Vinden är nyttig på många sätt, inte minst när det kommer till att omvandla dess kraft till energi. Däremot är den inte alltid så snäll mot oss människor.

I takt med att ökar på många platser blir forskningen kring sambandet väder och mående – biometerologi – mer och mer uppmärksammat. I länder som Tyskland, USA och Storbritannien är begreppet väletablerat och på flera ställen även en del av offentliga väderprognoser.

Blåst kan göra oss ilskna
Vi vet att många känner av hastiga eller kraftiga väderomslag. Huvudvärk, hjärtproblem, nedstämdhet och trötthet är bara några av de symptom som uppges vara kopplade till vädret. En del känner sig arga och lättretliga vid blåsigt väder. Sambandet kan alltså vara biologiskt och forskningen pekar på att lufttryck, elektromagnetiska fält och jonernas laddning är boven i dramat.

Brottsligheten ökar
I länder med varmare klimat blåser exempelvis den förrädiska och varma Mistral- eller Föhn-vinden. Den här typen av vind gör oss människor irriterade och nedstämda. Det finns till och med statistik som bevisar att brottslighet och självmordsfrekvens ökar under dess framfart. Man sträcker sig så långt att den till och med ses som en förmildrande omständighet vid brott som begåtts under vindarnas inverkan.

Infraljud – ytterligare en bov
I samband med djupa lågtryck och kraftig vind skapas infraljud – en lågfrekvent ton som inte uppfattas av örat. Däremot kan kroppen känna av de vågor som bildas och göra oss trötta, nedstämda och hängiga. Tonen fortplantar sig hastigt och kan på mycket kort tid nå långt. Inom tolv timmar kan vindens lågfrekventa ljud, som till exempel bildats i Storbritannien, nå Skandinavien. Inte undra på att vi inte ser sambandet tydligt när solen skiner från en klarblå himmel och vi känner oss småarga. Dagen efter har lågtrycket hunnit ikapp oss.