med milt och blåsigt väder.
För månaden som helhet snittade spotpriserna på 61 öre/kWh i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall, 80 öre/kWh i SE3 Stockholm och 84 öre/kWh i SE4 Malmö. För elkonsumenter tillkommer överföringsavgifter, profilkostnader, energiskatt och moms.

Terminsmarknaderna

Terminspriserna i Europa har tappat i mildvädret på kontinenten. Terminskontraktet med leverans i mars i Tyskland handlas för motsvarande 77 öre/kWh och i Frankrike på 76 öre/kWh. Helårsterminen 2025 i Tyskland och Frankrike handlas båda för 90 öre/kWh.
Terminspriserna i Norden har stigit något, men är fortfarande lägre än ute i Europa. Marskontraktet i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall handlas för motsvarande 40 öre/kWh och helår 2025 för 24 öre/kWh. I SE3 Stockholm och SE4 Malmö ligger marskontraktet på 53 respektive 58 öre/kWh och helår 2025 för 34 respektive 47 öre/kWh.

Källa: Sigholm

December 2023

December var kallare och torrare i Sverige än säsongssnittet för månaden. Det kyliga vädret ökade värmelasten och i norra Sverige steg elpriserna allteftersom vattenkraftsproducenterna ställde upp värdet på magasinerade volymer. I södra Sverige däremot föll elpriserna något på både spot och termin i linje med prisutvecklingen på elmarknaderna i Europa och mildvädret där.

Det kalla och torra vädret behöll sitt grepp om Norden även i december, med högre energikonsumtion för uppvärmningsbehov som följd. Det gav avsättning för vattenkraftens magasinerade volymer och vattenkraftsproducenterna har därför gradvis kunnat öka sina priser i bud till spot- och terminsmarknaderna.

I västra och centrala Europa har vintern varit mildare än säsongssnittet. Uttagen ur fossilgaslagren har därför varit låga och gaslagren snittade 86 procent fyllnadsgrad vid årsskiftet, vilket är betydligt mer än det historiska snittet på 72 procent vid den här tiden på året. Men om det kyliga vädret sprider sig till större delar av Europa kan uttagen ur gaslagren snabbt öka.

Marginalkostnaden sätter elpriset

Hittills i vinter har inte de uteblivna ryska energileveranserna saknats så mycket som hade varit fallet om vädret varit kallt och världsmarknaden för fossilgas ansträngd. Bränslepriserna har mjuknat rejält sedan förra året och sedan i somras. Till kostnadsbilden ska också priset på utsläpp adderas, ett påslag på motsvarande 30 till 70 öre/kWh för gas- respektive kolkraften. Allt som allt uppgår marginalkostnaden för gaskraft till 97 öre/kWh och kolkraft till 113 öre/kWh. Gas- och kolkraftverk bestämmer i hög grad elpriset i Europa och i förlängningen också elpriserna i Norden och Sverige. Kronan har också stärkts vilket ger lägre elpriser i Sverige.

Vädret

December var kallare eller mycket kallare än säsongssnittet i hela landet. Kallast var det i fjällkedjan och mellersta Sverige. Lägsta uppmätta temperatur var -36,9 °C i Nikkaluokta 15 december. Kylan resulterar i att mer energi går åt till uppvärmning.

Det var också relativt torrt, framför allt i de viktiga vattenkraftsområdena i mellersta och norra Sverige. Den hydrologiska balansen låg kvar på -11 TWh och är ett säsongsjusterat mått på vattenkraftsenergi i snö, grundvatten och magasin. Underskottet har gett vattenkraftsproducenterna i norra Sverige och Norge en möjlighet att höja priset på sin produktion och värdera de magasinerade volymerna till ett högre pris.

Spotpriset och elprisområden

Elpriserna steg i norra Sverige men föll något i södra Sverige jämfört med månaden innan. I norra Sverige är det framför allt det torra och kalla vädret som drivit upp priserna. I södra Sverige har elpriserna följt prisfallet på energi i Europa, där vintern hittills har varit mild. Prisskillnaderna mellan olika svenska elprisområden har därför minskat.

Månadens högsta dagsspotpris var 181 öre/kWh i hela Sverige den köldslagna tisdagen 5 december. Det lägsta dagspriset var 5 öre/kWh i hela Sverige söndagen 17 december då låg helgkonsumtion kombinerades med tillfälligt milt och blåsigt väder.

För månaden som helhet snittade spotpriserna på 73 öre/kWh i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall, 79 öre/kWh i SE3 Stockholm och 80 öre/kWh i SE4 Malmö. Det var något högre elpriser i norra Sverige och något lägre elpriser i södra Sverige jämfört med föregående månad. För elkonsumenter tillkommer överföringsavgifter, profilkostnader, energiskatt och moms.

Terminsmarknaderna

Terminspriserna i Europa har tappat i mildvädret på kontinenten. Terminskontraktet med leverans i februari i Tyskland handlas på motsvarande 100 öre/kWh och i Frankrike på 96 öre/kWh. Helårsterminen 2024 i Tyskland och Frankrike stängde på 100 öre/kWh respektive.

Terminspriserna i Norden har stigit något men är fortfarande lägre än ute i Europa. Februarikontraktet i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall handlas på motsvarande 71 öre/kWh och helår 2024 stängde på 35 öre/kWh. I SE3 Stockholm och SE4 Malmö ligger februarikontraktet på 79 respektive 80 öre/kWh och helår 2024 stängde på 52 respektive 62 öre/kWh.

Källa: Sigholm

November 2023

November bjöd på ordentlig vinter i stora delar av Sverige. De låga temperaturerna ökade värmelasten och vattenkraftverkens välfyllda magasin kom väl till pass. Vattenkraftsproducenterna kunde därför begära ett högre pris för sin produktion vilket märktes i elpriserna som steg kraftigt. Ute i Europa är elpriserna fortfarande betydligt högre både jämfört med i Norden och jämfört med innan energikrisen. För Sveriges räkning ökar det risken för elprisstoppar, särskilt om vädret är kallt.

Det kalla och torra vädret som inleddes i mitten av oktober fortsatte under hela november. Vintertemperaturerna ökade energikonsumtionen för uppvärmningsbehov och gav avsättning för vattenkraftsmagasinen. De magasinerade volymerna minskade rejält från att ha varit näst intill fulla i början av oktober. Vattenkraftsproducenterna kunde därför öka priserna i sina bud till spot- och terminsmarknader vilket resulterade i högre elpriser generellt.

I västra och centrala Europa har senhösten varit mildare än säsongssnittet. Uttagen ur fossilgaslagren har därför varit låga och gaslagren snittade fortfarande 94 procent fyllnadsgrad i slutet av november. Men om det kyliga vädret sprider sig till större delar av Europa kan uttagen ur gaslagren snabbt öka.

Marginalkostnad för fossilbaserad kraftproduktion

När Ryssland vred av energileveranserna till Europa ökade det den påverkan som prisförändringar i global gas- och kolaffärer har på Europas energimarknader. Det plötsliga bortfallet av gasleveranser fick även priserna att stiga globalt. Till kostnadsbilden ska också priset på utsläpp adderas, ett påslag på motsvarande 30 till 70 öre/kWh för gas respektive kolkraften. Allt som allt uppgår marginalkostnaden för gaskraft till 105 öre/kWh och kolkraften 96 öre/kWh. Gas- och kolkraftverk bestämmer i hög grad elpriset i Europa och i förlängningen också elpriserna i Norden och Sverige.

Vädret

November var kallare än säsongssnittet i hela landet. Vintern kröp från norr till söder och sträckte sig vid månadsslutet ända ner över Götaland. Kallast jämfört med säsongssnittet var det i fjällkedjan och den kallaste absoluta temperaturen som uppmättes var -33,4 °C i Nikkaloukta 22 november.

Förutom kallt var vädret också torrare än säsongssnittet, framför allt i norra Sverige där de mesta av vattenkraftverken finns. Den hydrologiska balansen är ett mått på energimängden mätt i vattenkraftspotential i snö, grundvatten och magasin och den försämrades från 3 till -11 TWh i november. Det gör att vattenkraftsproducenterna i norra Sverige nu kan begära ett högre pris för sin produktion och för sina magasinerade volymer än tidigare.

Spotpriset och elprisområden

Allteftersom konsumtionen ökade i kylan fortsatte de svenska elpriserna att stiga. De första veckorna i november var elpriset likadant i hela Sverige, men mot slutet av månaden steg elpriserna i södra Sverige mot europeiska nivåer och lämnade norra Sverige bakom sig.

Elpriser i Sverige

Spotpriser på återförsäljningsmarknaden Nord Pool i prisområdena SE4 Malmö i söder, SE3 Stockholm och SE2 Sundsvall i norr. Elpriset i SE1 Luleå ligger strax under priset i SE2 Sundsvall. Källa: Sigholm, Nord Pool.

Månadens högsta dagsspotpris var 190 öre/kWh i SE4 Malmö 30 november. Det lägsta dagspriset var 9 öre/kWh i hela Sverige 4 november, då låg helgkonsumtion kombinerades med blåsigt väder.

För månaden som helhet snittade spotpriserna på 60 öre/kWh i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall, 81 öre/kWh i SE3 Stockholm och 83 öre/kWh i SE4 Malmö. Jämfört med föregående månad var elpriserna därmed högre i hela landet. För elkonsumenter tillkommer överföringsavgift, energiskatt, moms och profilkostnader.

Terminsmarknaderna

Terminspriserna i Europa har fallit kraftigt jämfört med rekordtopparna för ett år sedan. Terminskontraktet med leverans i januari i Tyskland handlas på motsvarande 115 öre/kWh och i Frankrike på 121 öre/kWh. Helårsterminen med leverans 2024 i Tyskland ligger på 114 öre/kWh och i Frankrike på 121 öre/kWh.

Terminspriserna i Norden är fortfarande lägre än ute i Europa. Januarikontraktet i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall handlas på motsvarande 66 öre/kWh och för helår 2024 på 32 öre/kWh. I SE3 Stockholm och SE4 Malmö ligger januarikontraktet högre på 104 respektive 106 öre/kWh och helår 2024 på 56 respektive 74 öre/kWh.

Källa: Sigholm

Oktober 2023

Med oktober kom hösten till Sverige. Omslaget från milt, blåsigt och blött väder till kallare och torrare är viktig. Det gör att vattenkraftsproducenterna gradvis återfår priskontrollen och kan begära ett högre pris för sin produktion. Ute i Europa är prisnivåerna generellt betydligt högre än innan energikrisen och mycket högre än i Norden. Den prisskillnaden ökar risken för plötsliga elpristoppar även i Sverige.

Elkonsumtionen steg i kylan, tillrinningarna till vattenkraften föll och de stora överskotten i vattenkraftverkens magasin kom till användning. Vattenkraftsproducenterna kunde därför gradvis öka priset för sina magasinerade volymer, och därför steg också elpriserna.

Med vinterhalvåret kommer värmesäsongen och energikonsumtionen ökar när hushåll och företag vrider på värmen. Europas gasoperatörer slutar injektera gas i gaslagren och börjar ta ut volymer i stället. Eftersom förra vintern var mild och Europa har haft tur med god tillgång på importerad, flytande fossilgas är gaslagren just nu på den mycket bekväma fyllnadsnivån 99 procent i snitt. Men gaslagren är bara säsongsutjämnande och blir det kallt i höst eller vinter så kommer lagernivåerna sjunka snabbt.

Marginalkostnad för fossilbaserad kraftproduktion

När Ryssland vred av energileveranserna till väst ökade det i ett slag Europas exponering mot de globala gas- och kolmarknaderna och prisförändringarna där. Det plötsliga bortfallet på energitillgång fick även priserna att stiga globalt. Till prisbilden för kraftverk ska också utsläppsrättspriserna adderas, vilket idag motsvarar 30 öre/kWh för gaskraften och 76 öre/kWh för kolkraften. Tillsammans med bränslepriserna är marginalkostnaden för gaskraften nu 104 öre/kWh och kolkraften 107 öre/kWh. Eftersom gas- och kolkraftverk i hög grad bestämmer priset på el i Europa och Norden sitter ihop med Europa genom elnätet, påverkas också elpriserna i Sverige.

Spotpriset och elprisområden

Elpriserna inledde månaden på mycket låga nivåer i norra Sverige men steg allteftersom vattenkraften betade av en del av det hydrologiska överskottet. Den rikliga tillgång på vattenkraft pressar elpriserna i alla Sveriges fyra elprisområden, men i södra Sverige rusar elpriset enskilda timmar när de mycket högre prisnivåerna utomlands spiller över.

Månadens högsta dagsspotpris var 123 öre/kWh i SE4 Malmö den 23 oktober. Det lägsta dagspriset var -3,5 öre/kWh i hela Sverige den 14 oktober när låg helgkonsumtion kombinerades med blåsigt väder.

Terminspriserna

Terminspriserna i Europa har fallit kraftigt jämfört med rekordtopparna förra året. Decemberterminen i Tyskland handlas på motsvarande 115 öre/kWh och i Frankrike 123 öre/kWh. För terminen med leverans helår 2024 är priserna högre, i Tyskland på motsvarande 131 öre/kWh och i Frankrike 145 öre/kWh. En stor anledning till att priserna är högre för nästa år än i december är osäkerheten kring hur svårt det blir att ersätta de uteblivna ryska gasleveranserna.

Terminspriserna i Norden fortsätter att pressas av den goda tillgången i vattenkraften och är därför mycket lägre än ute i Europa. Terminspriserna för SE1 Luleå och SE2 Sundsvall för leverans i december handlas på motsvarande 40 öre/kWh och för helår 2024 på 21 öre/kWh. I SE3 Stockholm och SE4 Malmö handlas december på 62 respektive 72 öre/kWh och helår 2024 på 40 respektive 62 öre/kWh.

September 2023

Elpriserna var mycket låga i september. Flera lågtryck passerade över Norden och vädret var milt, blött och blåsigt. Vattenmagasinen är rejält fyllda och det stora produktionsöverskottet bäddar för tidvis mycket låga elpriser i höst. Ute i Europa är dock de generella prisnivåerna fortsatt förhöjda jämfört med före energikrisen, vilket ökar risken för plötsliga elprisrusningar i Sverige ifall vädret slår om.

Nu ökar energikonsumtionen när hushåll och företag vrider på värmen och i Europa vänder gaslagren från injektion till uttag. Eftersom förra vintern var mild och Europa har haft tur med god tillgång på importerad, flytande fossilgas är utgångsläget nu mycket bra med en genomsnittlig fyllnadsgrad i europeiska gaslager på 96 procent. Det finns till och med risk för plötsliga överskott och tillfälliga prisfall på gas och el, när gaslagren inte kan ta emot mer gas. Men blir det kallt i höst eller vinter så kan lagernivåerna sjunka snabbt.

Vädret

Högtryck i södra Europa tvingar in lågtrycken på en bana över Norden, vilket resulterar i milt, vått och blåsigt väder. Sveriges medeltemperatur var i september cirka 3 grader över säsongssnittet. Månadens högsta temperatur var 27,6 °C i Oskarshamn, vilket tangerar rekordet för tiden på året. Vädret var också blåsigt, men främst i norra Sverige. Allt som allt låg vindkraftsproduktionen något under förväntade nivåer för årstiden.

Lågtrycken förde också in stora regnmängder. Eftersom nederbörden föll i viktiga tillrinningsområden i norra och mellersta Sverige fick vattenkraften stora volymtillskott. Den nordiska hydrologiska balansen har förbättrats till ett överskott på 7 TWh. I elprisområde SE2 Sundsvall är magasinsnivåerna så pass fulla att produktion nu sker även till mycket låga spotpriser på el.

Spotpriset och elprisområden

Elpriserna har varit mycket låga i norra Sverige. Riklig tillgång på vattenkraft pressar elpriserna i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall, vilket tidvis också dragit ner elpriserna i SE3 Stockholm och SE4 Malmö. Men enskilda timmar sätts elpriset i södra Sverige av de betydligt högre elpriserna utomlands.

Månadens högsta dagsspotpris var 129 öre/kWh i SE4 Malmö 15 september. Det lägsta dagspriset var – 2 öre/kWh i hela Sverige 30 september när låg helgkonsumtion kombinerades med blåsigt väder och den redan goda vattenkraftsproduktionen. Snittspotpriset vecka 38 på 3 öre/kWh var det billigaste veckosnittet som uppmätts i SE3 Stockholm. För norra Sveriges del är det bara några få veckor under våtåret 2020 då elpriserna var ännu lägre.

Månadens spotpriser snittade på 11 öre/kWh i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall, 24 öre/kWh i SE3 Stockholm och 51 öre/kWh i SE4 Malmö.

Terminspriserna

Terminspriserna i Europa har fallit kraftigt jämfört med rekordtopparna för ett år sedan. Terminspriset med leverans i november i Tyskland handlas på motsvarande 117 öre/kWh och i Frankrike 120 öre/kWh. För leverans 2024 är priserna högre; i Tyskland på motsvarande 137 öre/kWh och i Frankrike 145 öre/kWh. Det beror på att det är fortsatt osäkert hur de uteblivna leveranserna av rysk fossilgas ska ersättas nästa år.

Augusti 2023

Augusti var en lugnare period på elmarknaden. Flera lågtryck passerade över Norden och den stötvis kraftiga nederbörden fyllde på vattenkraftverkens magasin. I Europa är dock den generella prisnivån fortsatt förhöjd jämfört med före energikrisen började.

Stormen Hans drog i början av månaden in över landet och innebar att vattenkraftsmagasinen fylldes på. Stormen bidrog mellan den 6 och 11 augusti uppskattningsvis med ett tillskott på cirka 7 TWh i Sveriges och Norges vattenkraftverk. Det är nästan lika mycket elenergi som en kärnkraftsreaktor producerar på ett år.

I perioden april-oktober pågår gaslagrens ”injektionssäsong” i Europa. Efter två milda vintrar och en betydande ökning av importerad flytande fossilgas är läget just nu mycket bra och den genomsnittliga fyllnadsgraden är 92%. Det är generellt bra inför hösten. Om gaslagren inte kan ta emot mer gas så kan det också resultera i tillfälliga fall i gas- och elpriser vid tillfällen då det finns temporära överskott. Men i oktober börjar ”uttagssäsongen” och lagernivåerna kan snabbt sjunka igen.

I vintras mildrades energikrisen i Sverige av den väl utbyggda kraftvärmen, som ger både el och fjärrvärme. Bränslet är mestadels biomassa som upphandlas årsvis och förvaras i stora lager. Men inför nästa vinter kan priserna stiga också på fjärrvärme. Det beror på främst tre orsaker:

att importen till Europa av biomassa från Ryssland och Belarus har ställts in
att aktiviteten i byggsektorn har minskat kraftigt, vilket minskar tillgången på sågspån och restprodukter
att biomassa har exporterats till Europa för att underlätta energikrisen där.

För svenska köpare har det därför i år blivit svårt att köpa tillräckliga volymer till samma priser som förut.

Vädret

Augusti präglades av flera kraftiga lågtryck och ihärdig nederbörd. För månaden som helhet snittade nederbörden över säsongssnittet i nästan hela landet.

De intensiva lågtrycken i början av månaden medförde kraftiga vindbyar. Vindkraften inledde därför månaden med högre produktion än snittet. För månaden som helhet låg dock produktionen strax under vad som är förväntat för augusti.

Vattenkraften har gynnats av de kraftiga nederbördsmängderna i början av månaden. Den hydrologiska balansen, som är ett mått på energimängden i snö, grundvatten och magasin, ligger strax över säsongssnittet. En viss förbättring från föregående månad. Den största delen av förbättringen beror på att vattenkraftverkens magasin fyllts på rejält av allt regn som föll under stormen Hans.

Spotpriset och elprisområden

Månadens högsta dagsspotpris sattes 24 augusti när SE4 Malmö toppade på 125 öre/kWh. Det lägsta dagspriset inträffade den 8 augusti när elpriset i hela Sverige föll till – 5 öre/kWh som följd av hög vindkraftsproduktion under stormen Hans.

För månaden snittade spotpriserna i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall på 23 öre/kWh, SE3 Stockholm på 37 och SE4 Malmö på 49 öre/kWh. För elkonsumenter tillkommer överföringsavgift, energiskatt, moms och profilkostnader.

Terminspriserna

Prisfallet på terminsmarknaden för el i Europa har fortsatt under sommaren. Dock är Europas framtida energiförsörjning oviss och terminspriserna för leverans helåret 2024 handlas på höga nivåer; i Tyskland på 159 öre/kWh och i Frankrike på 173 öre/kWh.

Elpriserna i Norden på termin är lägre än på kontinenten. Terminspriserna för SE1 Luleå och SE2 Sundsvall handlas för oktober båda på motsvarande 33 öre/kWh och för helår 2024 på 35 öre/kWh. I SE3 Stockholm och SE4 Malmö handlas september på 44 respektive 57 öre/kWh och helår 2024 på 63 respektive 91 öre/kWh.

Juli 2023

Elpriserna har fortsatt att sjunka på både spot- och terminsmarknaderna. Starka vindar har resulterat i mycket vindkraftsproduktion och rikligt med nederbörd har fyllt på vattenkraftverkens magasin. Det har i kombination med låg konsumtion avsevärt minskat elprisområdesskillnaderna inom Sverige. I Europa är den generella prisnivån förhöjd jämfört med före energikrisen och det går inte att utesluta nya pristoppar i höst och vinter, inte minst om det blir kallt.

I Europa har leveranssäkerheten prioriterats upp rejält sedan Rysslands energileveranser började strypas våren 2021. EU har beslutat att minska beroendet av importerad fossilgas och öka den inhemska energiproduktionen, men det tar tid. Fossilgas kommer i många år framöver vara prissättande för europeisk kraftproduktion. Europas gaslager är dock nu fyllda till 86 procent, vilket är betydligt över säsongsnittet om 69 procent.

Efter två milda vintrar och en betydande ökning av importerad flytande fossilgas är nu den genomsnittliga fyllnadsnivån i gaslagren mycket hög. Det skapar en prispress på energi som kommer att fortsätta in i höst.

I vintras mildrades energikrisen i Sverige av den väl utbyggda kraftvärmen, som ger både ger el och fjärrvärme. Bränslet är mestadels biomassa som upphandlas årsvis och förvaras i stora lager. Men inför nästa vinter kan priserna stiga också på fjärrvärme, främst beroende på tre orsaker: Att importen till Europa av biomassa från Ryssland och Belarus har ställts in, att aktiviteten i byggsektorn har minskat kraftigt vilket minskar tillgången på sågspån och restprodukter, samt att biomassa har exporterats till Europa för att underlätta energikrisen där.

Tillfällen med låg konsumtion och mycket vind, som till exempel en blåsig söndag, resulterar i ökande utsträckning i kraftiga elprisfall. I juli sattes ett nytt lågprisrekord på –96 öre/kWh i hela Sverige.

Vädret

Juli blev en ostadig sommarmånad. Lågtryck dominerade väderbilden och i stort sett hela Sverige hade både blötare och svalare väderlek än säsongssnittet.

Det lågtrycksdominerade vädret resulterade i mycket blåst och kraftiga vindbyar. Det gynnade vindkraftsproduktionen som låg något över vad som kunde förväntas givet den mängden vindkraft vi har.

De goda förutsättningarna för förnybar produktion i sommar har också märkts i vattenkraften. Den hydrologiska balansen som är ett mått på energimängden i snö, grundvatten och magasin ligger nu i nivå med säsongssnittet, vilket är en rejäl förbättring från förra månadens underskott på 6 TWh. Den största delen av förbättringen beror på att vattenkraftverkens magasin i mellersta och östra Norge samt norra Sverige har fyllts på rejält av allt regn.

Spotpriset och elprisområden

I och med det gynnsamma produktionsläget i Norden har skillnaderna mellan elprisområdena i norra och mellersta Sverige minskat rejält. Elpriset har i juli i stort sett varit detsamma i norra Sverige som i SE3 Stockholm. Även elpriserna i SE4 Malmö har sjunkit till nästan samma nivå, med bara timvisa priskopplingar till högre priser i andra elprisområden.

Terminspriserna

Prisfallet på terminsmarknaden för el i Europa har fortsatt under sommaren. Terminspriserna för leverans i september ligger i Tyskland på motsvarande 100 öre/kWh och i Frankrike på 195 öre/kWh. Dock är Europas framtida energiförsörjning oviss och terminspriserna för leverans helår 2024 handlas på höga nivåer i Tyskland på 160 öre/kWh och i Frankrike på 189 öre/kWh.

Elpriserna i Norden på termin är lägre än på kontinenten. Terminspriserna för SE1 Luleå och SE2 Sundsvall handlas för september båda på motsvarande 37 öre/kWh och för helår 2024 på 42 öre/kWh. I SE3 Stockholm och SE4 Malmö handlas september på 37 respektive 65 öre/kWh och helår 2024 på 41 respektive 91 öre/kWh.

Juni 2023

I takt med att vårfloden avtog återfick vattenkraftsproducenterna kontroll över magasinnivåerna och elpriset i norra Sverige steg. Elpriset i Europa är lägre än i fjol, men fortfarande på högre nivåer än innan energikrisen började. Energiförsörjningen är fortfarande ansträngd och nya pristoppar i höst och vinter går inte att utesluta, särskilt ifall vädret blir kallt.

I Europa har leveranssäkerheten prioriterats upp rejält sedan Ryssland minskade energileveranserna våren 2021. EU har beslutat att minska beroendet av importerad fossilgas och öka den inhemska energiproduktionen, men det tar tid. Fossilgas kommer fortfarande i många års tid vara prissättande för europeisk kraftproduktion.

En ljusning för Europas energiförsörjning är den snabba utbyggnaden av solkraft. I Spanien ökade solkraftsproduktionen med 23 procent i kvartal 2 i år jämfört med samma kvartal förra året. Tyskland är det land i Europa med mest solceller och där når produktionstopparna över 45 GW när solen skiner. Det pressar elpriserna kraftigt mitt på dagen för att stiga igen på kvällen när solen går ned och konsumtionen toppar.

I Sverige mildrades energikrisen förra vintern av den väl utbyggda kraftvärmen, som ger både ger el och fjärrvärme. Bränslet är mestadels biomassa som upphandlas årsvis och förvaras i stora lager inför vintern. Men inför nästa vinter kan priserna stiga också på fjärrvärme. Det beror på främst tre orsaker: att importen av biomassa från Ryssland och Belarus har ställts in, att aktiviteten i byggsektorn har minskat kraftigt vilket i sin tur minskar tillgången på sågspån och restprodukter, och att biomassa har exporterats till Europa för att ersätta kol och fossilgas. För svenska köpare har det därför i år blivit svårt att köpa tillräckliga volymer till samma priser som förut.

Under juni avtog vårfloden i Norden. När tillrinningarna till vattenkraftsmagasinen krympte återfick producenterna priskontrollen och elpriset på spotmarknaden återhämtade sig. I Sveriges sydligaste elprisområde SE4 Malmö var elpriserna närmare de kontinentala priserna, vilket beror på de många elnätsförbindelserna dit. Priserna på spotmarknaden Nord Pool är elpriset innan energiskatt, moms och profilkostnader.

Europas gasmarknad

Under sommarhalvåret märks inte förlusten av leveranserna från Ryssland nämnvärt eftersom uppvärmningsbehovet är lågt. Det har också varit enkelt att få tag på extra laster med flytande fossilgas på världsmarknaden, bland annat tack vare Kinas utdragna ekonomiska problem som gjort att landet avstått laster till Europa. Det tursamma läget gör att Europas gaslager är 78 procent fulla i början av juli vilket är betydligt över säsongsnittet 60 procent.

De välfyllda gaslagren, den milda vintern och en god tillgång på fartygslaster med flytande fossilgas har pressat gaspriserna.

Vädret

Juni bjöd på varmt och torrt väder i stora delar av landet. Medeltemperaturen låg på mellan en och fyra grader över säsongssnittet. I norra delarna av Götaland och västra Svealand innebar det att juni var bland de tre varmaste junimånaderna som uppmätts. Med undantag för delar av Lapplandsfjällen var vädret torrare än säsongssnittet, vilket för stora delar av landet gjorde juni till den tredje nederbördsfattiga månaden i rad.

Det högtrycksbetonade vädret medförde att det blåste något mindre än säsongssnittet i södra delen av landet men runt säsongsnittet i norra Sverige. Vindkraftsproduktionen över landet som helhet något lägre än vad som kan förväntas om hänsyn tas till installerad vindkraftskapacitet.

I kontrast till i maj när den kraftiga vårfloden forcerade vattenkraften och därmed elpriserna har kontrollen över vattenvärdena nu åter landat i producenternas händer. Måttet på energimängden i snö, grundvatten och magasin kallas den nordiska hydrologiska balansen och ligger runt sex TWh under säsongssnittet.

Spotpriset och elprisområden

I juni har skillnaderna mellan elprisområdena i norra och mellersta Sverige minskat rejält. Eftersom vattenkraftsproducenterna har bättre kontroll i sina magasin har elpriset i SE1 Luleå, SE2 Sundsvall åter stigit mot omgivande elprisområden. Det är bara enskilda timmar som elpriset inte varit detsamma i norr som i SE3 Stockholm. SE4 Malmö däremot sticker ut med ett högre pris, vilket förklaras med närheten till kontinenten.

Månadens högsta dagsspotpris uppmättes 16 juni i SE4 Malmö på 150 öre/kWh. Det lägsta dagspriset var 4 juni när både SE1 Luleå och SE2 Sundsvall snittade på 5 öre/kWh.

Hela månaden snittade spotpriserna i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall 52 öre/kWh, i SE3 Stockholm 53 öre/kWh och i SE4 Malmö 104 öre/kWh. För elkonsumenter tillkommer överföringsavgift, energiskatt, moms och profilkostnader.

Terminspriserna

Priserna på el i Europa har minskat kraftigt hittills under 2023 jämfört med samma period 2022. Dock är Europas framtida energiförsörjning fortsatt oviss och terminspriserna för leverans helår 2024 handlas på högre nivåer med Tyskland på 170 öre/kWh och Frankrike på 204 öre/kWh.

Maj 2023

Europas gasmarknad

De välfyllda gaslagren, den milda vintern och en god tillgång på fartygslaster med flytande fossilgas har pressat gaspriserna.

Vädret

Spotpriset och elprisområden

Månadens högsta dagsspotpris uppmättes 16 juni i SE4 Malmö på 150 öre/kWh. Det lägsta dagspriset var 4 juni när både SE1 Luleå och SE2 Sundsvall snittade på 5 öre/kWh.

Terminspriserna

April 2023

Europas gaslager är rekordfulla för säsongen och de nordiska vattenkraftsmagasinen är nära normalnivå. Dock innebär den ovissa försörjningssituationen att energi- och elpriserna är flera gånger så höga som snittpriserna mellan 2009 och 2019.

Energikonsumtionen i Norden sjunker med ökande utomhustemperatur och väntas minska till följd av ett allt lägre uppvärmningsbehov under sommarmånaderna. Trots en lägre konsumtion ligger prisnivåerna kvar på en högre nivå än samma period innan energikrisen.

De högre priserna på elmarknaderna har lett till att mer kapital investeras i fossilfri kraftproduktion i Europa. I Sverige installerades 23 200 solcellsanläggningar under årets första kvartal, en ökning om 160 procent från 2022. Även den havsbaserade vindkraften väntas växa kommande år. Nio länder har tillsammans kommunicerat en målsättning om 120 GW vindkraft i Nordsjön till 2030, något som kan förse motsvarande 12 miljoner hushåll med el. För Hitachi, med bas bland annat i Ludvika, har utvecklingen inneburit ett tecknande av kontrakt för kraftelektronik till havsbaserad vindkraft i Nordsjön till ett värde av 147 miljarder kronor.

Kärnkraften i Norden är nu fullt tillgänglig. Finlands nya reaktor Olkiluoto 3 (1 600 MW) producerar sedan 15 april i full kommersiell drift. I Frankrike är omkring 55 procent av den totala installerade effekten om 62 GW kärnkraft i drift vilket är lägre än perioden 2017 till 2021. Kärnkraften väntas inte vara fullt återställd heller nästa vinter.

Den gångna vintern med milt väder i Europa, ökad energiproduktion och lägre elpriser över lag har också minskat elprisområdesskillnaderna i Sverige som nu är betydligt lägre än förra året. Priserna på spotmarknaden Nord Pool i grafen nedan är elpriset innan energiskatt, profilkostnader och moms.

Trots ett lugnare läge än 2022 är dock Europas energiförsörjning fortfarande ansträngd. Gasimporten från Ryssland utgjorde innan konflikten 40 procent av EU:s totala import, en andel som har fallit till 14 procent. Och mindre tillgång på gas ger högre priser på gas vilket ökar kostnaden för både kraftproduktion och uppvärmning. I Europa är ungefär 40 procent av hushållen kopplade till gasnätet, men för oss i Sverige är det främst genom elpriset som vi märker av energikrisen.

Två elprisstöd till hushåll och ett till företag

De flesta hushåll i de två sydliga elprisområdena SE3 Stockholm och SE4 Malmö ska vid det här laget ha fått det första elprisstödet utbetalat. Stödet baserades på konsumenternas elförbrukning perioden 1 oktober 2021 till 30 september 2022 och uppgick i SE3 och SE4 till 50 respektive 79 öre/kWh.

Svenska kraftnät arbetar vidare på det andra elprisstödet, som förutom södra Sverige också inkluderar de två nordliga elprisområdena SE1 Luleå och SE2 Sundsvall. Regeringen har meddelat att utbetalningarna ska utföras av Försäkringskassan i slutet av maj och början av juni. Stödet uppgår till 80 procent av förbrukningen perioden november till december 2022 och bör i SE1 och SE2 uppgå till 90 öre/kWh och i SE3 och SE4 till 126 respektive 129 öre/kWh.

Svenska Kraftnät har utformat ett förslag på elprisstöd till företag i södra Sverige, baserat på perioden oktober 2021 till september 2022. Enligt förslaget kan stödet sökas från 30 maj i år och uppgå till 50 öre/kWh i SE3 och 79 öre/kWh i SE4.

Vädret

April bjöd på ett högtrycksbetonat och torrt väder i stora delar av landet. För riket som helhet var temperaturen i april något under säsongssnittet. Det var dock stor skillnad på olika platser, i början av månaden uppmättes -25 °C i Lappland och ett par veckor senare var det metereologisk sommar i Göteborg.

I södra och östra delen av landet var det nederbördsfattigt i stort sett över hela månaden med ner emot en fjärdedel av den säsongsnormala mängden. I fjällkedjorna var nederbörden nära säsongssnittet. Nederbörden i fjällkedjorna är viktigt för tillrinningen till vattenkraftverken som under april var omkring 120 GWh per dag mot det historiska snittet om 135 GWh per dag. Vindmässigt blåste det strax under säsongssnittet i nästan hela landet.

Vattenkraftsproduktionen minskade under månaden. Den hydrologiska balansen, som är måttet på energiinnehåll i grundvatten, magasin och snö, förbättrades därför från ett underskott på 5 TWh till att vara i balans. Över lag har vattenkraftsproducenterna god kontroll över magasinsnivåerna och kan planera produktionen efter när konsumtionen och elpriserna är som högst.

Maj har börjat kallt i Norden vilket kommer att försena vårfloden med cirka två veckor. För övrigt verkar prisfallen ha stannat av, vilket gör att elpriserna inte spås förändras särskilt mycket i maj.

Spotpriset och elprisområden

Elprisfallet på spotmarknaden Nord Pool har stannat upp. Även om priserna inte är lika höga som förra året är de betydligt över historiska snittpriser. Anledningen till det förhöjda kostnadsläget är den pågående energikrisen som ger stöd åt priserna på gas, kol och el i hela Europa.

Som högst i Sverige var dagsnittpriset i SE4 Malmö femte april på 144 öre/kWh. Lägst var dagssnittet den 13 april i SE1 Luleå, SE2 Sundsvall och SE3 Stockholm på respektive 22 öre/kWh. Priserna påverkas av temperatur, konsumtion och produktion, men är generellt högre än tidigare år. För elkonsumenter tillkommer överföringsavgift, energiskatt, moms och profilkostnader.

Terminspriserna

Mars 2023

Mars blev en kall och blött månad i Norden. Energikonsumtionen steg i vinterkylan men då det kalla vädret inte nådde Europa blev priseffekten låg. Vintern i Europa har varit den näst mildaste sedan mätningarna började. Dock är försörjningssituationen fortsatt oviss vilket märks på att energi- och elpriserna ligger på nivåer som är flera gånger så höga som snittpriserna 2009 – 2019.

För Sverige var mars den kallaste marsmånaden sedan 2018. Men eftersom kylan inte rådde på det milda vädret nere i Europa blev det ingen ny prisrusning på energi. Kylan förvärrade alltså inte energikrisen där den är som svårast. Att vintern har varit mild märks på att Europas gaslager fortfarande är mer än halvfulla vilket kan jämföras med det historiska snittet på 33 procents fyllnadsgrad vid den här tiden på året.

Europas energiförsörjning är fortfarande ansträngd. Gasimporten från Ryssland utgjorde innan konflikten 40 procent av EU:s totala import, en andel som har fallit till 14 procent. Och mindre tillgång på gas ger högre priser på gas vilket ökar kostnaden för både kraftproduktion och uppvärmning. I Europa är ungefär 40 procent av hushållen kopplade till gasnätet men för oss i Sverige är det främst genom elpriset som vi märker av energikrisen.

Kärnkraften i Norden är nu fullt tillgänglig. Ringhals 4 (1000) startade i början av april och Finlands nya reaktor Olkiluoto 3 (1 600 MW) producerar närvarande för fullt, även om den inte ännu är i kommersiell drift. I Frankrike är tillgängligheten oförändrat 69 procent, men det är 18 370 MW mer kärnkraftsproduktion än på botten i augusti.

En lätthanterlig vinter med milt väder i Europa, ökad energiproduktion och lägre elpriser överlag har också minskat elprisområdesskillnaderna i Sverige som nu är betydligt lägre än förra året.

Europas gasmarknad

Förlusten av Europas största gasleverantör Ryssland är själva kärnan i den pågående energikrisen. Eftersom relationen med Ryssland inte har blivit bättre så består också osäkerheten i energitillgången. Särskilt inför nästa vinter. Även det i år var kallt i Norden i mars fortsatte mildvädret i Europa och det finns fortfarande 627 TWh gas kvar i Europas gaslager, vilket motsvarande en fyllnadsnivå på 56 procent. Det är långt över snittnivån 33 procent vid den här tiden på året 2017–2022.

Situationen på gasmarknaden med välfyllda gaslager, låg värmelast och goda inflöden av importerad flytande gas väger på gaspriserna. Sedan den absoluta toppen i augusti har spotpriset på gas fallit med 87 procent till strax under 50 €/MWh. Men trots prisfallet det är fortfarande någonstans mellan dubbelt och sex gånger så högt som snittpriset på gas 2014 – 2019. Hur snabbt Europa kan minska sitt beroende av rysk gas inför kommande vintrar och hur mycket gas som kan importeras i flytande form förblir de största osäkerheterna för gaspriset framåt. Och det påverkar också elpriserna i Sverige.

Spotpriset och elprisområden

Trots det kylslagna vädret i Norden har elpriserna på spotmarknaden Nord Pool fortsatt att falla, mycket tack vare att det milda vädret i Europa pressar priserna på gas, kol och el. Som högst var dagsnittpriset i Sverige den sjätte mars i SE4 på 168 öre/kWh. Lägst var dagssnittet den andra mars i SE1 och SE2 på 24 öre/kWh respektive. Priserna fluktuerar mycket beroende på temperatur, konsumtion och produktion men är i regel som högst under vardagar dagtid och som lägst under nätter och helger

Terminspriserna

De europeiska terminspriserna på el har mer än halverats sedan pristoppen i augusti 2022. Huvudorsakerna är milt väder, konsumtionsminskningar och kompletterande energiimport från andra länder än Ryssland. Just nu ligger terminspriset för leverans nästa månad i Tyskland och Frankrike på motsvarande 134 respektive 140 öre/kWh. Men Europas framtida energiförsörjning är fortfarande oviss och terminspriserna för leverans helåret 2024 i Tyskland och Frankrike handlas på betydligt högre nivåer på motsvarande 179 öre/kWh respektive 257 öre/kWh. Att priset är högst i Frankrike beror på till stor del på den franska kärnkraftens kräftgång.

Elpriserna i Norden är lägre än elpriserna på kontinenten. För leverans i maj handlas terminspriserna i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall på motsvarande 48 öre/kWh och helår 2024 på 47 öre/kWh. Leverans i maj i SE3 Stockholm och SE4 Malmö ligger på motsvarande 67 respektive 82 öre/kWh och helår 2024 något högre på 73 respektive 91 öre/kWh.

Februari 2023

Det milda vädret fortsatte in i februari. Det minskar efterfrågan på energi för uppvärmning, vilket är goda nyheter för Europas energisystem, som inte har hunnit ersatta de ryska energivolymerna ännu. Försörjningssituationen framåt är därför oviss och trots det milda vädret ligger energi- och elpriserna fortsatt på förhöjda nivåer.

Februari var mycket milt i Sverige med 2,3 grader Celcius över säsongssnittet. Det milda vädret lindrar energikrisen eftersom avsaknaden av kallt väder gör att mindre el, gas och kol har behövts för uppvärmning. I Europa märks avsaknaden av kylslaget väder i att gaslagren fortfarande mer än halvfulla, jämfört med det historiska snittet 40 procents fyllnadsgrad vid den här tiden på året. I Norden har vattenkraftverken kunnat spara i magasinen och den hydrologiska balansen ligger strax under säsongssnittet.

För kommande år är dock situationen fortsatt ansträngd. Den minskade importen av gas från Ryssland har gjort att leveranssäkerheten på gas minskat kraftigt. Ungefär 40 procent av Europas hushåll är kopplade till gasnätet. Men för oss i Sverige är det främst genom elpriset som det märks, eftersom gaskraftverk en viktig del av elproduktionen i Europa.

I Norden var kärnkraftstillgängligheten 76 procent. I Sverige förlängdes återstarten av Ringhals 4 (1 000 MW) till i slutet av mars. I Finland väntas nu den nya reaktorn Olkiluoto 3 (1 600 MW) i kommersiell drift 17 april. I Frankrike har kärnkraften återhämtat sig till 69 procent tillgänglighet, vilket innebär 18 370 MW mer kärnkraftsproduktion än botten i augusti.

En lätthanterlig vinter, ökad energiproduktion och lägre elpriser förbättrar utjämningen mellan elprisområdena, som trots att de steg något i februari var betydligt mindre än förra vintern. Priserna på spotmarknaden Nord Pool är elpriset innan energiskatt, moms och profilkostnader.

Europas gasmarknad

Förlusten av Europas största gasleverantör Ryssland är själva kärnan i den pågående energikrisen och eftersom relationen med Ryssland inte blivit bättre så består också osäkerheten i energitillgången och det varnas redan för nya energipristoppar nästa vinter. Prisfallet under hösten och vintern beror till stor del på det milda vintervädret – i vinter har bara 4 av 21 veckor varit kallare än säsongssnittet i Norden. Vädret har också varit milt i Europa och gaslagren är därför fortfarande fyllda till 62 procent, långt över fyllnadsnivån på 29 procent vid den här tiden 2022. Det märkts också på gaspriset som fallit rejält till 48 euro/MWh sedan pristoppen på över 330 euro/MWh i augusti 2022.

Situationen på gasmarknaden med välfyllda lager, goda inflöden av importerad flytande gas och låg gasefterfrågan innebär lägre gaspriser. Men samtidigt är prisläget fortfarande mellan dubbelt och sju gånger så högt som det historiska prissnittet på gas. Hur snabbt Europa kan minska beroendet av rysk gas inför kommande vintrar fortsätter att vara de största osäkerheterna framåt, för både gas- och elpriserna.

Två elprisstöd till hushåll och ett till företag

Elprisstödet till hushåll i de två sydliga elprisområdena SE3 Stockholm och SE4 Malmö har börjat betalas. Stödet baseras på den elförbrukning som konsumenten haft under perioden 1 oktober 2021 till 30 september 2022 och uppgår till 50 öre/kWh i SE3 och 79 öre/kWh i SE4. För hushåll kommer ingen ansökan att krävas.

Svenska kraftnät har också fått i uppgift av regeringen att arbeta fram ett till elprisstöd som förutom södra Sverige också inkluderar de två nordliga elprisområdena SE1 Luleå och SE2 Sundsvall. Stödet baseras på elförbrukningen under november och december 2022. Något datum för utbetalning är fortfarande inte känt och förslaget ligger nu på remiss hos Energimarknadsinspektionen. Stödet föreslås uppgå till 80 procent av förbrukningen och ligger på 90 öre/kWh i SE1 och SE2, 126 öre/kWh i SE3 och 129 öre/kWh i SE4.

Svenska Kraftnät har utformat ett förslag på elprisstöd till företag inom SE3 och SE4 under perioden 1 oktober 2021 till 30 september 2022. Enligt det förslag som nu ligger ska detta stöd kunna sökas från 30 maj 2023 och uppgår till 50 öre/kWh respektive 79 öre/kWh i SE3 och SE4. Ett takbelopp om 20 miljoner kronor kan fås i stöd, detta för att följa EU:s statsstödsregler.

Spotpriset och elprisområden

Det milda vädret och prisfallet på gas har resulterat i betydligt lägre spotpriser också på el. Som högst var dagspriserna på spotmarknaden den 7 februari, då SE4 snittade strax över 180 öre/kWh. Som lägst var elpriserna den 9 januari när hela Sverige snittade på 20 öre/kWh. De stora dygnsfluktuationer som setts inom alla elprisområden under december har minskat kraftigt i de nordliga elprisområdena SE1 och SE2 medan det fortfarande ofta är stora skillnader inom dygnet i SE3 och SE4, där dagtid oftast är dyrare.

Allt som allt snittade månaden i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall på 52 öre/kWh, SE3 Stockholm på 82 öre/kWh och SE4 Malmö på 102 öre/kWh. Till det tillkommer överföringsavgift, energiskatt, moms och profilkostnader.

Terminspriserna

Terminspriserna på el i Europa har fallit mer än 80 procent sedan pristoppen i augusti 2022. Det beror på milt väder, konsumtionsminskningar och kompletterande energiimport som ersatt energin från Ryssland. Hösten och det första vinterkvartalet har alltså varit lättare än vi vågat hoppas på. April handlas för 131 öre/kWh i Tyskland och 142 öre/kWh i Frankrike. Men Europas framtida energiförsörjning är fortfarande oviss, helåret 2024 handlas för 165 öre/kWh i Tyskland och 188 öre/kWh i Frankrike.

Januari 2023

Mildvädret återvände i januari och priserna föll kraftigt. Varmare väder betyder mindre efterfrågan på energi för uppvärmning. Samtidigt är de uteblivna gasleveranserna från Ryssland ett stort problem i Europa och de generella prisnivåerna på energi är fortfarande förhöjda jämfört med tidigare år.

Januari blev mild, blöt och blåsig i Sverige, vilket resulterade i mindre energiåtgång samtidigt som blåsten och nederbörden ökade kraftproduktionen i vind- och vattenkraftverk. Eftersom situationen var ungefär likadan i hela Europa lindrades energikrisen betydligt och elpriserna föll.

I Norden var kärnkraftstillgängligheten 74 procent i december. I Sverige förlängdes återstarten av Ringhals 4 med sina 1 000 MW till i slutet av mars. I Finland har den nya reaktorn Olkiluoto 3 på 1 600 MW ännu inte tagits i kommersiell drift, vilket beräknas ske i mitten av februari.

Europas gasmarknad

Förlusten av Europas största gasleverantör Ryssland är själva kärnan i den pågående energikrisen, och osäkerheten i energitillgången resulterar tidvis i mycket höga energipriser. Prisfallet under hösten och vintern beror till stor del på det milda vintervädret och gaslagren är fortfarande fyllda till 72 procent, långt över fyllnadsnivån förra året. Gaspriset har fallit rejält; till 57 euro/MWh sedan pristoppen på över 300 euro/MWh i augusti 2022. Samtidigt är prisläget fortfarande mellan dubbelt och sju gånger så högt som det historiska prissnittet på gas, vilket visar att energikrisen är långt ifrån överstökad. Hur stora gasuttag som behöver göras under senvintern och hur snabbt Europa kan minska beroendet av rysk gas inför kommande vintrar fortsätter att vara de största osäkerheterna framåt.

Inget pristak på kraftproduktion förrän 1 mars

Sveriges regering har bestämt att delar av den EU-förordning som rör åtgärder på energimarknaderna ska gälla i Sverige först 1 mars, mot 1 december 2022 i Europa. Regeringen bedömer att förordningen behöver kompletteras med nationell lagstiftning. En av åtgärderna som väntar är ett pristak för elproducenter med låga produktionskostnader. De intäkter som regeringen får från mellanskillnaden av pristaket och elpriset ska användas till stöd åt de konsumenter som drabbas värst av de energikrisen. Pristaket ska gälla till 30 juni 2023.

Vädret

Januari var milt men omväxlande i princip hela Sverige. Mycket milda temperaturer runt årsskiftet förbyttes under årets första dagar till snöstormar, men därefter återkom lågtrycken från sydväst och med dem milt, blåsigt och vått väder. Nederbörden låg under säsongssnittet i hela Sverige förutom i fjällvärlden, där det var torrare.

Lågtrycken fortsatte att dominera väderleken hela januari, vilket minskade mängden energi som gick åt till uppvärmning, ökade vindkraftsproduktionen och fyllde på vattenkraftverkens magasin. Den hydrologiska balansen; måttet på vattenkraftens energiinehåll i grundvatten, magasin och snö, förbättrades markant i januari och underskottet krympte från 10 till 6 TWh. Vattenkraftsproducenterna har god kontroll över sina magasin och kan därför hålla priserna uppe. Men skulle det milda och blöta vädret bestå så kan de tvingas att producera mer för att göra plats i magasinen åt den kommande vårfloden. Det skulle ge sjunkande priser.

Terminspriserna

Terminspriserna på el i Europa har fallit mer än 80 procent sedan pristoppen i augusti 2022. Återstoden av vintern handlas nu till omkring 150 öre/kWh i Tyskland och 185 öre/kWh i Frankrike. Men Europas framtida energiförsörjning är fortfarande oviss, och kvartal 4 år 2023 handlas för betydligt högre 210 öre/kWh i Tyskland och 270 öre/kWh i Frankrike.

Det nordiska systempriset ligger lägre än de kontinentala priserna. I norra Sverige handlas elprisområdena SE1 Luleå och SE2 Sundsvall båda till 80 öre/kWh för återstoden av vintern och 60 öre/kWh för kvartal 4 år 2023. Södra Sveriges elprisområden SE3 Stockholm och SE4 Malmö handlas till 100 respektive 120 öre/kWh för återstoden av av vintern och 100 respektive 150 öre/kWh för kvartal 4 år 2023.

December 2022

December var en riktig vintermånad med höga elpriser i hela Sverige. Turbulensen på marknaden är fortsatt hög och politiska förslag för att minska energikrisens inverkan på ekonomin har lagts fram både nationell och EU-nivå. Bristen på naturgas i Europa sedan Ryssland kraftigt reducerade leveranserna har mildrats genom ökade inflöden av flytande naturgas via fartyg, milt väder som väger på konsumtionen och minskad efterfrågan av konsumenter.

I december sattes Sveriges elsystem på prov när temperaturen sjönk långt under fryspunkten i stora delar av landet. Kallt väder leder till ökad elkonsumtion för uppvärmning och det sammanföll med isläggning av älvar, isbildning på vindkraftverk och underhållsarbete på flera kärnkraftsreaktorer. Det ledde till höga elpriser i hela landet samt att vi tidvis hade ett importnetto av elektricitet.

I Sverige och Finland var kärnkraftstillgängligheten 74 procent. Olkiluoto 3 har provkörts flera gånger upp till maxeffekt om 1 600 MW och planeras gå i normaldrift i början av februari. Återstarten av Ringhals 4 har försenats till slutet av februari. Oskarshamn 3 stoppade för underhåll 10 till 18 december och Ringhals 3 producerade på halvfart 10 till 11 december för inspektion. I Frankrike fortsätter problemen i kärnkraften och endast 61 procent av installerad kapacitet var tillgänglig under månaden.

Flaskhalsar i transmissionsnätet förhindrar en full utjämning av elpriserna i Sverige, dock är skillnaden mellan elprisområdena lägre än de varit historiskt och norra Sverige har därför haft de högsta elpriserna på månadsbasis sedan elprisområdena infördes 2011.

Europas gasmarknad

Europas minskade möjlighet till tillförlitlig import av naturgas från Ryssland är kärnan i den energikris vi befinner oss i. Ovissheten i leveranser skapar en svårförutsägbar tillvaro för gasmarknadens aktörer och priset på gasen varierar stort. Vid årsskiftet 2022 handlades naturgas för 73 euro/MWh, en markant nedgång sedan pristoppen i augusti på över 300 euro/MWh.

Vid ingången av 2023 är gaslagren fyllda till 83 procent, vilket är betydligt bättre än förra året då fyllnadsnivån endast var 55 procent. Det betyder cirka 350 TWh mer gas i lager i år jämfört med förra året.

Gaslagrens hälsosamma fyllnadsnivå, goda inflöden av importerad flytande naturgas (LNG) och lägre gasefterfrågan har gjort att gaspriset fallit. Det innebär också minskade elpriser eftersom lägre gaspriser innebär billigare produktionskostnad av el i gaskraftverk. Hur stora gasuttag som behöver göras i vinter och hur snabbt Europa kan minska beroendet av rysk gas inför kommande vintrar fortsätter att vara de största osäkerheterna även kommande år.

Europas producentpristak försenas i Sverige

Regeringen har meddelat att delar av EU-förordningen med åtgärder kring energimarknaderna flyttas fram till i mars för Sveriges del. En av EU:s åtgärder innebär ett pristak för elproducenter med låga produktionskostnader. Skillnaden mellan pristaket och marknadspriset på el ska användas av regeringen för att hjälpa de konsumenter som är värst drabbas av de höga elpriserna. Förordningen gäller under perioden 1 december 2022 till 30 juni 2023. Sveriges regering bedömer dock att förordningen behöver kompletteras med nationell lagstiftning och kan därför tillämpas tidigast från den 1 mars 2023.

Vädret

December var kallare än säsongssnittet i hela landet, på flera platser var det den kallaste december sedan 2010. Månaden inleddes med ett högtryck centrerat över Ryssland och Finland som gav upphov till kalla vindar över stora delar av Sverige, främst östkusten. Mot mitten av månaden sjönk temperaturen ytterligare och spred sig ända ner i Götaland. Luciadagen var den kallaste för landet som helhet och i norrländska Storlien uppmättes minus 30 grader. I slutet av månaden drog lågtryck in med milt och blött väder och nyårsafton blev månadens mildaste dag.

På grund av de ihärdiga högtrycken var december både vind- och nederbördsfattig i större delen av landet. När lågtrycken drog in mot slutet av månaden tilltog vinden och vindkraftsproduktionen levererade över säsongssnittet. Den hydrologiska balansen i Norden sjönk till sist till ett underskott om 13 TWh, från 9 TWh i november. Vattenkraftsproducenterna har god kontroll över sina magasin, något som lett till att södra Norge har importerat el från kontinenten under slutet av månaden för att inte behöva använda magasinerade vattenvolymer.

November 2022

I november svängde vädret från ovanligt milda temperaturer och på sina platser rekordlång sommar, till kallare väder med snöfall i stora delar av landet. Kylan i slutet av månaden ger högre efterfrågan på både el och gas, vilket gör att vattenkraftens magasin och Europas gaslager töms snabbare. Hur kall vinter vi får avgör hur höga priserna blir.

På kontinenten har de välfyllda naturgaslagren nu börjat användas. Priset på gas har stigit från de relativt lägre nivåerna i oktober, då vädret var milt.

I Sverige och Finland var kärnkraftstillgängligheten i oktober 74 procent med reaktorerna Olkiluoto 3 och Ringhals 4 stoppade. Olkiluoto 3 har försenats två månader till och beräknas inte i drift förrän 22 januari till följd av de sprickbildningar som upptäckts i fyra av turbinens pumpar. Återstarten av Ringshals 4 har försenats till slutet av februari. Oskarshamn 3 stoppas för underhåll under åtta dagar i december. I Frankrike står en dryg tredjedel av kärnkraften fortfarande stilla, vilket är lägre än operatören EDF:s prognoser och betydligt lägre än den franska regeringens förhoppningar. Den låga kärnkraftstillgängligheten är besvärlig, särskilt om vintern blir kall.

Elprisstödet uppskjutet till våren

Elprisstödet till konsumenter i de två sydliga elprisområden SE3 Stockholm och SE4 Malmö har skjutits upp till februari 2023. Stödet baseras på den elförbrukning konsumenten haft under perioden 1 oktober 2021 till 30 september 2022 och uppgår till 50 öre/kWh i SE3 och 79 öre/kWh i SE4. För hushåll och företag med elförbrukning på mindre än 3 miljoner kWh krävs ingen ansökan. Företag med förbrukning som överskrider gränsen behöver visa att man haft en faktisk kostnad för el som överskrider referensvärdet under perioden.

Vädret

November har varit mildare än säsongsnittet. Med undantag för norra delen av landet har medeltemperaturen legat 2-3 grader över periodsnittet 1991–2020. I mitten av månaden uppmätes till och med lokala värmerekord i så väl Oskarshamn som Kalmar, med temperaturer uppemot 16,7 grader. I vissa delar av landet dröjde sig sommaren kvar och blev rekordlång. Mot mitten av månaden kom dock vintern med stormsteg. Den kallaste temperaturen på -27 grader uppmättes i lappländska Naimakka. Högtrycksbetonat väder resulterade i relativt svag vindkraftsproduktion i så väl Sverige som Norden i stort.

I stora drag var månaden torr vilket tillsammans med sjunkande temperaturer och stigande behov av el för uppvärmning ökade underskottet i den nordiska hydrologiska balansen från 6 TWh i oktober till 9 TWh i november.

Spotpriset och elprisområden

Från låga elpriser under första halvan av november steg de när vintern gjorde sitt intåg. Skillnaden mellan Sveriges elprisområden har varit små. Det beror dels på underhåll i överföringskablar till omgivande länder och minskad export, dels på isläggning på älvarna i norra Sverige, vilket minskat produktionen.

Sett över månaden i sin helhet har spotpriserna stigit från cirka 35 öre/kWh till 191 öre/kWh SE1 i Luleå och SE2 Sundsvall och från cirka 60 öre/kWh till 205 öre/kWh i SE3 Stockholm och SE4 Malmö. Ju kallare väder vi fått, desto mer verkar elpriserna mellan de olika prisområdena följa varandra.

Terminspriserna

I Europa har terminspriserna tappat något sedan i oktober, men är fortfarande på mycket höga nivåer inför vintern. Oförutsägbara effekter från politiska åtgärder, Frankrikes fortsatta problem med tillgänglighet i kärnkraften och en oviss utveckling av gasförsörjningen medför fortsatt stor osäkerhet på den europeiska energimarknaden. Elterminerna för leverans kvartal 1 nästa år ligger på motsvarande 685 öre/kWh i Frankrike och 430 öre/kWh i Tyskland.

I Sverige handlas terminspriserna för leverans under kvartal 1 2023 fortfarande till historiskt sett höga priser på 385 och 425 öre/kWh i SE3 Stockholm respektive SE4 Malmö. Norra Sverige väntas dock bli mer förskonat mot de höga elpriserna med ett terminspris runt 93 öre/kWh.

Oktober 2022

I oktober fick energimarknaderna en välbehövlig paus. Tack vare det säsongsmässigt mycket milda vädret har gaslager och vattenmagasin hunnit fyllas på. Elpriserna i Sverige har under månaden varit de lägsta sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari. Men krisen är inte över – vintern står för dörren och med sjunkande temperaturer kommer Europas värmelast stiga, vilket återigen prövar energisystemet.

På kontinenten är naturgaslagren nu fyllda till cirka 95 procent och utbudet är därför för första gången på länge högre än efterfrågan, vilket gett snabbt sjunkande priser för leverans i närtid. Fartyg med flytande naturgas ligger förankrade i närheten av terminalerna i väntan på att kallare temperaturer ska öka efterfrågan på deras produkt. Liknande strategi kan ses hos nordiska vattenkraftsproducenter.

1 december träder EU:s krisåtgärder in. Risken med politiska åtgärder är att utbud- och efterfrågebalansen förändras, vilket kan leda till ökad energikonsumtion och förvärra krisen.

Bortfallet av de ryska energileveranserna är inget lätt problem att lösa. I år har Europa importerat gas, kol och olja till ett uppskattat värde av 1 200 miljarder kronor, 200 miljarder mer än förra året. Anledningen är att även om volymerna är mycket mindre, så är priserna högre. Nästa år kommer importvolymerna vara betydligt mindre och det blir svårt att fylla på de europeiska gaslagren i sommar. Internationella energimyndigheten (IEA) manar därför till en kraftfull satsning på energieffektivisering, utbyggnad av förnyelsebar kraftproduktion och värmepumpar i stället för gasuppvärmning.

I Sverige och Finland var kärnkraftstillgängligheten i oktober 74 procent, med reaktorerna Olkiluoto 3 och Ringhals 4 stoppade. Den förstnämnda förväntas tillbaka 14 november, medan Ringhals 4 inte beräknas vara tillbaka förrän i februari.

Nationellt elprisstöd

I slutet av oktober presenterade Svenska kraftnät (Svk) modellen för elpriskompensation. Stödet ska ges till hushåll och företag med eget elnätsavtal i de två sydliga elprisområdena SE3 Stockholm och SE4 Malmö och baseras på elförbrukningen det senaste året. Stödet uppgår till 50 öre/kWh i SE3 och 79 öre/kWh i SE4 och den totala kostnaden uppskattas till 55 miljarder kronor.

Vädret

Oktober var mildare än normalt i nästan hela landet, med flera temperaturrekord. I Kristianstad uppmättes 19,5 grader så sent som 28 oktober. I norra Sverige uppmättes medeltemperaturer på 2 till 3 grader högre än snittet. Det är viktigt, eftersom den största ökningen av värmelasten sker vid temperaturer runt noll grader. Månaden var också relativt torr, men eftersom nederbörden föll i viktiga tillrinningsområden kunde vattenkraftsproducenterna fylla på magasinen. Underskottet i den hydrologiska balansen i Norden halverades till 6 TWh under säsongsmässiga snittet i oktober.

Spotpriset och elprisområden

I oktober låg Sveriges elpriser betydligt lägre än i somras. I södra Sverige var elpriserna de lägsta sedan eskalationen av Rysslands krig i Ukraina. Att priserna sjunkit så kraftigt beror på den låga prisbilden i Kontinentaleuropa, som inte dragit upp priset lika mycket i Sverige som tidigare i år. Flera viktiga utlandskablar har också genomgått årligt underhåll. I SE1 Luleå och SE2 Sundsvall landade priset på cirka 50 öre/kWh medan SE3 Stockholm och SE4 Malmö hade ett månadsgenomsnitt på cirka 80 öre/kWh.

Terminspriserna

Prisbilden i Europa har fortsatt att sjunka något sedan den absoluta pristoppen i augusti. Men terminspriserna inför vintern är fortfarande på mycket höga prisnivåer. Oförutsägbara effekter av politiska åtgärder, Frankrikes fortsatta problem med tillgänglighet i kärnkraften och en oviss utveckling av gasförsörjningen medför fortsatt stor osäkerhet på den europeiska energimarknaden. Elterminen för kvartal 1 ligger i Frankrike på 950 öre/kWh och i Tyskland på 430 öre/kWh.

I Sverige handlas terminspriserna för leverans under första kvartalet 2023 fortfarande till historiskt sett höga priser på mellan 300 och 400 öre/kWh i södra Sverige. I norra Sverige väntas däremot ett terminspris runt 60 öre/kWh.

September 2022

1 december träder EU:s krisåtgärder in. Risken med politiska åtgärder är att utbud- och efterfrågebalansen förändras, vilket kan leda till ökad energikonsumtion och förvärra krisen.

Nationellt elprisstöd

Vädret

Spot-och terminspriser

Terminspriserna

Välkommen till
Enkla Elbolaget

Stängt

Ring oss

0775 200 200

Idag: Stängt

Ring mig

Mejla kundservice

Aktuellt på elmarknaden

Elmarknadsrapport för oktober 2024

Marginalkostnaden bestämmer Europas elpris

Vädret

Spotpriset och elprisområden

Terminsmarknaderna

Historik

September 2024

Marginalkostnaden bestämmer Europas elpris

Vädret

Spotpriset och elprisområden

Terminsmarknaderna

Augusti 2024

Marginalkostnaden bestämmer Europas elpris

Vädret

Spotpriset och elprisområden

Terminsmarknaderna

Juli 2024

Marginalkostnaden sätter elpriset

Vädret

Spotpriset och elprisområden

Terminsmarknaderna

Juni 2024

Marginalkostnaden sätter elpriset

Vädret

Spotpriset och elprisområden

Terminsmarknaderna

maj 2024

April 2024

Mars 2024

Februari 2024

Januari 2024

December 2023

November 2023

Oktober 2023

Marginalkostnad för fossilbaserad kraftproduktion

Spotpriset och elprisområden

Terminspriserna

September 2023

Vädret

Spotpriset och elprisområden

Terminspriserna

Augusti 2023

Vädret

Spotpriset och elprisområden

Terminspriserna

Juli 2023

Vädret

Spotpriset och elprisområden

Terminspriserna

Juni 2023

Europas gasmarknad

Vädret

Spotpriset och elprisområden

Terminspriserna

Maj 2023

Europas gasmarknad

Vädret

Spotpriset och elprisområden

Terminspriserna

April 2023

Mars 2023

Februari 2023

Januari 2023

Europas gasmarknad

Inget pristak på kraftproduktion förrän 1 mars

Vädret

Terminspriserna

December 2022

Europas gasmarknad

Europas producentpristak försenas i Sverige

Vädret

November 2022

Elprisstödet uppskjutet till våren

Vädret

Spotpriset och elprisområden

Terminspriserna

Oktober 2022

Nationellt elprisstöd

Vädret